Nu arrangerar Högskolan Kristianstad årets Läskonferens. Under en heldag hålls inspirerande föreläsningar och diskussioner om hur läsande och skrivande bidrar till utveckling av kunskap och förmågan att verka i ett demokratiskt samhälle.
En nordisk grupp forskare har startat ett nytt forskningsprojekt för att undersöka vikten av rörelse i förskollärarutbildningen. Målet är att utveckla en specialkurs för blivande förskollärare. Projektet finansieras av Nordplus Higher Education och kommer att leda till en nordisk kurs i rörelse för lärarstudenter.
Andra antagningsbeskedet för HT2023 är klart och Högskolan Kristianstad har antagit över 7 800 studenter. Antagningen ökade med 3,2% nationellt och 2,0% för högskolan. Studenter som söker studentboende erbjuds bostadsgaranti. Möjlighet att efteranmäla sig till vissa utbildningar finns fortfarande. Högskolan Kristianstad har flest ansökningar för Omställningsstudiestöd bland svenska lärosäten.
Universitetskanslersämbetet (UKÄ) har utvärderat de svenska distriktssköterskeutbildningarna. Sju av tretton lärosäten får det samlade omdömet ”hög kvalitet” för sin utbildning. Högskolan Kristianstad är ett av dem. 22 studenter antogs till programmet i januari och ytterligare 21 tar snart examen. De blir hett eftertraktade på arbetsmarknaden.
I dag är det Specialpedagogikens dag. Högskolans biträdande professor i pedagogik med inriktning specialpedagogik, Daniel Östlund, föreläser om de stora utmaningar som utbildningarna för barn med intellektuell funktionsnedsättning står inför. Konferensen är digital och har över 1 800 deltagare, men SVT är också på plats och så att ännu fler ska kunna ta del av nya rön och insikter.
Bedömningar i klassrummet är en viktig grund för att sätta betyg, men också för att anpassa undervisningen. Externa bedömningar, som nationella prov, kan påverka undervisningen men leder inte alltid till ökat lärande, särskilt inte för elever i behov av stöd. Lärare och elever måste få göra bedömningen till sin, visar ny forskning.
”Jo, banne mig, jag bedriver undervisning”, utbrast förskolläraren. I sin licentiatuppsats i Barn- och ungdomsvetenskap har doktorand Jenny Henriksson intervjuat flera förskollärare, som vittnar om att undervisningsbegreppet är komplext, mångbottnat och föränderligt.
”En underutnyttjad resurs”. Så beskriver doktorand Annika Fjelkner studenternas ömsesidiga relationer. Studiegrupper som uppstår av sig själva, eller utformas av läraren, kan påverka både studenternas beredskap och deras studieresultat, visar hon i sin avhandling.
Hur kan undervisning se ut för barn med intellektuell funktionsnedsättning? Hur vidareutvecklar man ett meningsfullt lärande för elever i anpassad skola? Nu startar sju skolhuvudmän, i samverkan med forskare från två lärosäten och forskningsinstitutet Ifous, ett nytt program som ska öka insikterna om kunskapsuppdraget i anpassad skola.
Traditionell NO-undervisning bygger ofta på faktaplugg och tillrättalagda laborationer. Men genom ett samverkansprojekt med en grundskola undersöker Lotta Leden och Lena Hansson tillsammans med lärarna hur mönstret kan brytas, vilket kan ge eleverna ny lust att upptäcka NO-ämnena.
För elever kan det vara svårt att förstå det förflutna, att få en känsla för historiens tid och rum. Det kan också vara svårt att jämföra händelser i det förgångna med egna upplevelser. Detta kan böckernas underbara värld ändra på. På Bokmässan pratar två forskare om hur skönlitterära berättelser kan lära barn historia.
En del skolor ligger vackert belägna i storslagen lättillgänglig natur. Andra gör det inte, och hur gör man då för att skapa viktiga naturupplevelser i vardagen? Det ska fyra av Malmös kommunala fritidshem få lära sig tillsammans med forskare när Pildammsparken förvandlas till ett klassrum på tisdag. Naturupplevelser för barn är nämligen viktigt för såväl kognitiv som affektiv och fysisk utvecklin
Behovet av webbutvecklare är stort, liksom kursutbudet. Trots detta har det saknats kurslitteratur, det var länge sedan det kom en heltäckande bok på svenska om HTML och CSS. Nu finns en modern bok, skriven av Montathar Faraon, biträdande professor i informatik och forskare, samt Lars Holmberg, doktorand och forskare. Båda har betydande erfarenhet av undervisning och forskning inom webbutveckling.
Att förhållandet mellan lärare och elev kan gnissla och skava, är ingen nyhet. Men i sin avhandling går Linda Plantin Ewe ett steg vidare, och visar hur lärares relationskompetens kan utvecklas – något som kan vara särskilt betydelsefullt i mötet med elever med ADHD.
Att undervisa elever med intellektuell funktionsnedsättning och autism är spännande och utmanande, det vet Kamilla Klefbeck. I sin avhandling lyfter hon fram strategier som kan underlätta lärares möjlighet att utveckla lärande och delaktighet i möte med eleverna i grundsärskolan.
Blivande förskollärare blandar sällan in naturvetenskapen i sina examensarbeten. Detta får konsekvenser för samhället då Sverige går miste om en mängd naturvetare på den framtida arbetsmarknaden. Forskare på Högskolan Kristianstad vill få rätsida på problemet. I samverkansprojektet NATU uppmuntras nu både förskollärarstudenter och lärarlag att ta ett brett grepp om naturvetenskapen i förskolan.
För tjugotvå år sedan erkändes samiska som nationellt minoritetsspråk i Sverige. Nu visar en studie att framtidsutsikterna för en språklig revitalisering är mörka. Språkforskaren Yair Sapir menar att man bland annat måste satsa mer på mellangenerationen för att revitalisera språken.
Digitaliseringen har gett oss nya verktyg och fler möjligheter att uttrycka oss. Under tre år ska tre forskare därför titta närmare på hur undervisning och bedömning i skolans digitala lärmiljöer kan vidareutvecklas. Projektet har fått stöd av Skolforskningsinstitutet och förväntas förbättra villkoren för elevers lärande i deras digitala skolmiljö.
Behöver du vara innovativ som lärare? Nej, men som lärare behöver du ha verktygen för att kunna arbeta innovativt. Det har högskolans grundlärarstudenter kommit fram till när de har innovationstränat. Enligt de blivande lärarna finns många utmaningar inom skolans värld som behöver lösas och att då få en modell och tydlig struktur att arbeta innovativt efter tycker lärarstudenterna låter utmärkt.
Hur gör vi för att få unga att känna läslust? Och hur får vi barn och ungdomar att prioritera läsning och få motivation att fortsätta läsa även på fritiden i vår digitala värld? På torsdag drar den stora Bokmässan i gång. En av föreläsarna är litteraturdidaktikern Mary Ingemansson från Högskolan Kristianstad.
Högskolan Kristianstad är en liten men samtidigt stor högskola. Vi är stolta över att vara en av Sveriges mest sökta högskolor och över den mångfald våra 14 000 studenter och 500 anställda representerar. Våra ledord är engagemang, närhet och öppenhet.
Elmetorpsvägen 15
291 88 Kristianstad
Sweden