Internationella organisationer vill öka tempot i kampen mot luftföroreningar

Luftföroreningar i utomhusluften rankas som en av de tio vanligaste dödsorsakerna i världen i dag. Mer än fyra miljoner människor i världen går en för tidig död till mötes till följd av dålig luft. Vad internationella organisationer kan göra för att påskynda arbetet med att förbättra luftkvaliteten och begränsa hälsoeffekterna i ett globalt perspektiv var utgångspunkten för en konferens i Göteborg under tre dagar.

Konferensen antog en rad rekommendationer om hur det internationella luftvårdsarbetet ska bedrivas under de närmaste åren. Rekommendationerna gäller bland annat behovet av att sätta ökat tryck på sektorer som sjöfart, jordbruk och eldning med biobränslen där åtgärderna släpat efter, samt att tydliggöra hur olika internationella organisationer kan öka samarbetet sinsemellan. Rekommendationerna kommer nu att tas vidare till aktuella organisationer och aktörer.

– Eftersom varje rekommendation har en tydlig adressat får de en tyngd som de annars inte skulle haft. Vi har framgångsrikt använt samma metod med tydliga adressater vid tidigare konferenser säger en av organisatörerna, Peringe Grennfelt, IVL Svenska Miljöinstitutet.

Konferensen öppnades av miljöminister Karolina Skog och samlade nära 200 experter från nationella och internationella organisationer, inklusive FN-organ som WHO, WMO, UNEP, EU och FN:s luftvårdskonvention. Konferensen anordnades av Naturvårdsverket och IVL Svenska Miljöinstitutet.

– Vi står inför stora utmaningar som kräver att alla internationella organisationer med luftvård på agendan samarbetar, säger Anna Engleryd, ordförande för FN:s luftvårdskonvention och initiativtagare till konferensen.

Flera av de internationella organisationerna har nyligen fått stärkta mandat att intensifiera det globala arbetet med luftföroreningar, inte minst FN:s miljöprogram UNEP, där man i höstas vid organisationens generalförsamling beslutade att luftföroreningarna ska ges en hög prioritet. WHO tog redan för ett par år sedan ett liknande beslut.

Mot bakgrund av de höga dödstalen har många städer och urbana områden tagit viktiga initiativ och vänt den negativa utvecklingen. En av konferensdeltagarma, Dr. Cristian Tolvett, berättade hur man i Santiago de Chile, som länge var en av de mest förorenade städerna i världen, har drivit ett framgångsrikt luftvårdsarbete. Föroreningsutsläppen har på några år mer än halverats och halterna av hälsoskadliga partiklar (PM2.5) har minskat till en tredjedel. Framgångsrika initiativ som detta kan tjäna som inspiration för andra städer.

Många städer som i dag har allvarliga luftföroreningsproblem ser dock alltför begränsat på föroreningarna, utan att ta hänsyn till att städernas luftkvalitet ofta till lika stor del har orsakats av källor utanför städerna, så som industri och jordbruk.

Luftföroreningar kan inte ses isolerat. Åtgärder som bara riktas mot de aktuella föroreningarna är ofta inte tillräckliga för att nå uppsatta mål och kan dessutom leda till onödigt höga kostnader. Man behöver i stället se problemet i ett större sammanhang. Samordning av klimat- och luftvårdsåtgärder är av högsta prioritet liksom att koppla åtgärderna till FN:s hållbarhetsmål. Flera talare påpekade också att den sämsta luften ofta återfinns i socialt och ekonomiskt utsatta områden.

För mer information:

Anna Engleryd, Naturvårdsverket, anna.engleryd@naturvardsverket.se 010 -698 10 60
Peringe Grennfelt, IVL Svenska Miljöinstitutet, peringe.grennfelt@ivl.se 0730-789736