Samhället har vunnit motsvarande minst 78 miljarder kronor i ökad hälsa, livskvalitet och arbetsförmåga tack vare de senaste årtiondenas forskningsframsteg inom strokevården. Det visar nya beräkningar som Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi har gjort på uppdrag av Hjärt-Lungfonden.
Av de som vårdades för stroke under 2011 var det 2 700 personer som inte fick vård på en särskild strokeenhet, trots att Socialstyrelsens riktlinjer ger det högsta prioritet. Det visar nya beräkningar som Hjärt-Lungfonden presenterar i dag.
Eva Lindberg, professor och lungläkare i Uppsala och Johan Assarsson, regeringens utredare av en ny patientlagstiftning samt innehavare av en rad styrelseuppdrag, har utsetts till nya ledamöter av Hjärt-Lungfondens styrelse. De ersätter Kerstin Ström och Jan-Åke Björklund.
Riksdagen har beslutat att regeringen bör se över möjligheten att lagstifta om att det ska finnas hjärtstartare i miljöer där många människor vistas, som i gallerior och på arbetsplatser. Hjärt-Lungfonden välkomnar beslutet som kan leda till att antalet döda i hjärtstopp minskar framöver.
Mer än hälften, 53 procent, av alla svenskar över 65 år vill helst att en skänkt hundralapp för att bekämpa hjärt-kärlsjukdomar går till mer forskning. De flesta tror dessutom att statens satsningar inte räcker till den nödvändiga forskningen. Det visar en ny undersökning som Hjärt-Lungfonden, Sveriges största oberoende finansiär av hjärtforskning, låtit göra.
Personer med lätt förhöjning av proteinet troponin i blodet löper en ökad risk att få hjärtinfarkt. Det visar ny svensk forskning som får stöd av Hjärt-Lungfonden. I framtiden kommer troponin att kunna användas för att bedöma hjärtinfarktrisken hos personer utan hjärtsymtom och bidra till bättre förebyggande behandling.
Antalet personer som dör i akut hjärtinfarkt har minskat med mer än en tredjedel, 36 procent, under den senaste tioårsperioden. Det visar en ny sammanställning från Hjärt-Lungfonden. Men fortfarande är hjärtinfarkt den enskilt vanligaste dödsorsaken i Sverige.
Nu startar Hjärt-Lungfonden och professor Markus Maeurer ett forskningsprojekt i Sydafrika. Syftet med forskningen är att kunna behandla multiresistent tbc med hjälp av kroppens eget immunförsvar. Med hjälp av patientens egen benmärg, så kallade mesenkymala stromaceller, kan immunförsvaret begränsa spridningen av tbc.
Allt fler svenskar blir medvetna om att hjärtsjukdom är den vanligaste dödsorsaken bland kvinnor. Nästan hälften, 46 procent, tror att hjärtsjukdom är den vanligaste dödsorsaken, enligt en ny Sifoundersökning som genomförts på uppdrag av Hjärt-Lungfonden. Fortfarande tror dock mer än hälften att någon annan dödsorsak är vanligast.
Kunskapen om kvinnors hjärtsjukdomar är bristfällig och kvinnorna själva tar inte sina symptom på allvar. Det menar fyra kvinnliga förebilder som tillsammans med Hjärt-Lungfonden ställer krav på mer forskning om kvinnors hjärtsjukdom i en debattartikel på Aftonbladet.se i dag.
Nästan hälften av alla svenska kvinnor, 47 procent, idrottar inte.* Det visar en ny europeisk undersökning som Hjärt-Lungfonden och Svenska Fotbollförbundet, i samarbete med World Heart Federation och UEFA Women’s EURO Championships, presenterar inför internationella kvinnodagen och som är en del av en kampanj inför fotbolls-EM.
Det är dubbelt så vanligt att kvinnor som får hjärtinfarkt har rena kranskärl, jämfört med männen. Bland kvinnorna är andelen 15 procent och bland männen 7 procent. Det motsvarar 1 850 kvinnor årligen i Sverige, enligt nya beräkningar från Hjärt-Lungfonden. Under mars samlar Hjärt-Lungfonden in pengar till att rädda fler kvinnor från att dö i hjärtsjukdom.
Fler kvinnor dör i hjärtsjukdom än i någon annan sjukdom. Under mars pågår den årliga kampanjen Rädda kvinnohjärtat – Go Red. Då samlar Hjärt-Lungfonden in pengar till forskning kring skillnaderna mellan kvinnors och mäns hjärtsjukdom. Ett sätt att bidra till forskningen är att köpa ett specialdesignat smycke.
Tre av tio kommunhus, 31 procent, saknar fortfarande hjärtstartare. Det visar en ny undersökning som Hjärt-Lungfonden har genomfört bland Sveriges kommuner.
Stockholms län ligger inte i topp vad det gäller svensk hjärtsjukvård, trots att länet är landets mest tätbefolkade region med närhet till både kvalificerad vård och forskning. Hur fungerar hjärtsjukvården i Stockholm egentligen och vad krävs för att bedriva både vård och forskning i världsklass? Den 6 mars arrangerar Hjärt-Lungfonden och AstraZeneca ett seminarium om framtidens hjärtsjukvård.
Sjukvårdens kunskaper brister när det gäller att behandla den växande patientgruppen vuxna med medfödda hjärtfel. Det menar ett antal drabbade, som tillsammans med Hjärt-Lungfonden ställer krav på bättre vård och mer forskning i en debattartikel i Göteborgs-Posten i dag.
Intresset för att genomgå KOL- test var stort och köerna blev långa när allmänheten i Skärholmen med omnejd erbjöds mätning av sin lungfunktion. Cirka 13 procent av de som testade sig visade sig ha så dåliga värden att de uppmanades att uppsöka sin vårdcentral för att undersöka om de har KOL, kroniskt obstruktiv lungsjukdom.
80 000 stockholmare bär på den obotliga lungsjukdomen KOL, men de flesta vet inte om det. I invandrartäta förorter som Skärholmen är rökningen ofta utbredd samtidigt som diagnostiseringen är bland de lägsta i länet. Nu görs en satsning för att upptäcka KOL hos personer som inte har svenska som modersmål.
Hjärt-Lungfonden, Bliwa Livförsäkring och AFA Försäkring i samarbete: Ny kommunikationskampanj ska hjärtsäkra Sverige. Varje år drabbas 10 000 svenskar av plötsligt hjärtstopp, men bara 500 överlever. Med fler hjärtstartare och fler som kan hjärt-lungräddning kan många liv räddas. Därför har Hjärt-Lungfonden tagit initiativ till Hjärtsäkra Sverige.
Varje år föds 1 000 barn i Sverige med hjärtfel. För att uppmärksamma hjärtebarnen och samla in pengar till forskning om barns hjärtan genomför Hjärt-Lungfonden kampanjen Alla barnhjärtans månad. Prins Carl Philip har formgivit de hjärtepins som under januari och februari säljs som stöd till insamlingen.
