Regeringen beslutade nyligen om en förordning som innebär att flertalet myndigheter blir skyldiga att inrätta externa visselblåsarkanaler. Syftet är att göra det lättare och tryggare för enskilda att slå larm om missförhållanden.
Angrepp på utbetalande system, narkotikabrottslighet och det grova våldet är de allvarligaste hoten för myndigheter kopplat till organiserad brottslighet. Men bristande kontroll och delat ansvar inom myndigheterna bidrar också till luckor som kriminella kan utnyttja. Det framgår i en ny lägesbild av den organiserade brottsligheten som myndigheter möter.
Sverige placerar sig åter i topp vad gäller upprätthållandet av rättsstaten. Men globalt har läget för många länder försämrats, delvis på grund av pandemin. Det visar World Justice Projects årliga index över rättsstatsprincipen.
IMM har träffat Sussi Kvart - tidigare affärsjurist, på senare år professionell styrelsearbetare i bl.a. Transparency International Sverige, H&M, Apoteket och Aktiebolagskommittén. Idag är hon uppdragstagare för Handelsbanken Fonder där hon i år utsetts som valberedare för bl.a. Axfood, BHG och NCC och Admicom. För IMM benar hon ut begreppet ESG och särskilt kopplingen till antikorruptionsfrågan.
IMM har träffat Johan Olsson - ställföreträdande rikspolischef och chef för polisens nationella operativa avdelning (Noa). Han har med sin bakgrund som bl.a. operativ chef på Säkerhetspolisen en gedigen erfarenhet från strategiskt och operativt polisarbete. För IMM berättar han om polisens arbete och utmaningar med att upptäcka, utreda och förebygga korruptionsrelaterad brottslighet.
Under gårdagen föreslog arbetsmarknadsutskottet att riksdagen säger ja till regeringens förslag om en ny visselblåsarlag. Lagen innebär ett förstärkt skydd för personer som rapporterar om missförhållanden på arbetsplatsen, så kallade visselblåsare.
Jämställdhet är ett ständigt högaktuellt ämne och Sverige benämns ofta som världens mest jämställda land. Men är det verkligen sant? Och hur hänger egentligen jämställdhet och antikorruption ihop? IMM har träffat Maija Inkala – tf. talesperson för Allbright. För IMM förklarar hon bl.a. hur jämställdhet och antikorruption går hand i hand och hur vänskapskorruption försvårar jämställdhetsarbetet.
Hayaat Ibrahim har utsetts till ny generalsekreterare med start den 1 oktober 2021. Hon har varit tillförordnad generalsekreterare vid Institutet Mot Mutor sedan oktober 2020. Dessförinnan kom Hayaat från advokatfirman Vinge där hon specialiserat sig mot antikorruption, internutredningar samt företagande och mänskliga rättigheter.
För att motverka välfärdsbrottsligheten ska en ny myndighet ha övergripande kontroll över utbetalningar inom välfärden. Dessutom ska tretton myndigheter få utökade medel för att stärka sitt arbete mot välfärdsfusk. Det meddelade regeringen på en pressträff under gårdagen.
Varje år sammanställer den Europeiska investeringsbanken (EIB) sina genomförda aktiviteter inom bedrägeribekämpning från föregående år. Under 2020 lanserade de bland annat ett robotverktyg som ska gradera riskerna för korruption i samband med finansiering av projekten.
EU-kommissionen har publicerat sin andra rapport om läget för rättsstaten i EU:s medlemsländer. Många länder har tagit itu med problem som den första rapporten, publicerad i september 2020, lyfte fram. Men i vissa länder finns områden där situationen blivit sämre, såsom rättsväsendets och medias oberoende.
Natali Engstam Phalén, generalsekreterare vid Institutet Mot Mutor (IMM) slutar och kommer under hösten att tillträda en ny tjänst hos advokatfirman Lindahl. Natali Engstam Phalén har haft sin roll hos IMM sedan 2017 och är just nu föräldraledig fram till 1 oktober.
