Massivt folkligt stöd för svensk matproduktion men tyst från politiken

98 procent av svenska folket tycker att det är viktigt eller mycket viktigt att Sverige har en robust livsmedelsproduktion som kan förse befolkningen med mat i kris och krig. Men bara 1 av 6 svenskar tycker att politikerna tar frågan om Sveriges livsmedelsberedskap på allvar, det visar en ny undersökning från Livsmedelsföretagen.

Klimatförändringarna blir allt mer påtagliga. Samtidigt fortsätter det geopolitiska läget att förvärras och hotet om krig i Sveriges närområde växer. I det här allvarliga läget är det viktigare än någonsin att Sverige har en stor och robust livsmedelsproduktion, i alla fall om man frågar svenska folket. 98 procent av de svarande i Livsmedelsföretagens Demoskop-undersökning tycker att det är viktigt (16 %) eller mycket viktigt (81 %) att Sverige har en inhemsk livsmedelsproduktion som kan förse befolkningen med mat och dryck i kris och krig.

– Hoten mot vår trygghet och frihet är fler och större än någonsin. Sverige satsar målmedvetet på att bygga upp det militära försvaret, och det är mycket välkommet. Men samma politiska beslutsamhet måste nu tillämpas på vår försörjningsförmåga. Har vi inte mat och dryck kvittar det hur många kanoner, korvetter och kulsprutor vi har. Totalförsvaret är inte totalt utan en robust livsmedelsproduktion och en stark livsmedelsberedskap i grunden, säger Björn Hellman, vd Livsmedelsföretagen.

Men det överväldigande folkliga stödet för svensk livsmedelsproduktion fångas inte upp av landets politiker. Enligt Livsmedelsföretagens undersökning anser bara 1 av 6 svenskar att politikerna lyfter fram betydelsen av en inhemsk livsmedelsproduktion. Enligt Björn Hellman, vd på Livsmedelsföretagen som företräder 750 svenska livsmedelsproducenter, finns det en tydlig koppling till de senaste årens matprisdebatt.

– Istället för att arbeta för att öka livsmedelsproduktionen och stärka vår livsmedelsberedskap har många politiker lagt sin kraft på att sprida felaktigheter och misstänkliggöra livsmedelsbranschen. I jakten på billiga politiska poäng undergräver man förtroendet för alla de som jobbar för att förse Sverige med mat och dryck. Jag hoppas att det allvarliga omvärldsläget kan förmå samtliga politiker att lägga ner den skadliga populismen och börja ta frågan om vår försörjningsförmåga på allvar, säger Björn Hellman.

Vad är viktigast – att maten är svensk eller billig?

Vad tycker då svenskarna är viktigast när man handlar mat? Tredje viktigast enligt Livsmedelsföretagens undersökning är att maten är nyttig, och näst viktigast att den är billig. På förstaplats hamnar att maten är svenskproducerad, och om man dessutom slår ihop alternativen svenskproducerat och lokalproducerat så blir det väldigt tydligt vad svenskar tycker är viktigast.

När Livsmedelsföretagen i undersökningen ställer frågan på sin spets och ber svenskarna att välja mellan svensk eller billig mat svarar en stor majoritet – 61 procent – ”svensk”. Björn Hellman tolkar svaret som att svenskarna gör en tydlig koppling mellan svenska livsmedel och stark beredskap.

– Givet många politikers totala fokus på priset och på att peka ut syndabockar så är detta ett väldigt glädjande besked. Svenska folket förstår hur viktigt det är att vi har en stor och stark livsmedelsproduktion i Sverige. De svenska matpriserna är dessutom lägre än i våra grannländer, och givet vad man får för pengarna i form av hållbarhet, djurvälfärd, kvalitet, arbetstillfällen och stärkt beredskap så är den svenska maten de facto billig. Vi har antagligen världens mest hållbara och mest prisvärda livsmedelsproduktion, det är hög tid att våra politiker står upp för den, säger Björn Hellman.

Betalar svenskarna mer för maten än resten av EU?

Historiskt sett har vi aldrig lagt så lite av vår disponibla inkomst på mat som vi har gjort de senaste 20-30 åren*. Trots de kraftiga prishöjningarna 2022-2023 la svenskarna 2024 bara cirka 13 procent av sin disponibla inkomst på mat, vilket är i nivå med genomsnittet för EU-länderna. Men kännedomen om detta bland allmänheten är låg. Enligt Livsmedelsföretagens undersökning tror 36 procent av svenskarna att vi lägger en större andel av vår disponibla inkomst på livsmedel än resten av EU.

– Det här är fakta som politiker och opinionsbildare sällan tar upp, för då faller hela deras argumentation som verkar bygga på att matprisökningarna är ett isolerat svenskt fenomen. Det vore betydligt mer konstruktivt om man istället hade en diskussion om fördelarna med svenska livsmedel och betydelsen av en robust inhemsk livsmedelsproduktion, säger Björn Hellman.

* I början av 1900-talet uppgick livsmedelsutgifterna för ett svenskt genomsnittshushåll till 44 procent av de totala inkomsterna. Samma siffra år 1952 var 33 procent, och sedan 1990-talet har andelen legat stabilt runt 12-13 procent.

10 förslag för stärkt livsmedelsberedskap

I beredskapsrapporten ”Recept för resiliens” konstaterar Livsmedelsföretagen att svenska livsmedelsproducenter har sett till att det finns gott om mat och dryck trots sommartorka, pandemi och kriget i Ukraina. Men i rapporten slår Livsmedelsföretagen också fast att Sveriges livsmedelsproduktion idag inte är tillräckligt stor eller robust för att kunna hantera större kriser och eventuellt krig. För att stärka livsmedelsberedskapen föreslår Livsmedelsföretagen 10 konkreta åtgärder:

1. Sätt främjandeuppdraget i första rummet hos myndigheterna
2. Gör ökad livsmedelsexport till en nationell prioritet
3. Bygg upp strategiska omsättningslager av kritiska insatsvaror
4. Upprätta affärsmässiga avtal för stärkt livsmedelsberedskap
5. Klargör ansvar och mandat för krisberedskap och -hantering
6. Öka offentliga satsningar på kompetensförsörjning och FOI
7. Accelerera processerna för Riksintresse-klassning
8. Prioritera livsmedelsindustrins tillgång till el, drivmedel och vatten
9. Förstärk investeringar i nödvändig transportinfrastruktur
10. Förstärk och bygg ut handelsvägarna inom EU och Norden

Om undersökningen

Undersökningen är gjord av Demoskop på uppdrag av Livsmedelsföretagen inom ramen för en webbpanel som speglar svenska folket. 1022 personer deltog i undersökningen som utfördes 21-30 maj 2025.