Under våren 2017 förväntas regeringen lägga fram en proposition som kan komma att medföra en rad förändringar på den gränsöverskridande svenska arbetsmarknaden. En av dessa nyheter är det så kallade entreprenörsansvaret inom bygg- och anläggningsverksamheter.
Den 1 januari 2017 trädde de nya lagarna om offentlig upphandling ikraft, vilka implementerar 2014 års upphandlingsdirektiv. Vid sidan av nya versioner av lag om offentlig upphandling (LOU) och lag om upphandling inom försörjningssektorerna (LUF) har det införts en helt ny lagstiftning för upphandlingar av koncessioner (LUK). I övrigt innehåller de nya lagarna en hel del nyheter.
I Sverige har en fortlöpande diskussion förts huruvida visselblåsare åtnjuter ett tillräckligt rättsligt skydd. Regeringen fann nyligen att det rättsliga skyddet för visselblåsare måste förbättras, varpå den nya lagstiftningen trädde i kraft den 1 januari 2017.
Delar av Sveriges klimatpolitiska arbete kan redan nästa år komma att regleras av en ny klimatlag. Regeringen lämnade i mars i år förslag om ett klimatpolitiskt ramverk, proposition 2016/17:146 ”Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige”, i vilket förslaget om en ny klimatlag ingår. Om propositionen röstas igenom träder den nya klimatlagen i kraft den 1 januari 2018.
Möjligheten att överlåta fastigheter indirekt genom en skattefri aktieförsäljning, s.k. paketering, har utretts och föreslås slopas. Den 11 juni 2015 tillsatte regeringen en utredning (Dir 2015:62) vilken hade till uppdrag att presentera en översyn av möjligheterna att paketera fastigheter. Syftet är att säkerställa att skattereglerna inte gynnar vissa branscher eller bolag inom samma bransch
Stora infrastruktursatsningar är aktuella på många håll i landet. Men vad kan du som är fastighetsägare göra om du eller dina hyresgäster störs av dessa projekt? Och när har man rätt till ersättning? Wistrand Advokatbyrås miljö- och fastighetsexperter belyser här några frågeställningar.
Strax innan årsskiftet överlämnade Regeringen en remiss till Lagrådet med ett nytt förslag angående beskattning av personaloptioner. Syftet med de föreslagna reglerna är att underlätta för små, unga och innovativa företag som saknar tillgång till kapital att rekrytera och behålla nyckelpersoner.
Den 25 maj 2018 kommer den svenska personuppgiftslagen att ersättas av GDPR (General Data Protection Regulation). GDPR:s syfte är att skapa enhetliga dataskyddsregler inom EU och därigenom underlätta för företag som verkar på EU:s inre marknad. GDPR kommer att innebära stora förändringar för den som hanterar personuppgifter.
Garantikatalogen i ett överlåtelseavtal syftar till att riskfördela parternas åtaganden i en transaktion. I takt med att transaktionerna ökar i komplexitet söker parterna att i större utsträckning föra över riskerna till en tredje man. Detta sker genom tecknandet av en s.k. ”garantiförsäkring”.
Olika former av tvistfinansiering, såsom ”After the Event Insurance” (ATE) och ”Third Party Funding” (TPF), har sedan ett tag tillbaka varit vanligt förekommande främst inom de anglosaxiska rättstraditionerna. På senare år har de även blivit allt vanligare i Kontinentaleuropa och olika typer av finansieringslösningar för affärstvister har nu nått den svenska marknaden.
En möbelförsäljning på Facebook slutade i en skadeståndstvist mellan den tilltänkta köparen och säljaren. Juristen Christoffer Lundmark på Wistrand advokatbyrå skriver att många privatpersoner som säljer och köper saker på nätet bör dra lärdom av detta.
Regeringen har föreslagit en ny lag som innebär att enskilda personer kan utse den som ska sköta ekonomi och personliga angelägenheter när man själv inte längre kan. Det är ett privat alternativ till god man och förvaltare och fungerar som ett komplement till vanliga fullmakter.
