För en sjuksköterska är vården av patienter arbetets själva grund. Patienterna ska vårdas för att bli friska eller åtminstone leva länge med sin sjukdom. Den slags vård som nu ges inom den svenska intensivvården sätter fokus på vårdetiken. Hur mår sjuksköterskor och kan man som sjuksköterska prioritera etiskt i den coronapandemi vi nu har.
Sorg efter förlusten av ett barn anses vara intensiv och långvarig. Föräldrar som mist ett barn har därför en ökad risk att uppleva ”förlängd sorg” och utveckla psykisk ohälsa. Doktoranden Lilian Pohlkamp har under fyra år forskat om sorg hos föräldrar som mist ett barn i cancer. På fredag disputerar hon vid Ersta Sköndal Bräcke högskola.
Frågan om livets mening är alltid aktuell, men många gånger kan frågan vara för stor för att orka reflektera över. I dessa dagar, mitt i en pandemi, kan frågan kännas mer relevant än någonsin. I en ny bok har 501 svenskar fått svara på frågor om livet och livets mening. Sex forskare bidrar med tankar och perspektiv till förståelse om varför vi söker svar.
Behovet av personal med baskunskap om äldreomsorg och funktionshinderomsorg har blivit akut med anledning av coronapandemin. Nu lanserar Socialstyrelsen ett nationellt introduktionspaket för personal inom privat och kommunal omsorgsverksamhet. Introduktionspaketet består av två delar där Ersta Sköndal Bräcke högskola tagit fram den ena delen.
Under snart fyra år har Elin Hjorth forskat om hur föräldrar till barn med den obotliga muskelsjukdomen, spinal muskelatrofi, upplever sitt barns vård och hur familjernas vardagsliv påverkas av sjukdomen. Idag håller Elin sitt slutseminarium där avhandlingsmanuset granskas inför den kommande disputationen vid Ersta Sköndal Bräcke högskola.
Vård i hemmet blir allt vanligare vilket leder till att närstående ofta behöver hjälpa till med vården, och deras roll blir allt viktigare och avgörande. Nu går projektet Ditt behov av stöd in i nästa fas, där närstående får möjlighet att tillsammans med en sjuksköterska eller annan vårdpersonal reflektera över sina behov av stöd men också sina resurser.
Antalet fall av covid-19 fortsätter att öka i världen. I kampen mot Coronaviruset rekommenderar Folkhälsomyndigheten att personer över 70 år bör undvika sociala kontakter för att inte smittas. Samtidigt stänger dagverksamheter och träffpunkter ner för att följa myndighetens råd. För många äldre, ensamboende, personer med demens kan detta vara den enda sociala därmed viktiga kontakt de har.
Hur mår barn och tonåringar som har en förälder som har cancer eller som har dött i cancer, och vilken hjälp får de? Många gånger glöms barnens behov bort. Den palliativa forskningen på Ersta Sköndal Bräcke högskola berör ofta barn och unga. Nu har två forskare samarbetat med Cancerfonden för att sprida information till tonåringar i denna situation.
För att skapa förutsättningar för människor att få en värdig, jämlik och god vård, behövs stöd och utbildning av vårdpersonal. Ersta Sköndal Bräcke högskola ska i ett nytt projekt utvärdera och följeforska certifieringen av en utbildningsmodell för kvalitetssäkring av god palliativ vård som Bräcke diakoni tagit fram i samverkan med Betaniastiftelsen.
Personer som lever med demens deltar sällan i vanliga forskningsprojekt. I en ny rapport har forskare därför tittat på hur de kan inkluderas på ett bra och etiskt sätt i forskning. Ingrid Hellström, professor vid Ersta Sköndal Bräcke högskola, har deltagit i projektet inom organisationen Alzheimer Europe, som en av experterna inom demensområdet.
Ersta Sköndal Bräcke högskolas Rektor Roger Klinth har av regeringen utsetts som en av ledamöterna i ett nyinrättat nationellt vårdkompetensråd. Rådets uppgift är att långsiktigt samordna, kartlägga och verka för att effektivisera kompetensförsörjning av personal inom hälso-och sjukvården.
På fredag disputerar Megan Weber Falk vid Ersta Sköndal Bräcke högskola. Hon avslutar då fyra års studier där hon forskat om psykosociala åtgärder hos barn i åldern tre till 19 år, som mist en förälder i cancer. - Om någon vuxen i en familj dör så påverkas både barn och familj för resten av livet, allt blir inte bra bara för att det har gått ett år, säger Megan Weber Falk.
Synen på demokrati, mänskliga rättigheter och social rättvisa kan skilja sig åt väldigt mycket, även i länder som ligger ganska nära varandra. Varje år studeras fyra olika EU-länder samt Ryssland för att bemöta deras samhällsproblem och se olika trender i civilsamhället. I årets rapport finns Sverige med och av de fem länder som studerats bedöms Sverige ha det bästa klimatet för civilsamhället.
Filantropi, välgörenhet utan motprestation, är ett av de områden det forskas om vid Centrum för civilsamhällesforskning på Ersta Sköndal Bräcke högskola. Under våren hålls en seminarieserie där man får möta tre ledare från filantropi- och stiftelsevärlden i England, Tyskland och USA.
Den svenska landsbygden avfolkas för varje år. De som bor kvar får allt svårare att klara vardagen då infrastruktur och service avvecklas. Civilsamhällets möjlighet att erbjuda samhällsservice och bidra till hållbara lokala samhällen är därför en central fråga i den svenska landsbygdens framtid. I ett nytt forskningsprojekt undersöks det lokala civilsamhällets roll där infrastrukturen läggs ner.
Sex månader har gått sedan Centrum för civilsamhällesforskning bildades vid Ersta Sköndal Bräcke högskola. Forskningscentret är ett av de största i norden på området. Det nya året inleds med en seminarieserie där centrets forskare och doktorander delar med sig av kunskap och erfarenheter på temat Civilsamhället i en tid av polarisering.
Barns förutsättningar för röst är omgärdade av gränser, villkor, bedömningar, men även av oklarhet och motstridighet. Det gör att barns integritet kan sättas på undantag. Anna Holmqvist, doktorand vid Ersta Sköndal Bräcke högskola har utforskat förutsättningar för barns röst i patientlagen och patientorganisationer. Idag disputerar hon inom ämnet Social välfärd med inriktning mot civilsamhället.
Ersta Sköndal Bräcke högskola startade sin forskarutbildning 2015. Nu börjar de första doktoranderna nå målet, och på fredag hålls den allra första disputationen inom högskolans forskarutbildningsområde Människan i välfärdssamhället.
Det sociala arbetet är beroende av tillit mellan brukaren och behandlare eller socialtjänst, och kan därför vara väldigt sårbart. I en ny rapport tittar man på hur man kan använda kunskap för att skapa tillit och legitimitet i socialt arbete inom offentlig förvaltning.
Behandlingar via internet är något som har blivit allt vanligare. Istället för att besöka en terapeut öga mot öga, görs behandlingen via internet. För behandlare innebär den internetbaserade formen förändrade villkor för arbetet. I en ny studie har internetbaserade behandlingar vid missbruk av alkohol och cannabis studerats utifrån behandlarnas perspektiv.
