Drömmar på silverfat - En matresa med Leventa och CommZone

På kvällen den 3 november 2011 var jag, Andreas Sander, och Kinga Lundblad på vårt i särklass ovanligaste restaurangbesök, alla kategorier. Stället ifråga ligger i portugisiska Almancil och heter Bistro des Z'Artes som drivs av den sanlösa irländaren Jonnie Pratt. Jag hade förvisso hört att ett besök på bistron är något i hästväg men det som skulle utspela sig under kvällen svepte undan alla mina förväntningar som en blankpolerad isbana gör med små barnfötter. Det var ett fältslag som utkämpades mellan kock och smaklökar!

Jonnie är som sagt en irländare som har jobbat med matlagning på ett flertal flådiga ställen runt om i världen. Hans passion och experimentlust för mat drivs av en glödhet passion och han kallar sitt koncept för Good Mood Food. Han vill ge sina matgäster en upplevelse utöver det vanliga så förutom att servera galet god mat går han gärna omkring i restaurangen och pratar mat och dryck med de som råkar komma i hans väg. Jonnie delar gärna med sig av små smakprov på de experiment han gör för stunden och det är enligt mig denna interaktion som skapar en magi som i detta fall faktiskt går att smaka på!

Mitt besök började med en drink i köket medan det rådde full aktivitet i grytor och kastruller. Därefter blev vi ledda av kyparen till "the experiment table". Att välja maten själv vara bara till att glömma, chef Jonnie hade planerat ut allt till oss redan. Istället för att bli långrandig struntar jag i att radda upp allt det vi blev serverade men jag kan avslöja att det mesta fick mig att spontant utbrista i diverse grova ramsor på grund av de löjligt goda smakexplosioner jag bombarderades med! När varmrätten kom blev jag dock aningen besviken. I den djupa tallriken låg lite penne pasta med en blek sås. Jonnie vägrade säga vad maten innehöll innan vi hade smakat och detta utlöste en storm av gissningar från grodlår till diverse könsdelar... Med viss tvivel högg jag in på anrättningen och fann den syndigt god. När avslöjandet om rättens innehåll kom var Kinga och jag tvungna att ta fram våra engelskakunskaper i medicinska termer. Det visade sig nämligen att vi satt och mumsade på bukspottskörtel och sköldkörtel från lamm! Men istället för att spotta ut maten i vredesmod och äckel fortsatte vi dock att äta till tonerna av en massa mmmmm hmmmmm mmmmmm.

Efter desserten plockade Jonnie fram ett par plastburkar. Dessa visade sig innehålla snigelägg som han hade lagt i olika marinader för att testa hur han kan använda dem i nya anrättningar. Det är ett ganska dyrbart experiment då kilopriset på dessa vita kulor ligger på 2000 €. Detta hindrade dock inte Jonnie att låta oss smaka på hans provkollektion. Det var med viss skepsis jag förde skeden till munnen, jag som inte ens äter Kalles kaviar...
Dock smakade äggen som fuktig skog. Mycket intressant får jag lova att säga!

Jonnie HAR faktiskt vanlig mat också men det som är unikt för honom är den barnsliga experimentlustan och det fullständigt respektlösa förhållningssättet till vad man "kan" och "inte kan" äta. Han tänker inte utanför boxen, i Jonnies fall finns det inte ens någon box! Denna varma, ödmjuka och passionerade kille är ett unikum i kockrock och hans anställda älskar honom!

Jonnie har tidigare jobbat med event så jag slängde fram frågan om han vill vara en del i vårt koncept med syfte att skapa starka team och organisationer. Det ansiktsuttryck han visade upp var sannerligen obetalbart! Han gick igång på två röda och började spåna runt det ena sanslösa upplägget efter det andra! Detta triggade givetvis mig och Kinga och tillsammans satt vi i över en timme och garvade så att tårarna rann över alla saker vi vill göra för att bygga team! Jag vill inte avslöja några detaljer men jag kan säga att en konferens med oss i Portugal kommer att bli galet roligt och fullständigt unikt i sin paketering! Jonnie kommer att vara en del av schemat och det, mina vänner, är jag oerhört tacksam för!!!