Pär Schön, forskare vid ARC (Aging Research Center) och Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum, har beviljats ett postdoc-bidrag från FAS (Forskningsrådet för Arbetsliv och Socialvetenskap) på 1,6 miljoner kronor. Pengarna ska användas för att studera vad som styr inflyttning till och boendetider i särskilt boende för äldre.
Chatrin Engbo blir ny direktör för Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum. Hon har lång erfarenhet av att arbeta med frågor som rör vård och omsorg om äldre och kommer närmast från Äldreförvaltningen i Stockholm stad där hon har varit chef för avdelningen Utveckling och utbildning.
Äldreforskningens Hus Journalistpris 2012 tilldelas Ethel Lanesjö, redaktör på tidskriften Äldre i Centrum. Priset går till en journalist som kunnigt beskriver äldre människors situation och åldrandet som sådant.Äldreforskningens Hus journalistpris delas ut för femte gången och prissumman är 10 000 kronor.
Frågorna kring äldreomsorgen är många när vi står inför en framtid där vi blir fler och fler äldre. Vilken äldreomsorg får vi i framtiden och kommer den att fördelas rättvist och jämlikt? Även personalfrågorna står i fokus när antalet äldre ökar. Hur ska då rekryteringen av personal säkerställas när konkurrensen om medarbetare hårdnar? Svaren på frågorna kommer att diskuteras på Almedalen
Välkommen till ett seminarium för att diskutera hur vi ska möta de nya utmaningarna som finns inom vård och omsorgen när arbetsuppgifterna blir mer komplexa men där personalens utbildning inte följer med. Hur organiserar vi lärandet i verksamhet och yrkesroll? Vems är ansvaret för att personalen har rätt utbildning?
Mycket svaga och omsorgsbehövande utskrivningsklara patienter kan ansöka om att få en tids vård på korttidsboende. Nu visar en ny studie från Stiftelsen Äldrecentrum att vården på korttidsboende ökar livskvalitet för den äldre, ger lägre dödsrisk och är kostnadseffektivt för samhället.
Samverkan mellan landsting och kommun fungerar inte alltid och de som drabbas hårdast är de mest sjuka äldre. Nu visar en utvärdering från Äldrecentrum att äldreteam kan ge äldre trygghet. - Ett team som involverar olika professioner, som har resurserna för att vara tillgängliga för den äldre i hemmet och den kompetens som krävs kan patienterna få trygghet och tilltro säger Ingrid Hjalmarson
Vad kan man åstadkomma med 30 miljoner i budget, 300 kursdeltagare på 24 arbetsplatser, 30 lärare och över 50 000 utbildningstimmar? Vackra ord eller konkreta framsteg? Svaret presenteras under konferensen ” Språket som språngbräda” som hålls den 22 mars.
Biståndshandläggarens uppgift är att vara den personen som möter den äldre när hon inte längre kan klara sig själv. Handläggarna ska göra individuella utredningar och fatta beslut som underlättar den äldre människans vardag. Men istället för att alltid utgå från den äldres behov baseras beslut istället med hänsyn till de ekonomiska resurser som finns. Det visar Äldrecentrums senaste rapport.
38,8 miljoner kronor satsar Europeiska socialfonden (ESF) för att kompetensutveckla äldreomsorgspersonal inom Stockholms län. 50 arbetsplatser inkluderas i satsningen som genomförs av Lidingö stad i samarbete med Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum. Projektet kommer att drivas i cirka 2,5 år och inkluderar ett tiotal kommuner i Stockholmsregionen, stadsdelar i Stockholm och privata vårdföretag
Varför åldras vi? Varför åldras vi så olika? Vad är "god hälsa" hos äldre? Är hälsosamt åldrande en myt eller verklighet? Dessa frågor kommer att behandlas vid en internationell konferens på Rosenbad konferenscenter i Stockholm onsdagen den 1 december. Konferensen arrangeras av svenska Sociala rådet.
Ny studie som utvärderar förebyggande hembesök visar bland anant att den här formen av förebyggande hälsovård är viktigt för de äldre.
Sedan maj 2008 ger HSN-f, Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning, så kallad auktorisation, en sorts kvalitets- och kompetensklassificering, för läkarorganisationer som vill bedriva läkarvård i kommunernas äldreboenden. Nu har det nya systemet med auktorisation utvärderats. Erfarenheterna var i stort sett positiva.
När personalen på boenden för personer med demenssjukdom inte räcker till, vad händer? Personalen hinner inte alltid hjälpa de äldre att gå på toaletten eller ge de äldre det stöd de behöver vid måltiderna. Bristande uppmärksamhet och begränsad eller ingen tid för gemensamma aktiviteter är ytterligare följder av underbemanning. Det framkommer i en studie från Stiftelsen Äldrecentrum.
I arbetet med att ge en god äldreomsorg ingår att vården och omsorgen skall dokumenteras för bland annat kontinuitet, kvalitet och den enskildes rättssäkerhet. Men dokumentationen tar tid och ofta får omsorgspersonalen välja bort något i omsorgsarbetet för att hinna med. Detta framgår av Stiftelsen Äldrecentrums senaste rapport.
Det finns stora glapp mellan de insatser som biståndsbedömare beviljar äldre, och de insatser som faktiskt utförs av hemtjänsten. Det visar en rapport som Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum publicerat i sommar.
Nu finns en färsk rapport från Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum, som fokuserar på MAS:arna i Stockholms stad. Rapporten tar bland annat upp hur stadens MAS-organisation fungerar i dag, och hur samordning och ansvarsfördelning fungerar mellan MAS och berörda chefer.
Multisjuka äldre är högkonsumenter av vård och omsorg och kräver massiva insatser från kommunal omsorg och landstingsvård. Ett stort problem är att samordningen mellan vård- och omsorgsinstanserna är dålig. Det resulterar i sämre vård och omsorg och onödiga kostnader för kommun och landsting. Därför har s.k. äldreteam inrättats på försök. Nu har dessa utvärderats.
Var fjärde person 55 år och äldre, dvs ca 650 000 personer i Sverige hjälper en äldre, sjuk eller person med funktionsnedsättning i eller utanför det egna hemmet. Av dessa är anhörigvårdarna, tre procent av befolkningen, de personer som ger mest hjälp och stöd. Utvärderingen av Sundbybergs anhörigstöd visar att det är svårt att nå fram med information till de anhöriga om vilka stödformer som finns
Sedan 2001 har äldre personer boende på Kungsholmen fått möjlighet att få sin hälsa studerad. Under 9 år har 3500 personer i åldrarna 60-104 år blivit intervjuade och undersökta av sjuksköterskor, läkare och psykologer för att kartlägga och beskriva åldrandet och de äldres livssituation.
