När grodor, paddor och salamandrar samlas i dammar och vattenmiljöer för att leka är det inte bara ett tydligt vårtecken. Det är också den tid på året då det är som lättast att ta reda på vilka arter som finns i ett område. Med hjälp av miljö-DNA analyserar forskare vid IVL vattenprover för att minska osäkerheten och stärka kunskapen om biologisk mångfald i våra vatten.
Hur låter en daggmask? Ett nytt svenskt innovationsprojekt ska undersöka om jordhälsa i åkermark kan mätas genom att lyssna på markens biologiska liv. Genom akustiska sensorer vill forskare och lantbrukare synliggöra det som idag är svårt att mäta – aktiviteten i jorden.
Att lagra mer kol i marken är en viktig pusselbit för att nå klimatmålen och kan bidra till ökad biologisk mångfald, bättre jordhälsa och livsmedelsförsörjning. Trots det går utvecklingen långsamt. Forskare vid IVL inleder nu samarbete med tre skånska kommuner för att utveckla och testa konkreta verktyg som ska bidra till ökad kolinlagring och mer hållbar markanvändning.
Hur mycket kväve kommer in i Sverige varje år – med luftföroreningar, lastbilar, båtar eller på andra sätt – och vad händer med kvävet som kommer in? Forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet har tagit fram Sveriges första heltäckande kartläggning som visar hur kväve rör sig mellan olika sektorer som jordbruk, energi, industri och avfall.
Det invasiva stillahavsostronet sprider sig snabbt längs svenska västkusten och bildar täta bestånd som tränger undan andra arter och förändrar ekosystemen. Samtidigt är ostronen en möjlig resurs med högt marknads- och näringsvärde. Projektet EcoOyster utforskar hur kommersiellt fiske av stillahavsostron kan bidra till ekologisk restaurering och samtidigt skapa nya affärsmöjligheter.
Svensk tångodling växer snabbt och har chansen att utvecklas till en viktig källa för hållbar matproduktion, foder och biomaterial. För att branschen ska kunna växa krävs dock tillförlitliga metoder för att mäta tångens biomassa och optimera tidpunkten för skörd. På Västkusten undersöker IVL tillsammans med andra företag hur undervattensakustik, drönare och AI kan effektivisera tångodlingen.
Intresset för att odla mat i våra städer växer sig allt större. Vi odlar på skolgårdar, tak, gemensamma odlingsytor och i högteknologiska vertikala odlingar. Stadsodling förser oss inte bara med närproducerad mat och bidrar till ökad självförsörjning, det ger också gröna jobb och förvandlar våra, ofta gråa, stadsmiljöer till levande gröna mötesplatser.
Blod är ett av våra mest näringsrika livsmedel – ändå går över 95 procent av allt nötblod till spillo. Samtidigt lider nästan var tredje kvinna av järnbrist. Nu visar Axfoundation tillsammans med IVL och en rad forskningspartners hur outnyttjade livsmedelsflöden kan bli en del av lösningen. Först ut är en järnrik brownie gjord på nötblod, som serveras på Pressbyråns testlabb PBX i Stockholm.
Hur kan markanvändning bli ett effektivt verktyg för att nå klimatmålen? Det är kärnfrågan i EU-projektet RethinkAction, där IVL Svenska Miljöinstitutet är en av tretton organisationer som deltar. Nu lanseras projektets verktyg – en digital plattform för klimatåtgärder kopplat till markanvändning.
Havets resurser spelar en viktig roll i omställningen till ett mer hållbart livsmedelssystem. Trots det står komplicerade regelverk ofta i vägen för havsbaserade odlingar. Genom att utveckla miljöindikatorer ska forskare vid IVL underlätta för beslutsfattare att reglera och stödja utvecklingen av ett hållbart vattenbruk i Sverige.
Ett nytt verktyg som forskare vid IVL har utvecklat ska ge säkrare bedömningar av luftföroreningar från djuranläggningar. Med verktyget kan man beräkna den lokala påverkan på känsliga naturområden och människors hälsa.
Vid flera av de havsbaserade vindkraftparker som planeras i Östersjön är tanken att den generade energin ska lagras som vätgas. I denna process genereras stora mängder syrgas som biprodukt. Forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet har undersökt möjligheten att använda denna resurs för att förbättra miljösituationen längs Östersjöns djupa bottnar.
Ostron bildade en gång vidsträckta rev längs stora delar av Europas kustlinje – men dessa ekosystem förstördes för över ett sekel sedan, visar ny forskning.
Den invasiva fisken svartmunnad smörbult fortsätter att sprida sig och ser nu ut att vara en av de dominerande fiskarterna på vissa platser i Gävlebukten. Det visar prover som IVL Svenska Miljöinstitutet har gjort med så kallad miljö-DNA som kan användas för att analysera biologisk mångfald i olika typer av ekosystem.
IVL Svenska Miljöinstitutet har i ett projekt lett av Axfoundation analyserat hållbarheten för svensk ull. Resultaten tyder på att svensk ullproduktion kan ge lägre klimatpåverkan och har fler positiva effekter jämfört med andra länders ullproduktion.
Forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet leder ett initiativ som ska utveckla nya livsmedel genom att använda sidoflöden som uppstår vid produktionen av grönsaker och nötkött. Målet är att öka resurseffektiviteten och lönsamheten inom den svenska livsmedelssektorn genom att erbjuda innovativa matvaror.
IVL Svenska Miljöinstitutet har på uppdrag av Naturvårdsverket med finansiering från Nordiska ministerrådet beräknat de årliga förlusterna av fiskeredskap i de nordiska länderna. Studien belyser en stor miljöutmaning där kunskapen generellt är låg.
Efter två veckors förhandling vid FN-konferensen COP15 har världens länder enats om att skydda 30 procent av planetens yta senast år 2030 samt återställa 30 procent av skadade naturområden. Avtalet ses som en framgång, men IVL:s Mats Töpel, som forskar på biologisk mångfald, påminner om att vi är helt beroende av fungerande ekosystem.
Stigande gödselpriser har det senaste året hotat den svenska matproduktionen och lett till att Jordbruksverket nu snabbutreder Sveriges och EU:s förmåga att producera inhemsk gödsel. Med ny teknik kan en del av gödselbehovet täckas av återvunnen näring från avloppsvatten. Det visar en ny forskningsstudie från IVL Svenska Miljöinstitutet, RISE och Mälardalens universitet.
IVL Svenska Miljöinstitutet har på uppdrag av Naturvårdsverket kartlagt hur näringslivet arbetar och följer upp sitt arbete med biologisk mångfald. Resultatet visar att det är stora skillnader mellan företag av olika storlekar och mellan företag som har direkt eller indirekt påverkan på den biologiska mångfalden.
