Kraftigt höjda förpackningsavgifter pressar upp matpriserna

Trumps tullkaos får svenska hushåll att dra ner på sina livsmedelsinköp. Livsmedelsproducenternas snabbast ökande kostnadspost är förpackningsavgifter, och 80 procent av företagen oroar sig för ökade råvarukostnader de kommande två åren. Det är några av nyheterna i Livsmedelsföretagens konjunkturbrev för Q1 2025.

Donald Trumps tullkaos har chockat den globala ekonomin och fått svenska hushåll att hålla hårt i plånboken, något som direkt drabbar Sveriges livsmedelsproducenter. Jämfört med Q1 2024, ett på alla sätt svagt kvartal, minskade företagens försäljning i Q1 2025. För 34 procent av producenterna slutade kvartalet sämre än de egna prognoserna från Q4 2024. Företagens prognos för årets andra kvartal är modesta med ett indexvärde om 52, dvs detsamma som oförändrade volymer mätt i årstakt, det framgår av Livsmedelsföretagens konjunkturbrev för Q1 2025.

– Livsmedelsproducenterna är pessimistiska om framtiden, och det är de inte ensamma om. SEB bedömer att den privata svenska konsumtionen endast kommer växa med 1,6 procent i år. Givet att vi kommer från tre år av konsumtionsstiltje är det en väldigt låg siffra. Ifall det var någon som tvekade så kan vi en gång för alla slå fast att hot om handelskrig och höjda tullar är dåliga. Frågan nu är om politikerna i Sverige och EU kan motverka konsekvenserna av Trumps katastrofala ekonomiska politik, säger Carl Eckerdal, chefekonom på Livsmedelsföretagen.

Kraftigt höjda förpackningsavgifter

För den som fortfarande hoppas på billigare matpriser bjuder Livsmedelsföretagens konjunkturbrev på dyster läsning. Producenternas kostnader fortsatte öka i bred skala under Q1 2025. Jämfört med Q1 2024 ökade kostnaderna för inköp av råvara/insatsvara relativt mycket (index 73). Men de snabbaste kostnadsökningarna under Q1 2025 var företagens förpackningsavgifter, en kostnadspost som har ökat explosionsartat de senaste två åren.

De politiskt beslutade förpackningsavgifterna utgör numera en betydande del av produktionskostnaderna, i genomsnitt tre procent vid årets början. Ställda i proportion till företagens rörelsevinster blir det ännu tydligare. För genomsnittsföretaget i svensk livsmedelsindustri motsvarar avgifterna 13 procent av rörelsevinsten. För många små till medelstora företag utgör de en långt högre andel.

– De kraftigt ökade förpackningsavgifterna har utan tvekan bidragit till de senaste årens svenska livsmedelsinflation. I takt med att allt fler kommuner börjar rulla ut den hushållsnära insamlingen och skickar fakturan till landets livsmedelsproducenter kommer också kostnaderna fortsätta öka. De ökade avgifterna, som ju i grunden är ett politiskt beslut, kommer med stor sannolikhet leda till högre matpriser de kommande åren, säger Carl Eckerdal.

Läs mer om förpackningsavgifterna i konjunkturbrevet.

Fortsatta kostnadsökningar att vänta

Fortsatta kostnadsökningar av förpackningsavgifterna är inte den enda kostnadsposten som oroar svenska livsmedelsproducenter. 80 procent av företagen pekar på risken för tydliga kostnadsökningar också på rå/insatsvara, som dessutom är den enskilt största utgiftsposten för de flesta företag. Andra kostnadsposter som pekas ut som troliga inflationsdrivare framöver är arbetskrafts- och energikostnader, detta enligt 53 respektive 43 procent av företagen.

– Livsmedelsproducenterna kan inte påverka dåliga skördar, extremväder, tullkaos, geopolitisk osäkerhet eller den globala ekonomin. Producenternas lönsamhet är körd i botten och de kan inte absorbera ökade kostnader på egen hand. Därför måste politiken göra det enklare och billigare att producera livsmedel, men allt för många politiska beslut leder fortfarande till ökade kostnader. Politikerna kan inte skylla höjda matpriser på livsmedelsbranschen samtidigt som de själva bidrar till att öka branschens kostnader, säger Carl Eckerdal.

Starkare krona kan dämpa inflationen

Utifrån ett kostnadsperspektiv har livsmedelsproducenterna under våren fått oväntad hjälp av en starkare krona. Framför allt SEK/USD-utvecklingen har förvånat valutaanalytiker. Sedan kronan tilläts flyta fritt 1992 har den aldrig apprecierat lika snabbt som de senaste fyra månaderna (12–13 procent sedan årsskiftet). Det stora flertalet svenska livsmedelsproducenter har ett mycket stort valutaberoende i sina inköp (direkt och indirekt upp emot 70 procent av produktionskostnaderna), samtidigt som de har en övervägande andel inhemsk försäljning. Det innebär att de är tydligare vinnare på en kronförstärkning.

Hur länge måste då SEK-förstärkningen hålla i sig för att ge full kostnadsdämpande effekt bland svenska producenter? En mycket stor andel av företagen har till följd av de senaste årens turbulens bundit upp sig i terminer och kontrakt i fast valuta. En längre tidshorisont på tre månader gäller för en fjärdedel av företagen och för ytterligare en femtedel är den 4–6 månader. En så stor andel som en femtedel (22 %) av företagen ser att full valutaeffekt kommer först ännu senare.

Andra nyheter i konjunkturbrevet

• Få producenter räknar med att utvecklingen av produktionskostnaderna de kommande åren underskrider 2 procent i årstakt, vilket är Riksbankens toleransnivå för konsumentprisinflationen (KPI).
• För de 14 procent av företagen i denna undersökning med export till USA, räknar fyra av fem företag med vikande exportvolymer.
• 23 procent av företagen har idag import av livsmedelskomponenter från USA, varav en tredjedel har import av kritiska insatsvaror såsom humle och mandel. Dessa går inte att ersätta från annat håll, till samma kvalitét eller mängd, enligt företagen.
• Svensk livsmedelsindustri är den femte minst lönsamma av livsmedelsindustrierna i EU:s 27 medlemsländer.