Hur kan vi tillsammans skapa förutsättningar för ett hälsosamt liv från barndom till ålderdom? Det är den centrala frågan när Forskningsplattformen Hälsa i Samverkan vid Högskolan Kristianstad samlar forskare, praktiker och representanter från idéburen sektor till konferensen Hälsa hela livet.
Ungdomstiden är fylld av förändringar som kan väcka djupa frågor om identitet och mening. I en ny avhandling, I sårbarhet och längtan – Existentiell ensamhet och ledsenhet under ungdomstiden, utforskar Tide Garnow ungdomars erfarenheter av existentiell ensamhet och ledsenhet.
Den 14-15 september hålls en nationell konferens i Kristianstad om hälsosamt åldrande. Konferensen kommer att behandla ämnen som fysisk aktivitet bland äldre, existentiell ensamhet och hälsoekonomi. Pia Nevala Westman från Nordens välfärdscenter kommer att diskutera nordiskt samarbete och kunskapsunderlag om mat och fysisk aktivitet för att främja hälsosamt åldrande.
Mental ohälsa bland vårdpersonal leder till sämre omvårdnad. Tre gånger så många sjuksköterskor fick utmattnings- eller stressdiagnos under pandemin. Och dubbelt så många drabbades av depression eller ångest jämför med före pandemiutbrottet. Det visar en ny studie som kartlagt vilka faktorer som ligger bakom ohälsan. Rätt förvaltad kan kartläggningen höja kvaliteten på omvårdnaden.
Spädbarnsmassage har positiv effekt både på barnet och föräldern. Den har en lugnande inverkan som minskar stress och stärker relationen mellan barnet och föräldern. Massagen lindrar också smärta, motverkar gulsot, och stimulerar så att spädbarnet fortare följer sin viktkurva. Detta visar två nya studier från Högskolan Kristianstad.
Existentiell ensamhet är en djup form av ensamhet som förknippas med lidande, men bemöts den på rätt sätt kan den få personer att växa. I en ny studie undersöks ungdomars erfarenheter av just existentiell ensamhet där många vittnar om utanförskap och ”mellanförskap”. Den visar att det är viktigt för ungdomar att kunna få dela sina innersta tankar och känslor med någon de litar på och förstår dem.
Hur påverkades skolungdomar av covid-19-pandemin? Och hur kan skolstressen förebyggas? Det frågade sig fyra nyutexaminerade studenter på Distriktssköterskeprogrammet i våras. Nu har deras magisteruppsatser accepterats som vetenskapliga artiklar i två olika tidskrifter.
Hur kan man förhindra psykisk ohälsa med en app? Den frågan lyckades studenter besvara under sista kursen på det första läsåret på Datasystemutvecklingsprogrammet. Fyra studenter med helt olika bakgrunder skapade på en dryg månad desktopapplikationen Myrmidon. Appen hjälper användaren att hålla koll på humöret och att se mönster över tid, vilket kan hjälpa användaren till bättre psykisk hälsa.
När allt ställdes på sin spets under pandemin blottades en kunskapslucka inom vården. Hur arbetslivet är utformat påverkar nämligen hur samhället kan utvecklas. Därför studerar doktoranden Cicilia Nagel hur pandemin har påverkat sjuksköterskor och deras arbetsplatser och förhoppningen är att denna kunskap ska komma till nytta i framtiden.
Ofta har tonårspojkar varit mer fysiskt aktiva och rapporterat bättre välbefinnande och kroppsuppfattning än tonårstjejer, men nu visar ny forskning att förhållandet är omvänt på gymnasiet. Där är det tjejerna som är mest fysiskt aktiva och mår bättre. Forskarna menar att resultaten kan användas för att bättre förstå hur välbefinnandet bland kvinnor kan förbättras.
Tonåren kan vara en stressig period i livet. Det är då vi övergår från att vara barn till att bli vuxna. Såväl kroppen som identiteten och relationer förändras, vilket kan leda till både stress och identitetskris. De senaste två åren har dessutom förutsättningarna förändrats sedan covid-19-pandemin bröt ut.
Högskolan Kristianstads studenter rapporterar att pandemin har haft mindre negativ påverkan på studierna än vad studenter vid andra lärosäten rapporterat. De saknar personlig interaktion med sina medstudenter i lägre grad. Och de har varit mer produktiva i studierna jämfört med innan pandemin. Karl Wennberg, professor vid Linköpings universitet, som genomfört studien, berättar om resultaten.
I akuta situationer är kommunikation livsviktig. Men för personer från särskilt utsatta grupper brister det ofta i kontakt med vårdpersonal. Doktorand Sara Björklund har sett det själv, som ambulanssjuksköterska och som anhörig. Nu vill hon kartlägga mötena och bidra till bättre vård.
Hur kan sömnproblem hänga ihop med skolresultat? Eller med andra problem som användning av alkohol och tobak? Hur påverkar kön eller fysisk aktivitet sömnen? En ny studie ger på sätt och vis fog för det gamla ordspråket ”en olycka kommer sällan ensam”, och visar att ungdomar med sömnproblem, så kallad insomni, ofta även har andra svårigheter att tackla i livet.
2019 fick Högskolan Kristianstad ett historiskt beslut av UKÄ; tillstånd att utfärda doktorsexamen inom utbildningsvetenskap och vårdvetenskap. Nu har den första doktoranden i högskolans egen regi antagits och hennes mål är att få större förståelse för ledsenhet och existentiell ensamhet bland ungdomar. Här berättar Tide Garnow mer om förhoppningarna hur den kunskapen kan användas hälsofrämjande.
Existentiell ensamhet beskrivs som en djupare form av ensamhet och väcks ofta i samband med dödsfall eller svår sjukdom. Ensamhet hos äldre personer är en växande utmaning internationellt och därför har forskare vid Högskolan Kristianstad startat ett EU-projekt för att utbilda vårdpersonal i att bemöta äldre personers existentiella ensamhet. Projektet kommer att genomföras i fem länder.
Varje år föds över 200 000 barn med läpp-, käk- eller gomspalt (LKG) i världen och räknar man in föräldrar, syskon och andra anhöriga så blir det väldigt många vars liv påverkas i olika grad. På Luciadagen samlas världens ledande forskare inom LKG i Kristianstad för en öppen konferens. Tre dagar senare sjösätter han ett europeiskt initiativ mot depressioner före och efter förlossning.
Forskning visar att barn och ungas medievanor leder till ökad ohälsa. Ständig uppkoppling påverkar sömnen och en ständig närvaro på sociala medier kan leda till mobbning som fortsätter även när skoldagen är slut. Vad leder den ökade uppkopplingen till och vad behöver vi göra? Det, och mycket mer, ska diskuteras på Högskolan Kristianstads öppna seminarium 13 mars.
I morgon, den 29 maj, hissas den blågula flaggan. Det är Veterandagen som firas, till minne av svenska soldaters insatser. Men det är också ett tillfälle att komma ihåg militärernas familjer - det menar universitetslektor Ann-Margreth Olsson, som släpper en rapport om soldater och deras anhöriga.
Ett matematiskt feltänk som riskerar att påverka behandlingen av patienter. Så beskriver Peter Hagell, professor i vårdvetenskap, metoder för beräkning av några vanligt använda skattningsskalor inom vården. Dessa måste bytas ut, menar han.
