Omkring 26 000 drabbas och cirka 6000 dör varje år av stroke – en hjärt-kärlsjukdom förknippad med svåra lidanden. Ny forskning som Hjärt-Lungfonden har tagit del av visar att hög genetisk risk för depression eller bipolär sjukdom ökar risken att drabbas av stroke – och att sambandet är särskilt tydligt för kvinnor.
Varje år drabbas uppskattningsvis 10 000 svenskar av hjärtstopp utanför sjukhus. Endast cirka 600 överlever. Detta uppmärksammades under fotbollsmatchen mellan AIK och IK Sirius den 29 april, då de 22 spelarna i de båda lagen marscherade in på planen med varsin hjärtstartare i handen. I samarbete med Hjärt-Lungfonden och Philips kommer hjärtstartarna placeras på platser där de behövs som mest.
Den svenska befolkningen blir mer stillasittande, vilket ökar risken för att drabbas av hjärt-kärlsjukdom. Nu tilldelas Carl Johan Sundberg, professor vid Karolinska Institutet, Hjärt-Lungfondens preventionsanslag på tre miljoner kronor för att undersöka om trappgång kan ersätta den huvudsakliga rekommendationen med rask promenad som fysisk aktivitet. I studien undersöks effekter på blodtryck och
Personer med tvångssyndrom har en förhöjd risk för hjärt-kärlsjukdom, vilket delvis kan kopplas till livsstilsfaktorer som fysisk inaktivitet och ohälsosamma matvanor. Lorena Fernández de la Cruz, docent vid Karolinska Institutet, tilldelas nu Norhedsstiftelsens preventionsanslag via Hjärt-Lungfonden på sex miljoner kronor för att studera effekterna av en livsstilsintervention som ska stimulera ti
Sänkt pris och tydliga budskap om att andra väljer nyttiga alternativ är de effektivaste metoderna för att få fler att välja hälsosam mat i butiken. Det visar en ny undersökning med insatser i matbutiker som gjorts på uppdrag av Hjärt-Lungfonden och Cancerfonden. Resultatet av undersökningen blev att barnfamiljers konsumtion av nyttigare brödsorter ökade med omkring 60–200 procent.
- Våra matva
Blodproppar är en betydande orsak till hjärt-kärlsjukdom och död. En studie publicerad i tidskriften Science idag har undersökt blodplättarna hos björnar och fynden visar att ett protein kan förhindra bildandet av blodproppar genom att kraftigt minska under vintern när björnarna sover. Därmed kan grunden vara lagd för en ny typ av skonsam, förebyggande behandling som minimerar risken för blödning.
Genom att skapa en syntetisk ”byggställning” som efterliknar lungvävnad har forskare vid Lunds universitet gett lungceller förutsättningar för att påbörja uppbyggnaden av ny lungvävnad hos personer med lungsjukdomen KOL. Forskningen har stöd från Hjärt-Lungfonden.
- Om forskning visar att det går att reparera den nedbrytning som sker i lungorna vid KOL kan det betyda en helt ny livssituation fö
Ungefär 160 000 barn och ungdomar i Sverige beräknas ha astma. Barn som lever med astma kan få tung andning, bli trötta vid ansträngning och få andnöd. Ny forskning från Karolinska institutet med stöd från Hjärt-Lungfonden visar nu att barnastma ökar risken för sämre utveckling av lungfunktionen under barn- och ungdomsåren.
- Det är viktigt att lungorna utvecklas optimalt under barn- och ungdo
Hjärt-Lungfonden anser att det är av stor betydelse att skapa långsiktiga förutsättningar för
forskningsdatabaser som underlag för flera olika framtida forskningsprojekt inom ett eller flera
forskningsområden. Mot denna bakgrund bedöms frågan av hög prioritet och vi välkomnar
möjligheten att komma med ett remissutlåtande på förslaget.
Vid postcovid syns en omprogrammering av vilka gener som är aktiva i en cell. Det visar en studie från Linköpings universitet med stöd från Hjärt-Lungfonden. Forskarna har nu upptäckt att gener kopplade till smak- och luktsinne och cellens energiomsättning är påverkade vid postcovid. Fynden kan på sikt bidra till nya diagnostiska verktyg för postcovid och liknande sjukdomstillstånd.
- Idag finn
En persons vikt vid 20 års ålder har en avgörande betydelse för risken att drabbas av åderförkalkning senare i livet. Det visar ny forskning som bygger på befolkningsstudien SCAPIS, som är Hjärt-Lungfondens hittills största forskningssatsning.
– Vår studie visar att den vikt man har i 20-årsåldern påverkar i hög grad vad som kommer att hända i hjärtats kranskärl i vuxen ålder. En person som har
Närmare tio procent fler kvinnor än män anger att de känner oro, stress och nedstämdhet efter hjärtinfarkt. Det framkommer av det svenska kvalitetsregistret Swedeheart, som nyligen har publicerat sin årsrapport med två helt nya mätvärden. Hjärt-Lungfonden och Swedeheart lyfter nu betydelsen av att ta in psykosociala faktorer i behandlingen efter hjärtinfarkt.
