Sveriges primärproducenter spelar en viktig roll när det gäller att säkra livsmedel i händelse av kris och krig. En kartläggning från Jordbruksverket visar att företagens förmåga att leverera varor och tjänster under höjd beredskap varierar i hög grad – och att detsamma gäller för vilka olika åtgärder som behövs för att göra företagen mer robusta.
Den svenska spannmålsproduktionen kan vara ett sätt att säkra mat för Sveriges befolkning i händelse av krig eller annan kris. Det visar den utredning som Jordbruksverket idag har lämnat till regeringen tillsammans med ett antal andra utredningar inom området livsmedelsberedskap och civilt försvar.
Exporten av jordbruksvaror och livsmedel ökade med 6 miljarder kronor under 2023. Samtidigt ökade importen med 12 miljarder kronor. Handelsunderskottet uppgick till 77 miljarder kronor, vilket innebär en ökning med 9 procent jämfört med 2022. Siffrorna exkluderar fisk.
Jordbruksverket beviljar 70 miljoner kronor till Agronod för att bygga en nationell dataplattform för effektiv och säker delning av lantbruksdata. Syftet är att skapa nyttor för primärproduktionen, lantbrukets utveckling och klimatomställning. Dataplattformen ska underlätta beslutsfattande, minska administrativ börda och främja innovation.
Det går inte att dra några slutsatser om utvecklingen i livsmedelskedjan totalt sett går i rätt riktning när det kommer till lönsamhet, konkurrenskraft eller produktion. Det visar årets uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin. Delar av kedjan går åt rätt håll, och andra delar går i motsatt riktning. Inget av miljömålen som berör livsmedelskedjan går att nå till målåret 2030.
Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska. År 2023 fanns knappt 56 200 jordbruksföretag jämfört med ca 58 800 tre år tidigare, då den senaste undersökningen av samtliga jordbruksföretag genomfördes. Antal enskilda firmor som drivs av män minskade med knappt 3 000 samtidigt som antalet kvinnor med jordbruksföretag ökade med ca 200 under 2023 jämfört med 2020.
Efter två år av ökningar minskade totalkonsumtionen av kött per capita med 1,7 procent 2023. Den svenska marknadsandelen för kött landade på 70 procent. Matfågel är den enda animaliesektor i Sverige med sjunkande marknadsandel 2023. Det beror på att importen steg, kopplat till stigande efterfrågan på billigare kyckling. Det visar de senaste marknadsbalanserna för animaliesektorn i Sverige.
Under 2023 genomförde Jordbruksverket en stor strukturundersökning inom jordbrukssektorn och nu börjar vi publicera resultaten. I dag presenteras resultat över hur antalet jordbruksföretag och hur det beräknade arbetsbehovet i jordbruket förändrats inom olika driftsinriktningar. År 2023 fanns det cirka 2 600 företag färre än 2020 då den förra strukturundersökningen genomfördes.
Gotlandslins har fått skyddad ursprungsbeteckning inom EU, vilket gör den till den 22:a produkten i Sverige med detta skydd. Linsen, som traditionellt har odlats på Gotland, har en unik smakprofil och är en signaturgröda på ön.
Nu lättar Jordbruksverket på ytterligare restriktioner i den med afrikansk svinpest smittade zonen i Västmanland. Lättnaderna berör både kärnområdet och ytterområdet. Som grund ligger en ny riskvärdering från Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA.
Om det skulle bli krig i Sverige kan ransonering av viktiga varor och förnödenheter vara en sista utväg för att hantera en bristsituation. Jordbruksverket och Livsmedelsverket föreslår nu grunder för prioritering och fördelning av kritiska resurser på livsmedelsområdet om ransoneringslagen måste tillämpas.
Tillgången är central om mer svenskt vildsvinskött ska komma in i livsmedelskedjan, vilket är ett mål i den svenska livsmedelsstrategin. Detaljhandeln och grossisterna satsar inte på vildsvinskött om det inte finns tillräcklig tillgång för kampanjer som kan skapa efterfrågan hos konsument. Alla aktörer längs hela kedjan behöver samarbeta för att tillgången ska möta efterfrågan.
