Vårkollen – hur långt har våren kommit hos dig?

Klimatförändringen har tydligt påverkat vårens ankomst. Olika arter och olika delar av landet påverkas dock på olika sätt. Nu vill Svenska botaniska föreningen veta hur långt våren kommit hos dig. Allmänheten uppmanas att gå ut under valborgshelgen (29 april – 1 maj) och kolla upp en handfull vårtecken och sedan rapportera in dessa på www.vårkollen.se.

Genom att göra detta år efter år kan SBF i samarbete med forskare analysera hur stora skillnader klimatförändringen leder till i olika delar av landet. Vårkollen genomfördes för första gången 2015 och då rapporterades nästan 4 000 observationer in om blommande vitsippor, tussilago, sälg och hägg samt björkarnas lövsprickning.

Vårens ankomst är så mycket mer än varmare temperaturer och ljusare dagar, drillande lärkor, surrande bin, vitsippsbackar och lövsprickningens grönska. Nu uppmanas allmänheten att gå ut under valborgshelgen (29 april – 1 maj) och kolla upp en handfull vårtecken och sedan rapportera in dessa till www.vårkollen.se . Det är Svenska botaniska föreningen som tillsammans med forskare vill ta reda på hur snabbt våren utvecklas över landet.

Efter en mild och utdragen höst kom de första rapporterna om blommande hassel redan i december i södra Sverige. Men sedan dess har vi upplevt en jojo-vinter där vårtecknen gång efter gång stoppats upp. Många vårtecken finns kvar att längta till innan lövsprickningen och därmed våren är fullbordad och frågan i Vårkollen är hur långt vårtecknen hunnit vid valborg. Vårkollen, som är ett så kallat medborgarforskningsprojekt där frivilliga och professionella forskare samarbetar, genomfördes för första gången vid 2015. Då skickades uppemot 4 000 observationer av vårtecken in och man kunde bland annat se att lövsprickningen hade hunnit 70–80 mil längre norrut än vad som var normalt för hundra år sedan.

– Vi vill stimulera intresset för att spana efter vårtecken och gladdes år den stora uppslutning Vårkollen fick förra året. Det är också roligt att kunna visa att vårteckenspanare bidrar till vetenskaplig kunskap, säger Stefan Grundström, ordförande i Svenska Botaniska Föreningen.

Klimatförändringen har tydligt påverkat både vårens ankomst och växtsäsongen som helhet. Genom att dokumentera när vårtecknen kommer år från år kan forskning och miljöövervakning se hur olika arter och olika delar av landet påverkas.

– Eftersom samma sak gjordes i landet för hundra år sedan kan vi jämföra de uppgifter vi får in via Vårkollen med hur det såg ut då, säger Kjell Bolmgren från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), samordnare för Svenska fenologinätverket.

Vårkollen är en del av en större miljöövervakning, där frivilliga bidrar till att dokumentera växtsäsongen från första vårtecken till sista hösttecken. Eftersom växtsäsongens längd och olika arters aktivitetsperioder är grundläggande egenskaper i naturen är det många som påverkas när naturens kalender ändras som en effekt av klimatförändringen. Skogsbrukare, jordbrukare, biodlare och pollenallergiker är exempel på de som är direkt beroende av samspelet i och med naturen, och som därmed behöver kunskap om hur den biologiska växtsäsongen förändras.

Vårkollen tar emot vårteckenobservationer på www.vårkollen.se från och med den 29 april till och med den 1 maj.

Ladda hem en folder om Vårkollen: http://www.naturenskalender.se/varkollen2016.pdf

För mer information om Vårkollen och Svenska fenologinätverket:

Kjell Bolmgren, SLU, samordnare för Svenska fenologinätverket

tel 0730-670365

kjell.bolmgren@slu.se ,

www.naturenskalender.se

För information om Svenska botaniska föreningen:

Stefan Grundström

tel 070-420 02 11

ordforande@svenskbotanik.se

www.svenskbotanik.se