Ämnen: Ekonomi

Genom att förädla livsmedel ökar producenterna värdet på sin råvara, vilket i kombination med att de säljer sina produkter på den lokala marknaden gör att livsmedelskedjan blir kortare och att en större del av slutproduktens värde stannar hos producenterna. De som har fått förädlingsstöd upplever att både deras produktion och deras försäljning har ökat, visar en ny utredning från Jordbruksverket.

För första gången på tio år har det genomsnittliga priset på åkermark minskat. År 2023 var det genomsnittliga priset för en hektar åkermark 123 800 kronor per hektar. Det är en minskning med 5 procent jämfört med 2022.

De genomsnittliga inkomsterna för Sveriges 12 000 jordbrukarhushåll med heltidsjordbruk ökade med drygt 20 procent till 566 000 kronor mellan år 2021 och 2022. Inkomsterna skiljer mellan olika driftsinriktningar och för jordbrukarhushåll med olika storlek på åkerarealen. Den lägsta hushållsinkomsten finns hos heltidsjordbruk med fokus på trädgårdsväxter, och den högsta hos hushåll med mjölkkor.

Under 2023 hade 43 procent av de svenska jordbruksföretagen någon form av kombinationsverksamhet. Det vanligaste är arbete på entreprenad. Mer än en fjärdedel av de svenska jordbruksföretagen bedrev någon form av entreprenadarbete, som exempelvis snöröjning och dikesrensning. Det visar ny statistik från Jordbruksverket.

Ukraina kan som medlem av EU bidra till ökad livsmedelstrygghet i vår del av världen. För att utnyttja potentialen utan att det negativt påverkar det jordbruk som finns i EU idag, är det viktigt att använda den gemensamma jordbrukspolitiken på rätt sätt. Det skriver Jordbruksverket i ett svar till Regeringskansliet om hur en EU-utvidgning skulle påverka EU:s gemensamma jordbrukspolitik.

Lantbrukare i norra Sverige kan söka nationellt stöd för att bedriva jordbruk i områden med sämre förutsättningar än övriga landet, som kortare odlingssäsong och långa transportavstånd. Syftet är att bidra till att jämna ut inkomstskillnader. Merparten av stödet går till mjölkproduktion. Statistiken visar att produktionen sakta ökar. Förra året levererade norra Sverige 370 412 ton mjölk.

Efter två år av ökningar minskade totalkonsumtionen av kött per capita med 1,7 procent 2023. Den svenska marknadsandelen för kött landade på 70 procent. Matfågel är den enda animaliesektor i Sverige med sjunkande marknadsandel 2023. Det beror på att importen steg, kopplat till stigande efterfrågan på billigare kyckling. Det visar de senaste marknadsbalanserna för animaliesektorn i Sverige.

Det behövs en kraftsamling hos både företagen och det offentliga för att minska livsmedelsförlusterna och öka resurseffektiviteten. Myndigheter behöver vi se till att regler och villkor inte leder till förluster som hade kunnat undvikas. Konsumenter måste våga tänka nytt kring vad som hamnar på tallriken.

Den 8 februari öppnar ansökan om jordbrukarstöd, den så kallade SAM-ansökan. Sista dag att söka är den 11 april. Utbetalningarna för de ettåriga miljö- och klimatersättningarna sökta 2023 kommer att tidigareläggas med cirka en månad, med start den 15 mars.

I Jordbruksverkets årliga prognos om jordbrukets intäkter och kostnader uppskattas företagsinkomsten, som ska täcka kostnader för eget arbete och eget kapital, till 9,1 miljarder kronor 2023. Resultatet är en halvering jämfört med rekordåret 2022 och i nivå med den genomsnittliga företagsinkomsten för åren 2019–2021.

Jordbruksverket kan nu ersätta företag och verksamheter för ekonomiska förluster som uppstått på grund av restriktionerna i den svinpestsmittade zonen runt Fagersta. Möjligheten till ersättning omfattar inte bara djurägare och växtodlare utan kan även gälla andra – under förutsättning att de är direkt drabbade av restriktionerna.

Jordbruksverket har varslat 39 tjänster på grund av en minskad budget och ökade kostnader för lokaler, räntor och löner. Varslet omfattar tjänster inom EU-stödverksamheten och Sveriges 3R-center som arbetar med att minska djurförsök.

Trots en viss återhämtning efter midsommar kommer många jordbruksföretag att drabbas ekonomiskt av årets ogynnsamma väder. Den 13 juli fick Jordbruksverket i uppdrag att föreslå hur ett ekonomiskt stöd till jordbruksföretag som drabbats kan utformas. Efter diskussioner med lantbruksnäringen och länsstyrelsen lämnar vi nu två förslag till regeringen.

Under sommaren 2020 kommer alla jordbruk i Sverige få en enkät från Jordbruksverket med frågor om strukturen på just deras jordbruk. Det handlar om arealer, djur, utbildning mm. Alla jordbrukare i landet, ungefär 60 000, får besvara undersökningen som kommer med posten runt månadsskiftet maj/juni. Undersökningen går även att fylla i digitalt.

Intresset för miljöersättningarna, där den största är ersättningen till betesmarker och slåtterängar, har varit större än vad vi har beräknat. För att säkra att det finns pengar till miljöersättningarna stoppar Jordbruksverket vissa stöd inom landsbygdsprogrammet från och med 9 april.

Importen av jordbruksvaror och livsmedel uppgick 2019 till 114 miljarder kronor. Det innebär en ökning med 5 miljarder kronor eller 5 procent jämfört med 2018. Exporten uppgick till 55 miljarder kronor vilket är en ökning med 5 miljarder kronor eller 10 procent. Siffrorna exkluderar fisk.

Sommarens torka och höga temperaturer ledde inte bara till minskade skördar av spannmål och oljeväxter, även vallskörden minskade kraftigt. Skörden av vall minskade med en femtedel jämfört med 2017. På grund av brist på grovfoder har större spannmålsarealer än vanligt skördats som ensilage istället för att tröskas.

Det genomsnittliga priset på åkermark i Sverige har ökat med drygt 24 procent till 83 900 kronor per hektar mellan 2014 och 2017. Priset har ökat på åkermark i hela landet. Även priset på betesmark ökade, förutom i Övre Norrland där priserna sjönk med 10 procent till i genomsnitt 4300 kronor för ett hektar betesmark. I Götalands slättbygder kostar i genomsnitt en hektar betesmark 88 300 kronor.

Jordbruksverket har undersökt vilka möjligheter som öppnats upp för handel efter att frihandelsavtalet mellan EU och Kanada trädde i kraft i september 2017. Avtalet innebär omfattande tullsänkningar på fisk- och jordbruksområdet, men tullarna för vissa känsliga produkter som kött, mejeriprodukter och ägg tas inte helt bort.