Vi förväntas arbeta allt längre när pensionsåldern höjs. Samtidigt uppger allt fler att de varken vill eller kan arbeta ända fram till pensionen. I en ny bok presenterar arbetslivsforskaren Kerstin Nilsson konkreta verktyg för ett mer hållbart arbetsliv där fler både kan och vill stanna längre.
Alger är utmärkta som saltersättning och kan bland annat fungera som proteintillskott och smaksättare i till exempel vegetariska köttsubstitut. Det visar resultaten i forskningsprojekt där Chalmers, Göteborgs universitet och Högskolan Kristianstad deltar. Tester som genomförts visar dessutom att konsumenter ställer sig positiva till mer användning av alger i maten.
Nu avslutas ett samarbetsprojekt mellan Svenska kanotförbundet och Mistra Sport & Outdoors. Syftet har varit att hitta sätt att bättre integrera miljöperspektiv i förbundets utbildningar, med förhoppningar om att öka kanotisters miljöengagemang. Thomas Beery, professor i miljödidaktik vid Högskolan Kristianstad, ser hur projektets resultat skulle kunna användas inom fler områden i friluftslivet.
Gastronomiprogrammet på Högskolan Kristianstad firar tjugo i år. Sedan starten 2004 har programmet utvecklats till en av Sveriges ledande utbildningar inom mat- och måltidsvetenskap och har spelat en avgörande roll för kompetensförsörjningen inom livsmedelssektorn.
Forskare, lärare och beslutsfattare från hela Europa samlas den 24-26 april på Högskolan Kristianstad för OMEP European Conference and Assembly– Sustainability from the Start. Det är en av de största konferenserna om barn i åldrarna 0-8 år och om utbildning för hållbar utveckling.
På onsdag kommer Framtidsveckan till Högskolan Kristianstad. I år ligger fokus på FN:s tredje globala mål – god hälsa och välbefinnande. På campus finns massvis av hälsofrämjande aktiviteter som alla är välkomna att prova på, och massor av föredrag att komma och lyssna på. Det blir yoga, känsliga fötter, sömntekniker, spända utmaningar, smoothie och mycket, mycket mer.
Forskare har tillsammans med Svenska kanotförbundet tagit fram en utbildning med miljömässig hållbarhet i fokus. Utbildningen sjösattes under en helg i början av maj och kommer så småningom att bli tillgänglig för såväl kanotföreningar som friluftslivet.
På Högskolan Kristianstad är hållbar utveckling och FN:s globala hållbarhetsmål integrerade i allt planeringsarbete och i alla program. Det finns många sätt att göra detta på rent praktiskt. Landskapsvetarstudenterna visar handgripligen hur de arbetar med de globala målen, vilket de gör både pedagogiskt och illustrativt.
Mänskligheten står inför enorma utmaningar. Krig, klimatkris, miljökatastrofer, massmigration … Socioekologiska utmaningar som måste lösas kollektivt, inte bara enskilt och individuellt, annars riskerar den värld och natur vi är beroende av för vår överlevnad att gå förlorad. Skulle dessa utmaningar ha blivit kriser om vi kände samhörighet med naturen? Hur påverkar detta oss och vår planet?
EU-kommissionens nya förslag för renare luft och vatten kräver kraftigt skärpta regler för Europas tiotusentals avloppsreningsverk, och tiden är knapp. Men lösningen finns redan på plats i Sverige, i östra Skåne. Där har spetsforskning och samverkan drivit fram nya analysmetoder och pionjäranläggningar som nu är i full drift. Och resultaten är till och med bättre än vad EU-kommissionen kräver.
Vägen mot hållbarhet är långt ifrån spikrak – och för de flesta företag inom detaljhandeln är det näst intill omöjligt att nå ända fram. I sin avhandling i företagsekonomi har Axel Welinder följt möbelgiganten Ikeas komplexa hållbarhetsresa.
Tre lärosäten, en skånsk vingård och en småländsk producent av svart sibirisk kaviar har fått sex miljoner kronor av statliga forskningsrådet Formas. Tillsammans ska de ta reda på hur och varför just vita och mousserande viner och svart kaviar går så bra ihop. Förhoppningen är att under de kommande tre åren ta fram metoder för att kunna förutsäga attraktiva kombinationer.
Visst talas det om hållbarhet. Men i butikerna är utbudet av hållbara produkter begränsat. I sin avhandling belyser Karin Alm dynamiken i butikskedjornas informationsflöde, och ser närmare på butikschefernas möjligheter att påverka sortimentet och utbilda kunderna i hållbar konsumtion.
Hur kan det nyväckta intresset för friluftsliv under pandemin bibehållas och samtidigt utvecklas för att stärka landsbygden? Det ska en tvärvetenskaplig forskargrupp från Högaskolan Kristianstad titta närmare på under de tre kommande åren. Förhoppningen är att hitta användbara modeller inför framtida utmaningar och samhällsstörningar.
Två masterstudenter har studerat alger i sina examensarbeten, Elna ur ett konsumentperspektiv och Marcus ur ett sensoriskt perspektiv. Båda arbetena är gjorda inom ramen för ett Chalmers-lett projekt som heter CirkAlg. Vad tycker egentligen svenska konsumenter om alger och hur påverkas algerna när vi tillagar dem? Här får du veta lite mer om sockertång och havssallat.
Braxenburgare i stället för biogas! Det ska bli verklighet om fiskare, forskare och matexperter får som de vill med projektet Dags för brax. Den forna delikatessfisken braxen betraktas i dag som skräpfisk och vållar dessutom problem i våra insjöar. Med projektet och en specialgjord kokbok har nu braxen börjat sin bana mot tallriken.
Klimatneutrala Kristianstad 2030 är namnet på ett nytt projekt där Högskolan Kristianstad ansvarar för forskningsdelen. Nyligen kunde man trycka på startknappen, sedan samverkansprojektet beviljats ett bidrag på 4,8 miljoner kronor från Energimyndigheten.
Fem internationella studenter från Afrika har anlänt för att ta magisterexamen i företagsekonomi med inriktningen revision och styrning. De har alla stipendium från Svenska institutet och alla understryker de att de lockades av att FN:s globala hållbarhetsmål är integrerade i utbildningen. Möt två av studenterna: Elvis från Zimbabwe och Omowunmi från Nigeria.
Plastavfall och nedskräpning är ett globalt problem som bara växer. Vi matas med bilder från stränder, världshaven och till och med från världens högsta berg, där avfall ansamlas. Vad gäller nedskräpningen i Nepal har det i media mest handlat om problem i Himalaya. Men i en by inte så långt därifrån hoppas man nu kunna börja se plastskräpet som en värdefull resurs, via ett examensprojekt.
Kristianstad behöver växa samtidigt som koldioxidutsläppen måste minska. Ett nytt EU-projekt ska lösa båda dessa frågor, vilka annars är svåra att kombinera. Klimatsmarta Näsby heter projektet som nu ska minska klimatavtrycket från byggprocesser och transporter genom att involvera de som bor och arbetar i området. Resultatet ska kunna användas och vara förebild även i andra områden och städer.