Blod är ett av våra mest näringsrika livsmedel – ändå går över 95 procent av allt nötblod till spillo. Samtidigt lider nästan var tredje kvinna av järnbrist. Nu visar Axfoundation tillsammans med IVL och en rad forskningspartners hur outnyttjade livsmedelsflöden kan bli en del av lösningen. Först ut är en järnrik brownie gjord på nötblod, som serveras på Pressbyråns testlabb PBX i Stockholm.
Klimatförändringarna påverkar Europas havs- och kustområden – med stigande vattentemperaturer och förändrade ekosystem. Klimatförändringarna ställer också nya krav på vattenbruket. I det nya EU-projektet OCCAM ska forskare ta fram lösningar som gör vattenbruket mer klimatanpassat och motståndskraftigt.
Det invasiva stillahavsostronet sprider sig längs med Västkusten och blir allt vanligare på stränderna. Forskare vid IVL, Göteborgs universitet, KTH och universitetet i Agder, har nu utvecklat en modell för hållbar förvaltning där artens negativa effekter minimeras, samtidigt som nyttor tas tillvara.
Invasiva främmande arter utgör ett hot mot biologisk mångfald, men vissa arter har inte bara ne
Från miljöproblem till framtidens mat. I ett nytt samarbete mellan YH Akademin och forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet har studerande inom YH-utbildningen Gastronomiledare framtidens mat och protein fått möjlighet att arbeta praktiskt med ostronmjöl som idag inte finns på marknaden – en råvara tillverkad av det invasiva stillahavsostronet.
Havets resurser spelar en viktig roll i omställningen till ett mer hållbart livsmedelssystem. Trots det står komplicerade regelverk ofta i vägen för havsbaserade odlingar. Genom att utveckla miljöindikatorer ska forskare vid IVL underlätta för beslutsfattare att reglera och stödja utvecklingen av ett hållbart vattenbruk i Sverige.
Livsmedelsföretagen startar nu upp ett arbete med att ta fram en gemensam vägledning för hållbarhetsrapportering i enlighet med CSRD, med hjälp av IVL Svenska Miljöinstitutet. Syftet är att ge vägledning kring hur industrigemensamma frågor kan hanteras och effektivisera företagens rapporteringsprocess.
Transporter, emballage, returer och överkonsumtion – utmaningarna med svenskarnas ökade näthandel är många. När den utländska e-handeln vinner mark tillkommer ytterligare problem.
En ny undersökning av restaurangbranschen visar att mängderna mat som slängs har ökat markant sedan pandemin och är betydligt större än vad som tidigare har beräknats. Livsmedelsavfallet från restauranger motsvarar tio kg per person och år, vilket utgör åtta procent av det totala livsmedelsavfallet.
I samarbete med restaurangen Urban Deli i Stockholm lanserar IVL Svenska Miljöinstitutet och KTH Food nu ett projekt som syftar till att främja cirkulär livsmedelsproduktion i stadsmiljö. Genom projektet utforskas innovativa tekniker som kan omvandla urbana restflöden till resurser för att producera mat.
Ostron bildade en gång vidsträckta rev längs stora delar av Europas kustlinje – men dessa ekosystem förstördes för över ett sekel sedan, visar ny forskning.
Nya siffror visar att 164 miljoner ton avfall uppstod i Sverige 2022. Det är en ökning från förra uppföljningen som gällde 2020. Ojämförligt mest av detta, 86 procent, var mineralavfall. Om det räknas bort uppkom 22,6 miljoner ton avfall, det mesta från byggbranschen och hushållen.
Enligt tidigare rapporter kom två tredjedelar av matsvinnet från hushållen, men nya siffror visar att det är knappt hälften. Det innebär att större delen av matsvinnet kastas tidigare i livsmedelskedjan; i jordbruket, industri, butiker och restauranger.
IVL deltar i det nya EU-projektet CARE som ska stötta 100 hushåll i Europa att bli mer klimatsmarta och cirkulära. Projektet riktar särskilt in sig på två områden – mat och mode – där hushållen ska få inspiration och hjälp att göra mer hållbara val i vardagen.
Klimatförändringar, befolkningstillväxt och urbanisering ökar behovet av alternativa och hållbara lösningar för att producera mat. Samtidigt har städerna blivit allt mindre självförsörjande och producerar mängder med avfall som kan användas mer resurseffektivt. IVL startar nu ett projekt med fokus på hur stadsodlingar kan bli mer cirkulära genom att de kopplas ihop med andra flöden i städerna.
Hur ska butikerna göra när det ligger en dålig lök bland de fina i nätet? Eller när en yoghurt har gått sönder i en flerförpackning? Istället för att kasta allt ska ett projekt som leds av IVL försöka hitta lösningar som gör det ekonomiskt lönsamt för butikerna att ta vara på maten som fortfarande är bra.
Forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet leder ett initiativ som ska utveckla nya livsmedel genom att använda sidoflöden som uppstår vid produktionen av grönsaker och nötkött. Målet är att öka resurseffektiviteten och lönsamheten inom den svenska livsmedelssektorn genom att erbjuda innovativa matvaror.
IVL Svenska Miljöinstitutet får fortsatt förtroende att leda arbetet i den nationella överenskommelsen Samarbete för minskat matsvinn. Samtidigt intensifieras arbetet mot matsvinn i och med att flera tunga aktörer som Ica Sverige, Axfoundation och forskningsinstitutet Rise nu går med.
Efter två veckors förhandling vid FN-konferensen COP15 har världens länder enats om att skydda 30 procent av planetens yta senast år 2030 samt återställa 30 procent av skadade naturområden. Avtalet ses som en framgång, men IVL:s Mats Töpel, som forskar på biologisk mångfald, påminner om att vi är helt beroende av fungerande ekosystem.
Matsvinn har blivit en het fråga, inte minst med stigande matpriser. När livsmedelsbranschen samlas i dagarna är intresset rekordstort för att prata problem och lösningar kring matsvinn. Ett av seminarierna anordnas av branschföreningen Livsmedelsföretagen och Samarbete för minskat matsvinn (SAMS), en nationell överenskommelse som koordineras av IVL Svenska Miljöinstitutet.
Ungefär en tredjedel av all mat som produceras slängs i stället för att ätas upp. För att motverka det finns Samarbete för minskat matsvinn, som är en frivillig överenskommelse mellan aktörerna i livsmedelsbranschen och staten. Intresset för att vara med ökar stadigt, visar årsrapporten.
