Generationsskiften inom lantbruket har avgörande betydelse på flera nivåer: för det enskilda företaget, för Sveriges livsmedelsproduktion och för en levande landsbygd. De stöd som inom den gemensamma jordbrukspolitiken ska underlätta för unga att bli lantbrukare är viktiga men kan utvecklas ytterligare. Det framgår av en ny utvärdering som Jordbruksverket publicerar i dag.
Värdet av exporten av jordbruksvaror och livsmedel uppgick till 83 miljarder kronor 2024, vilket är en ökning med 2 miljarder , drygt 2 procent, jämfört med 2023. Importen uppgick till 163 miljarder kronor, vilket är en ökning med närmare 5 miljarder kronor eller strax under 3 procent. De viktigaste marknaderna Norge, Danmark och Finland står för 46 procent av värdet för den svenska exporten.
Sveriges produktion av nötkött, griskött och matfågel ökade 2024 medan den minskade av får- och lammkött, ägg och invägd mjölk. Köttkonsumtionen steg med 2,1 procent. Importen ökade av alla animalieprodukter utom matfågel medan exporten minskade. Sveriges försörjningsgrad backade för alla sektorer utom matfågel. Det visar en ny marknadsrapport för kött, mejeriprodukter och ägg.
2023 skapade heltidsjordbruken ungefär 90 procent av jordbrukets totala produktionsvärde och en fjärdedel skapas av mjölkföretag. Det visar en ny statistikrapport från Jordbruksverket.
Arrendepriserna för jordbruksmark fortsätter att öka. År 2024 var det genomsnittliga priset knappt 2 000 kronor per hektar, med en ökning på nästan 600 kronor sedan 2010. Priserna varierar mellan södra och norra Sverige.
Jordbruksverket öppnar nu för att ta emot ansökningar för avveckling av företag med minkuppfödning. Stödet på totalt 180 miljoner riktar sig till verksamheter som bedriver minkuppfödning för pälsproduktion.
Efter 2023, som var ett tufft år för jordbruksföretagen med fördubblade räntekostnader, låga skördar och sjunkande priser, beräknas jordbrukets ekonomiska resultat förbättras 2024.
Jordbruksverket har beslutat om en särskild satsning på stöd till täckdikning. Länsstyrelserna, som hanterar det aktuella stödet får nu drygt 321 miljoner kronor extra. Alla lantbrukare kan söka stödet. Ny statistik visar att jordbrukare bedömer att ca 40 procent av marken inte är nog dränerad. Genom att öronmärka medel för täckdikning ökar möjligheten att få stöd för denna investering.
På hösten varje år fastställs hur mycket pengar man får för varje hektar eller djurenhet man har sökt stöd för. Det gäller för de jordbrukarstöd som bestäms i euro. Beloppen grundar sig på innehållet i ansökningarna, därför fastställs beloppen först på hösten när ansökningsperioden är över. Jordbruksverket har nu beslutat hur beloppen blir för stöd sökta 2024.
Genom att förädla livsmedel ökar producenterna värdet på sin råvara, vilket i kombination med att de säljer sina produkter på den lokala marknaden gör att livsmedelskedjan blir kortare och att en större del av slutproduktens värde stannar hos producenterna. De som har fått förädlingsstöd upplever att både deras produktion och deras försäljning har ökat, visar en ny utredning från Jordbruksverket.
För första gången på tio år har det genomsnittliga priset på åkermark minskat. År 2023 var det genomsnittliga priset för en hektar åkermark 123 800 kronor per hektar. Det är en minskning med 5 procent jämfört med 2022.
De genomsnittliga inkomsterna för Sveriges 12 000 jordbrukarhushåll med heltidsjordbruk ökade med drygt 20 procent till 566 000 kronor mellan år 2021 och 2022. Inkomsterna skiljer mellan olika driftsinriktningar och för jordbrukarhushåll med olika storlek på åkerarealen. Den lägsta hushållsinkomsten finns hos heltidsjordbruk med fokus på trädgårdsväxter, och den högsta hos hushåll med mjölkkor.
Under 2023 hade 43 procent av de svenska jordbruksföretagen någon form av kombinationsverksamhet. Det vanligaste är arbete på entreprenad. Mer än en fjärdedel av de svenska jordbruksföretagen bedrev någon form av entreprenadarbete, som exempelvis snöröjning och dikesrensning. Det visar ny statistik från Jordbruksverket.
Ukraina kan som medlem av EU bidra till ökad livsmedelstrygghet i vår del av världen. För att utnyttja potentialen utan att det negativt påverkar det jordbruk som finns i EU idag, är det viktigt att använda den gemensamma jordbrukspolitiken på rätt sätt. Det skriver Jordbruksverket i ett svar till Regeringskansliet om hur en EU-utvidgning skulle påverka EU:s gemensamma jordbrukspolitik.
Lantbrukare i norra Sverige kan söka nationellt stöd för att bedriva jordbruk i områden med sämre förutsättningar än övriga landet, som kortare odlingssäsong och långa transportavstånd. Syftet är att bidra till att jämna ut inkomstskillnader. Merparten av stödet går till mjölkproduktion. Statistiken visar att produktionen sakta ökar. Förra året levererade norra Sverige 370 412 ton mjölk.
Efter två år av ökningar minskade totalkonsumtionen av kött per capita med 1,7 procent 2023. Den svenska marknadsandelen för kött landade på 70 procent. Matfågel är den enda animaliesektor i Sverige med sjunkande marknadsandel 2023. Det beror på att importen steg, kopplat till stigande efterfrågan på billigare kyckling. Det visar de senaste marknadsbalanserna för animaliesektorn i Sverige.
Det behövs en kraftsamling hos både företagen och det offentliga för att minska livsmedelsförlusterna och öka resurseffektiviteten. Myndigheter behöver vi se till att regler och villkor inte leder till förluster som hade kunnat undvikas. Konsumenter måste våga tänka nytt kring vad som hamnar på tallriken.
Den 8 februari öppnar ansökan om jordbrukarstöd, den så kallade SAM-ansökan. Sista dag att söka är den 11 april. Utbetalningarna för de ettåriga miljö- och klimatersättningarna sökta 2023 kommer att tidigareläggas med cirka en månad, med start den 15 mars.
I Jordbruksverkets årliga prognos om jordbrukets intäkter och kostnader uppskattas företagsinkomsten, som ska täcka kostnader för eget arbete och eget kapital, till 9,1 miljarder kronor 2023. Resultatet är en halvering jämfört med rekordåret 2022 och i nivå med den genomsnittliga företagsinkomsten för åren 2019–2021.
Jordbruksverket kan nu ersätta företag och verksamheter för ekonomiska förluster som uppstått på grund av restriktionerna i den svinpestsmittade zonen runt Fagersta. Möjligheten till ersättning omfattar inte bara djurägare och växtodlare utan kan även gälla andra – under förutsättning att de är direkt drabbade av restriktionerna.