God produktionskapacitet i teorin mättar inga magar i krig

En ny rapport visar att Sverige i teorin kan försörja 14 miljoner människor med svenskproducerad mat. För att teorin ska bli praktik krävs omfattande statliga satsningar på ett antal nyckelområden, däribland el- och vattenförsörjning, strategiska lager av insatsvaror, stärkta handelsvägar och livsmedelsexport. De stora frågorna är utredda, nu krävs politisk handlingskraft, menar Livsmedelsföretagen.

Sveriges kapacitet att producera mat är i grunden god, den inhemska produktionen skulle kunna täcka energibehovet hos 14 miljoner invånare. Handeln med andra länder, särskilt inom EU, bidrar med stabilitet, viktiga insatsvaror och ett rikare och bredare utbud. Samtidigt finns många beroenden och sårbarheter. Det är några av slutsatserna när Livsmedelsverket och Jordbruksverket den 30 juni presenterade en gemensam rapport om Sveriges livsmedelsförsörjning i fredstid.

Bransch- och arbetsgivarorganisationen Livsmedelsföretagen har bidragit till myndigheternas arbete med rapporten. Organisationen, som företräder 750 svenska livsmedelsproducenter, välkomnar att det nu finns samlad information om den svenska kapaciteten för livsmedelsproduktion i fredstid. Jimmy Sandell, kommunikations- och näringspolitisk chef på Livsmedelsföretagen, är dock tydlig med att rapporten säger förhållandevis lite om hur mycket livsmedel som faktiskt skulle kunna produceras i ett allvarligt krisläge.

– Det är bra att vi nu har ett gemensamt utgångsläge för hur ser det ut i fredstid. Men det återstår mycket praktiskt arbete för att vi ska bli redo för större kriser. Svenska livsmedelsproducenter har lärt sig av de senaste årens prövningar, och deras beredskap är betydligt bättre idag än för 5-10 år sedan. Men på ett övergripande plan är svensk livsmedelsproduktion fortfarande väldigt sårbar. Försvinner bara en eller två kritiska komponenter ur ekvationen så sjunker försörjningsgraden snabbt ner mot noll, säger Jimmy Sandell.

"Nu krävs handlingskraft, resurser och spadar i marken"

I beredskapsrapporten ”Recept för resiliens” från mars 2025 konstaterar Livsmedelsföretagen att svenska livsmedelsproducenter har sett till att det finns gott om mat och dryck trots sommartorka, pandemi och kriget i Ukraina. Men i rapporten slår Livsmedelsföretagen också fast att Sveriges livsmedelsproduktion idag inte är tillräckligt stor eller robust för att kunna hantera större kriser och eventuellt krig.

– Sverige satsar målmedvetet på att bygga upp det militära försvaret. Samma beslutsamhet måste nu tillämpas på vår försörjningsförmåga. Tillsammans med övriga led i livsmedelskedjan ansvarar våra medlemmar för att producera och distribuera livsmedel. Men då måste grundförutsättningarna för livsmedelsproduktion, till exempel energi, drivmedel, vatten och infrastruktur, finnas på plats. Och ansvaret för detta, inklusive finansiering, ligger på det offentliga. Frågan är utredd i kvadrat, nu krävs handlingskraft, resurser och spadar i marken så att vi kan öka den svenska livsmedelsproduktionen, säger Jimmy Sandell.

I ”Recept för resiliens” listar Livsmedelsföretagen 10 prioriterade åtgärder för att öka livsmedelsproduktionen och stärka Sveriges försörjningsförmåga:

• Sätt främjandeuppdraget i första rummet hos myndigheterna
• Gör ökad livsmedelsexport till en nationell prioritet
• Bygg upp strategiska omsättningslager av kritiska insatsvaror
• Upprätta affärsmässiga avtal för stärkt livsmedelsberedskap
• Klargör ansvar och mandat för krisberedskap och -hantering
• Öka offentliga satsningar på kompetensförsörjning och FOI
• Accelerera processerna för Riksintresse-klassning
• Prioritera livsmedelsindustrins tillgång till el, drivmedel och vatten
• Förstärk investeringar i nödvändig transportinfrastruktur
• Förstärk och bygg ut handelsvägarna inom EU och Norden