Intresset för att odla mat i våra städer växer sig allt större. Vi odlar på skolgårdar, tak, gemensamma odlingsytor och i högteknologiska vertikala odlingar. Stadsodling förser oss inte bara med närproducerad mat och bidrar till ökad självförsörjning, det ger också gröna jobb och förvandlar våra, ofta gråa, stadsmiljöer till levande gröna mötesplatser.
Blod är ett av våra mest näringsrika livsmedel – ändå går över 95 procent av allt nötblod till spillo. Samtidigt lider nästan var tredje kvinna av järnbrist. Nu visar Axfoundation tillsammans med IVL och en rad forskningspartners hur outnyttjade livsmedelsflöden kan bli en del av lösningen. Först ut är en järnrik brownie gjord på nötblod, som serveras på Pressbyråns testlabb PBX i Stockholm.
Hur kan markanvändning bli ett effektivt verktyg för att nå klimatmålen? Det är kärnfrågan i EU-projektet RethinkAction, där IVL Svenska Miljöinstitutet är en av tretton organisationer som deltar. Nu lanseras projektets verktyg – en digital plattform för klimatåtgärder kopplat till markanvändning.
Havets resurser spelar en viktig roll i omställningen till ett mer hållbart livsmedelssystem. Trots det står komplicerade regelverk ofta i vägen för havsbaserade odlingar. Genom att utveckla miljöindikatorer ska forskare vid IVL underlätta för beslutsfattare att reglera och stödja utvecklingen av ett hållbart vattenbruk i Sverige.
Ett nytt verktyg som forskare vid IVL har utvecklat ska ge säkrare bedömningar av luftföroreningar från djuranläggningar. Med verktyget kan man beräkna den lokala påverkan på känsliga naturområden och människors hälsa.
Vid flera av de havsbaserade vindkraftparker som planeras i Östersjön är tanken att den generade energin ska lagras som vätgas. I denna process genereras stora mängder syrgas som biprodukt. Forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet har undersökt möjligheten att använda denna resurs för att förbättra miljösituationen längs Östersjöns djupa bottnar.
Ostron bildade en gång vidsträckta rev längs stora delar av Europas kustlinje – men dessa ekosystem förstördes för över ett sekel sedan, visar ny forskning.
Den invasiva fisken svartmunnad smörbult fortsätter att sprida sig och ser nu ut att vara en av de dominerande fiskarterna på vissa platser i Gävlebukten. Det visar prover som IVL Svenska Miljöinstitutet har gjort med så kallad miljö-DNA som kan användas för att analysera biologisk mångfald i olika typer av ekosystem.
IVL Svenska Miljöinstitutet har i ett projekt lett av Axfoundation analyserat hållbarheten för svensk ull. Resultaten tyder på att svensk ullproduktion kan ge lägre klimatpåverkan och har fler positiva effekter jämfört med andra länders ullproduktion.
Forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet leder ett initiativ som ska utveckla nya livsmedel genom att använda sidoflöden som uppstår vid produktionen av grönsaker och nötkött. Målet är att öka resurseffektiviteten och lönsamheten inom den svenska livsmedelssektorn genom att erbjuda innovativa matvaror.
IVL Svenska Miljöinstitutet har på uppdrag av Naturvårdsverket med finansiering från Nordiska ministerrådet beräknat de årliga förlusterna av fiskeredskap i de nordiska länderna. Studien belyser en stor miljöutmaning där kunskapen generellt är låg.
Efter två veckors förhandling vid FN-konferensen COP15 har världens länder enats om att skydda 30 procent av planetens yta senast år 2030 samt återställa 30 procent av skadade naturområden. Avtalet ses som en framgång, men IVL:s Mats Töpel, som forskar på biologisk mångfald, påminner om att vi är helt beroende av fungerande ekosystem.
Stigande gödselpriser har det senaste året hotat den svenska matproduktionen och lett till att Jordbruksverket nu snabbutreder Sveriges och EU:s förmåga att producera inhemsk gödsel. Med ny teknik kan en del av gödselbehovet täckas av återvunnen näring från avloppsvatten. Det visar en ny forskningsstudie från IVL Svenska Miljöinstitutet, RISE och Mälardalens universitet.
IVL Svenska Miljöinstitutet har på uppdrag av Naturvårdsverket kartlagt hur näringslivet arbetar och följer upp sitt arbete med biologisk mångfald. Resultatet visar att det är stora skillnader mellan företag av olika storlekar och mellan företag som har direkt eller indirekt påverkan på den biologiska mångfalden.
I dagens landbaserade fiskodlingar är det svårt att veta hur mycket foder som fiskarna faktiskt vill ha när de ska utfodras. Vattentemperatur och syrehalt påverkar fiskarnas aptit och ofta blir foder kvar i vattnet vilket försämrar vattenkvaliteten. I ett nytt projekt ska IVL med hjälp av AI och avancerad dataanalys optimera utfodring och drift för att minska driftskostnader och miljöpåverkan.
Luftföroreningar orsakar globalt över sju miljoner för tidiga dödsfall varje år genom framförallt hjärt- och lungsjukdomar. Medan utsläppen av luftföroreningar har minskat i stora delar av Europa sedan 2010, är luftkvaliteten på Balkan och i Centralasien fortsatt mycket dålig.
En tredjedel av all mat som produceras i världen går till spillo enligt uppgifter från FN. I Sverige uppstår varje år över 1,3 miljoner ton matavfall, vilket motsvarar cirka 133 kilo per person. En överenskommelse inom livsmedelsbranschen arbetar sedan ett år för att minska matsvinnet.
Restströmmar är en viktig och ofta oanvänd resurs i bioekonomin. Ett IVL-lett projekt inom det strategiska programmet BioInnovation har tittat på möjligheterna att förädla rester från skogs-, jord- och vattenbruk till nya produkter. Sex olika delprojekt har gjort allt från att odla shiitakesvamp på björkflis – som då bryts ned så att man kan göra etanolbränsle av det, till att utveckla ”fusk-kött
Nu blir det enklare för livsmedelsföretag att mäta och minska sitt matsvinn. IVL och Rise har i ett Resource-finansierat projekt tagit fram konkreta handledningar som kan hjälpa olika typer av livsmedelsföretag i arbetet.
En omfattande kartläggning av dioxiner och PCB i yrkesmässigt fångad fisk i Östersjön, Vänern och Vättern visar att halterna successivt minskar men också att det är stora skillnader i föroreningshalter mellan olika fångstområden. Detta beror i första hand på naturliga faktorer som skillnader i fetthalt och olika tillväxthastigheter hos fisken.
