Säkerhetsprövning är ingen formalitet – fallet Tobias Thyberg visar varför

I en tid präglad av ökad global osäkerhet, cyberhot och påverkan från främmande makt, är det viktigare än någonsin att all säkerhetsprövning som genomförs håller högsta möjliga kvalitet. Säkerhetsprövningar är inte en byråkratisk formalitet – de är en avgörande skyddsmekanism för Sveriges säkerhet.

Trots detta finns det tecken på att säkerhetsprövningar i vissa fall genomförs slarvigt, rutinmässigt eller utan djupare analys. Det är ett allvarligt problem. När vi släpper in fel personer i säkerhetsklassade befattningar riskerar vi att öppna dörrar för informationsläckor, sabotage, infiltration, och andra hot som kan få långtgående konsekvenser för vårt samhälle. När säkerhetsrisker upptäcks först i efterhand är det ofta redan för sent. Vi minns alla fallet med bröderna Kia och familjefadern dömd för spioneri på både Scania och Volvo.

Här räcker det inte med utdrag ur belastningsregistret – det krävs ett helhetsperspektiv på individens lojalitet, pålitlighet och sårbarhet

Kvalitativ säkerhetsprövning

En kvalitativ säkerhetsprövning innefattar en säkerhetsprövningsintervju, en gedigen bakgrundskontroll och referenstagning. Om befattningen är placerad i säkerhetsklass genomförs även en registerkontroll. En bra säkerhetsprövningsintervju görs med gott om tid till förfogande, i en bekväm miljö utan störningsmoment och framför allt görs den av någon med förmågan att skapa förtroende och ett öppet samtalsklimat. Någon som är tillräckligt distanserad för att våga vara kritisk men tillräckligt varm för att få den andre att känna sig trygg att öppna upp. Intervjuunderlaget ska därefter hanteras med hänsyn till individens integritet och inte ligga till grund för fikarummets skvaller. Säkerhetsprövning är inte ett hot mot individen, dess integritets eller rätt till privatliv, det är ett skydd för både individ och organisation. Men arbetet med säkerhetsprövningen tar inte slut när intervjun är slutförd, det fortsätter genom hela anställningen med uppföljande- och avslutande säkerhetsprövningsintervjuer, och grundar sig i det kanske allra mest centrala för alla organisationer med en god säkerhetskultur: Personkännedom.

Det krävs kulturförändring

Riksdagen har de senaste åren skärpt lagstiftningen inom säkerhetsområdet, men det räcker inte med lagar – det krävs kulturförändring. Säkerhetsprövning måste uppfattas som ett levande arbete, inte ett enstaka moment. Berörda chefer och ansvariga behöver utbildning, stöd och verktyg för att göra rätt bedömningar. Det handlar även om att tillsammans i organisationen odla en god säkerhetskultur, om att lära känna varandra och om trygghet att kunna delge varandra när omständigheter i livet förändras. I slutändan handlar det om att bygga ett robust och tryggt Sverige, där vi inte lämnar något åt slumpen. Sverige förtjänar en säkerhetskultur som är proaktiv, inte reaktiv.

Det finns exempel inom både offentlig- och privat sektor där säkerhetsprövningarna burit frukt och personer med misstänkta kopplingar till extremistmiljöer, ekonomiska beroendeställningar eller utländska intressen stoppats från att delta i säkerhetskänslig verksamhet – trots att de på papperet framstod som fullt kompetenta.

Skydd för både samhälle och individ

På ett större statligt bolag med ansvar för kritisk infrastruktur identifierades en högt kvalificerad tekniker som hade nära privata band till personer kopplade till främmande underrättelseverksamhet. Säkerhetsprövningen resulterade i att personen inte fick tillträde till säkerhetsklassat arbete – ett beslut som sannolikt förhindrade ett framtida säkerhetsintrång. I andra fall har det handlat om individer med missbruksproblematik eller spelberoende, där bedömningen varit att de befunnit sig i en riskzon att utsättas för påtryckningar. Dessa exempel visar varför säkerhetsprövningar är viktigt. De skyddar inte bara samhället, utan också individen från att hamna i situationer där lojalitet och pålitlighet kan sättas på prov.

Brukligt en säkerhetstjänst är Säpo fåordiga gällande fallet med den tilltänkte nationella säkerhetsrådgivaren Tobias Thyberg som avgick innan tjänsten börjat till följd av läckta bilder från en dejtingsida. Oavsett om en säkerhetsprövning genomförts av Thyberg eller ej har avsaknaden av kännedom om de läckta bilderna inte bara påverkat honom personligen, utan även skadat förtroendet för regeringens säkerhetsrutiner. Händelsen visar med all tydlighet varför kvalitativa säkerhetsprövningar inte får ses som en pappersprodukt utan som en grundförutsättning för ett säkert Sverige, och varför individen i fråga måste var införstådd varför den omfattande processen är så viktig.

Thyberg är ingen nybörjare, han är en kompetent och erfarenhet diplomat och om det är någon som borde veta vikten av att lägga korten på borden är det just en person med hans kompetens och erfarenhet.

Vad det än är som föranlett den tilltänkte säkerhetsrådgivarens hastiga avgång går det inte att betrakta händelsen som annat än en allvarlig miss och visar på att säkerhetsprövningar inte är en byråkratisk formalitet – de är en avgörande skyddsmekanism för Sveriges säkerhet.

Josefine Wigbäck, senior säkerhetskonsult, 2Secure.