Sockerhalten på varor i butiker markeras med olika färger

För fyra år sedan fick gotlänningen Pigge Werkelin en idé gällande hur mycket socker vi bär med oss hem i våra matkassar. Ett år senare kom han i kontakt med Mattias Andersson och började analysera hur mycket socker vi egentligen får i oss från butiksmaten.
- På Sockerchecken fick vi avgörande hjälp av professor Kerstin Brismar och tips av Ann Fernholm om hur vi skulle kunna göra, säger Mattias.
Varpå de hittade fyra olika märkningsfärger för hur mycket socker de olika matvarorna innehöll. I dag hittar du märkningarna på bland annat alla Coop-butiker på Gotland.

För tre år sedan kom Mattias Andersson i kontakt med Pigge Werkelin, som hade startat Sockerchecken och hade en idé om hur de kan minska sockerintaget. Vilket Mathias tyckte var en intressant utmaning. De fick kontakt med Kerstin Brismar, professor vid Karolinska institutet och Ann Fernholm där de fick råd och tips kring hur en märkning kopplad till dagens kostråd kunde byggas. En märkning av matvaror i butik i fyra färger blev uppstarten till Sockerchecken.
- Vi tog kontakt med Coop i Visby som tyckte det var en lysande idé och började med märkningen för två år sedan. I dag har alla nio Coop-butiker på Gotland märkningen på sina varor, samt 15 andra butiker runt om i Sverige. Två Hemköp-butiker, en i Norrköping och en i Söderköping samt tolv ICA-butiker från Norsjö i norr till Eslöv i söder, fortsätter Mattias.

Fyra olika märkningsfärger
De fyra märkningsfärgerna står för olika energiprocent. För grönt är det max 5 energiprocent som Världshälsoorganisationen, WHO, har satt som hälsomål, gult för max 10, rött för 10-35 och för svart kommer 35 och uppåt ifrån fritt socker.
- Vi märker allt i butiken, inklusive kött, förutom frukt och grönt, där cirka 40 procent av produkterna har en grön märkning. Äter du till exempel för mycket röda varor till vardags, riskerar du att få dig för mycket socker. Från vårt perspektiv är det inte några pekpinnar, utan mer om att upplysa. Det handlar inte om att folk ska sluta att köpa vissa produkter, utan det handlar om att du som konsument har möjligheten att göra ett medvetet val, där färgerna pedagogiskt kan upplysa om sockerhalten i produkten. Att välja på två likvärdiga produkter, och till exempel ta den gula istället för den röda för att spara in på sockret, förklarar Mathias.
Märkningen bygger på konsumentkraft. De har inte ringt runt till butiker, eller marknadsfört sig, utan butikerna har själva tagit kontakt med dem efter att konsumenter har uppmanat den lokala handlaren inför märkningen.
- Vi har fått in mycket positiv feedback. Kunderna uppskattar märkningen. Detta bevittnar om inte annat alla tusentals mail och meddelanden vi får till oss där konsumenterna säger att märkningen har hjälpt dem jättemycket.

Fyra olika märkningsfärger

Innehållsmässigt kommer socker på andra plats
Tyvärr har de mött på lite motstånd under vägen.
- Vi upplever tyvärr en stark lobbyverksamhet från livsmedelsindustrin där delar jobbar emot oss, förklarar Mattias.
De är inte ute efter någon lönande verksamhet utan vill istället visa vad sockret kan göra med våra kroppar.
- Vi försöker göra något gott som gynnar alla människor.
Bland annat hörde en förskola på Gotland av sig och ville ha sockerskola, där de ställde upp.
- Vi ska ta fram material och försöker även hitta in i region Gotland för ett samarbete.
I dag är salt den vanligaste ingrediensen i våra livsmedel, där socker kommer på andra plats. På tredje plats hittar vi vatten, fjärde vetemjöl och på femte plats rapsolja.
- Vi hoppas att butikerna ska tänka till och kunna erbjuda sina kunder en märkning gällande socker på sina varor och därmed skapa förutsättningar för att minska sjukdomar som typ 2-diabetes i framtiden, avslutar Mattias.

Läs mer på sockerchecken.se
Läs mer om Kerstin Brismar HÄR

Text: Ann Fogelberg
Foto: Privat

Ämnen

Kategorier

Typ 2-diabetes

Regioner

Är du sockerberoende?

Bitten Jonsson är sjuksköterskan som flyttade till USA och var alkoholist, med ett beroende från 19 års ålder då hon drack första gången. Sedan snart 33 år tillbaka är hon nykter alkoholist och jobbar som författare, föreläsare och utbildare. Hon är Sveriges främsta expert på sockerberoende med över 20 års erfarenhet av framgångsrik behandling med över 6 000 patienter.

Förhindra uppkomsten av diabetes typ 2 genom att göra förändringar i din vardag

Kerstin Brismar, professor vid Karolinska Institutet har arbetat som läkare i 50 år, varav 45 år med diabetes. En stark önskan att få patienter med diabetes att må bättre och att även kunna förhindra uppkomsten av diabetes typ 2 genom ändring av kost, motion och mindre stress gör att hon fortsätter att arbeta vidare med folksjukdomen diabetes.

Ska vi ha högre skatt på sötsaker?

Kan högre skatter få oss att äta hälsosammare? Det tror Livsmedelsverket som kräver att någonting görs för att motverka våra dåliga matvanor och har gjort en kunskapsgenomgång om effekterna av olika styrmedel för att främja en hälsosam livsmedelskonsumtion. Bland annat har Norge och Storbritannien infört sockerskatt. Något som vi kanske också borde införa.

Vi är en insamlingsstiftelse som finansierar ledande diabetesforskning i Sverige och i världen

Insamlingsstiftelsen Diabetes Wellness Network Sverige är en insamlingsstiftelse som grundades i Sverige 2006. Insamlingsstiftelsen Diabetes Wellness Network Sverige ingår i ett nätverk av organisationer i flera länder. Alltsedan starten för Diabetes Research & Wellness Foundation i USA 1993 och 1998 i England så har organisationen och dess nätverk av organisationer arbetat tillsammans med att sprida information om diabetes samt att stötta forskning som syftar till att hitta ett botemedel mot diabetes. Tillsammans har nätverket av organisationer sedan starten 1993 samlat in närmare 1 miljard kronor i kampen mot diabetes.

Vi har sedan 2007 ett 90-konto, 900116-5. Stiftelsens syfte är att öka allmänhetens kunskaper om förekomster av, orsaker till och behandlingen av diabetes. Vidare syftar stiftelsen till att stödja forskningen kring och behandlingen av diabetes.