Pressmeddelande -
Vi behöver stärka smittskyddsarbetet för att värna den svenska livsmedelsförsörjningen
Runt 2,3 miljoner avlivade fjäderfän. Miljoner möjliga matportioner som aldrig blev serverade. Fågelinfluensan fick omfattande konsekvenser 2021 och är ett exempel på delvis nya utmaningar för den svenska livsmedelsproduktionen. Jordbruksverket och SVA vill tillsammans med bransch, djurhälsovård och myndigheter utveckla smittskyddsarbetet ytterligare för att värna djurs och människors hälsa, samhällsekonomin – och tillgången till svenskproducerad mat.
– I ett läge där vår inhemska livsmedelsförsörjning får allt större betydelse måste vi stärka arbetet för att minska risken för förlorade matportioner till följd av utbrott, säger Katharina Gielen, smittskyddschef på Jordbruksverket.
Förslag för att stärka smittskyddet
I två rapporter till regeringen har myndigheterna lämnat förslag på hur smittskyddsarbetet kan stärkas. Det handlar bland annat om åtgärder för att:
- Prioritera det förebyggande smittskyddsarbetet
- Ytterligare stärka smittskyddet inom lantbruket, dels genom krav på smittskyddsplaner för kommersiell djurhållning, dels genom att smittskyddsaspekter ska vägas in när nya stallar byggs
- Förstärka den offentliga kontrollen av smittskydd genom att klargöra de berörda myndigheternas ansvarsområden och befogenheter samt öka samordningen mellan olika tillsynsuppdrag.
- Möjliggöra delning av data mellan myndigheter i kampen mot smittor, för att effektivisera och förbättra både det förebyggande smittskyddet och bekämpning vid utbrott.
- Utveckla hanteringen av salmonella i nöt- och grisbesättningar, för att göra den mer proportionerlig och kostnadseffektiv.
Forskningsprojekt med fokus på smittvägar
– En viktig grundförutsättning för att utveckla smittskyddsarbetet är kunskap. För att få en bättre förståelse för hur smittspridningen har skett under de senaste årens betydande sjukdomsutbrott hos djur har vi därför initierat ett antal forskningsinsatser, med särskilt fokus på smittvägar mellan vilda djur och produktionsdjur. Vi förväntar oss att resultat från dessa kommer ligga till grund för nya stöd och råd för att framöver minska risker för spridning av smittor, säger Karl Ståhl, statsepizootolog på SVA.
Sverige har sedan lång tid ett mycket gott smittskydds- och djurhälsoläge, som bygger på ett nära samarbete mellan branschorganisationer och myndigheter. Samtidigt lever vi i en föränderlig värld och behöver rusta för delvis nya risker.
Fågelinfluensa förekommer året om
Fågelinfluensan som tidigare ebbade ut under sommarhalvåret har under de senaste åren förekommit året om bland vilda fåglar, och därmed utgjort en mer eller mindre kontinuerlig risk för våra tamfåglar. På samma sätt utgör idag den allvarliga salmonellatypen Salmonella Cholerasuis, som sedan 2020 fått omfattande spridning i vildsvinsstammar i vissa delar av landet och som också orsakat utbrott till ett antal grisbesättningar, en kontinuerlig risk för våra tamgrisar.
– Till detta kommer behovet av förebyggande insatser mot smittor vi inte har i Sverige. Afrikansk svinpest är ett särskilt oroande exempel. Grisproduktionen i drabbade länder i EU, som Tyskland och Polen med flera har drabbats mycket hårt av sjukdomen, säger Karl Ståhl.
Kick-off för utveckling av smittskyddsarbetet
Utveckling av det svenska smittskyddsarbetet förutsätter dialog och samverkan med alla aktörer i den kedja som utgör livsmedelsproduktionen. Behovet av ett stärkt smittskydd var temat för den smittskyddskonferens som Jordbruksverket och SVA arrangerade den 12 oktober. Film ifrån konferensen finns nu tillgänglig för den som inte hade möjlighet att delta.
– Syftet med konferensen var att få ett slags kick-off i utvecklingen av smittskyddsarbetet. Vi behöver fortsätta samverka, och vi behöver utveckla samarbetet mellan myndigheter, företag och djurhälsoorganisationer utifrån vad vi gemensamt ser, säger Katharina Gielen.
Mer information
Fakta: Livsmedelsförluster, uppskattningar utifrån utbrott
Salmonella:
Avlivningar 2020-juni 2022 (nöt, gris och fjäderfä):
Slaktvikt drygt 3 100 ton
Motsvarande cirka 15 000 000 matportioner kött
Fågelinfluensa och newcastlesjuka:
Avlivade värphöns 2020-2022 hade kunnat lägga ca 400 000 000 ägg
Partihandelns invägning av ägg minskade med cirkaa 15 procent från 2021 till 2022.
Smittskyddskonferensen 2022:
Du hittar en inspelning av konferensen under Smittskyddskonferensen 2022/dokumentation av smittskyddskonferensen 2022
Kontaktpersoner för media
Jordbruksverket
Katharina Gielen
Smittskyddschef
Telefon: 036-15 61 15
E-post: katharina.gielen@jordbruksverket.se
Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA
Karl Ståhl
Statsepizootolog
Telefon: 018-67 41 27
E-post: karl.stahl@sva.se
Länkar till rapporter:
Förstudie om åtgärder mot salmonella hos lantbrukets djur (jordbruksverket.se)
Ämnen
Kategorier
Jordbruksverket är Sveriges förvaltningsmyndighet inom jordbruk, fiske och landsbygd. Vi arbetar för att Sverige ska producera mat på ett hållbart och lönsamt sätt. Vi bidrar också till en god djurvälfärd i hela Sverige och en levande landsbygd.
