Pressmeddelande -
Juristen varnar: Bryggservitutet kan kosta dig miljoner
Av Giedre Jirvell, jur. kand. och expert inom mark- och miljörätt
Säsongen för fritidshusköp är i full gång. Sjönära läge med egen brygga toppar önskelistan — och mäklarna vet det. Men bakom säljargumentet "inskrivet bryggservitut" döljer sig en juridisk fälla som kan kosta köparen miljoner.
I annons efter annons lyfts bryggan fram som en av fastighetens största tillgångar. "Egen brygga med servitut", "sjötomt med bryggplats" — formuleringarna säljer drömmen om sommaren vid vattnet. Problemet är att bryggans legala status sällan utreds före försäljning.
Det är inte nödvändigtvis mäklarens fel. Att utreda om en anläggning inom strandskyddat område är lovlig, har strandskyddsdispens eller inte, kräver djup juridisk kunskap och ofta en särskild utredning. Det ingår inte i mäklarens ansvar, såvida inte säljaren har upplyst om att det finns problem. Mäklaren kontrollerar servitutet i fastighetsregistret och presenterar det i god tro.
Men ett servitut reglerar enbart den civilrättsliga relationen mellan grannar — rätten att använda en anläggning på någon annans mark. Det säger ingenting om huruvida bryggan uppfyller miljöbalkens krav. Och det är miljöbalken som avgör om bryggan får finnas.
I praktiken innebär det att köpare betalar miljonpremier för ett sjöläge som kan vila på en rättslig illusion — utan att någon i kedjan har kontrollerat den faktiska juridiken.
Strandskyddet saknar preskription. En brygga som byggdes utan dispens 1985 är lika olaglig idag. Ansvaret följer fastigheten, inte den som en gång byggde. Den nya ägaren kan mötas av ett rivningsföreläggande, vite och en fastighetsvärdering som rasar.
Det här är inte ovanligt. Det är vardagen i Stockholms skärgård, längs Bohuskusten och i strandnära lägen runt hela landet. Köpare som trott sig köpa en sommardröm upptäcker att de ärvt ett tillsynsärende och tvingas överklaga förelägganden om rivning av bryggan.
Sommardrömmen vid vattnet är fortfarande möjlig. Men den kräver att bryggans strandskyddsstatus utreds innan kontraktet skrivs. Inte efter.
Om författaren
Giedre Jirvell är jur. kand. och Sveriges ledande expert inom strandskyddsrätt, mark- och miljörätt samt plan- och byggjuridik. Med närmare 20 års erfarenhet har hon arbetat med strandskyddsfrågor från tre unika perspektiv: som samordnare för regelförenklingsarbetet inom plan- och byggområdet, miljöområdet och lantmäteriområdet vid Miljödepartementet, som domstolsjurist vid mark- och miljödomstol, och som ombud i hundratals strandskyddsärenden i samtliga instanser – från kommun och länsstyrelse till Mark- och miljööverdomstolen. Hon har medverkat i ett flertal prejudicerande avgöranden som format rättspraxis inom strandskyddsjuridik och har bidragit till lagkommentarer inom miljöbalken och plan- och bygglagen som används av domstolar och myndigheter. Giedre Jirvell driver Jirvell Juridik AB på Strandvägen i Stockholm och är verksam i hela landet.
Ämnen
Kategorier
Regioner
Giedre Jirvell är rättsexpert inom mark- och miljörätt, specialiserad på strandskydd och strandskyddsdispens enligt miljöbalken, respektive bygglov och detaljplaner enligt plan- och bygglagen. Med nästan 20 års erfarenhet har hon arbetat på Regeringskansliet, Mark- och miljödomstolen, och Havs- och vattenmyndigheten samt grundat Advokatfirman Mark- och miljörättsbyrån i Stockholm och Göteborg. Hon har varit rättssakkunnig för Naturvårdsverket och författat lagkommentarer till miljöbalken. Jirvell följer ständigt rättsutvecklingen och bidrar aktivt till remissförfaranden och lagstiftningsprocesser inom mark- och miljörätt, med bred erfarenhet från de flesta län och kommuner i Sverige.
