Pressmeddelande -
Ny rapport: Maten kostar mindre i Sverige än i våra grannländer
Maten är billigare i Sverige än i våra grannländer, matpriserna i Sverige ökade klart mindre än EU-snittet och relativt den allmänna prisnivån i ekonomin är svenska livsmedel billiga. Det är några av slutsatserna i en ny rapport om livsmedelsprisernas utveckling 2022-2025 av nationalekonomen Lars Jagrén.
Den 1 april 2026 sänks matmomsen från 12 till 6 procent och drygt fem månader senare är det dags för riksdagsval. Matpriserna har varit hett debatterade de senaste åren, och allt tyder på att de kommer bli en av de viktigaste frågorna i valrörelsen. Regeringen meddelade nyligen att matpriskommissionen ska påbörja sitt arbete och granska utvecklingen av livsmedelspriserna. För att bättra på kunskapsläget och bidra till en mer faktabaserad diskussion har Livsmedelsföretagens chefekonom Carl Eckerdal låtit nationalekonomen Lars Jagrén studera pris- och kostnadsnivåer för livsmedel i Sverige och resten av Europa under perioden 2022–2025.
– Nu har matpriskommissionen påbörjat sitt arbete, och vi ser fram emot att ha en dialog med och delge våra synpunkter till de ansvariga myndigheterna Konsumentverket och Konjunkturinstitutet. Det är av yttersta vikt att kommissionen utgår från kostnadsutvecklingen i hela livsmedelskedjan, från jord till bord. Vi välkomnar matmomssänkningen, men den kommer inte stoppa producenternas kostnader från att öka, säger Carl Eckerdal, chefekonom på Livsmedelsföretagen.
Resultaten från Jagréns analys återfinns i rapporten "Livsmedelspriserna i Sverige - utveckling och nivå 2022–2025", som bland annat visar att:
- 2022–2025 steg livsmedelspriserna i Sverige med 30,7 %, vilket var strax över EU-snittet (29,1 %). Den svenska kronans försvagning har påverkat kostnads – och prisutvecklingen, med tanke på att en stor del av livsmedel/råvara importeras. Om prisutvecklingen räknas om i euro har priserna i Sverige ökat med 24 %, vilket är klart lägre än för EU-snittet.
- Prisnivån på livsmedel i Sverige är 106,7, alltså ca 7 % högre än EU-snittet. Priserna är högre än i Tyskland och Estland, men lägre än i Danmark, Finland och Norge.
- Relativt den allmänna prisnivån i den övriga ekonomin är livsmedel relativt billiga i Sverige, medan de ligger på samma nivå inom EU.
Den som lyssnat på de senaste årens matprisdebatt kan lätt få för sig att de svenska matpriserna har ökat mycket mer än i våra grannländer och resten av Europa. Men Carl Eckerdal menar att alla som tar del av den officiella statistiken snabbt förstår att så inte är fallet.
– Matprisutvecklingen i Sverige är unik, men bara på så sätt att matpriserna egentligen borde vara mycket högre än de är. Den svaga svenska kronan har inneburit att allt som måste importeras blir betydligt dyrare. De svenska livsmedelsproducenterna har trollat med knäna och sett till att hålla nere priserna men på bekostnad av sin egen lönsamhet, säger Carl Eckerdal, chefekonom på Livsmedelsföretagen.
Svenska livsmedelsbranschens lönsamhet i jumboklass i EU
Den låga lönsamheten i livsmedelsindustrin är ett av de största hoten mot svensk livsmedelsproduktion och livsmedelsberedskap. I april 2025 publicerade Livsmedelsföretagen en unik analys av lönsamheten i livsmedelsbranschen på EU-nivå. Analysen visade att den svenska livsmedelsbranschen – både producentledet och dagligvaruhandeln – ligger i botten av EU:s lönsamhetsliga. Livsmedelsföretagens vd Björn Hellman vill nu se en mer konstruktiv och faktabaserad debatt.
– Vi går ett händelserikt politiskt år till mötes där matpriserna kommer vara i centrum för valrörelsen. Vi hoppas att våra rapporter och analyser kan bidra till att vi får en debatt som handlar mindre om att peka finger och jaga syndabockar, och mer om hur vi kan skapa en lönsam, konkurrenskraftig och robust livsmedelsindustri som kan skapa jobb och välfärd i fredstid och föda befolkningen i kristid, säger Björn Hellman.
Relaterade länkar
Ämnen
Kategorier
Livsmedelsföretagen är en bransch- och arbetsgivarorganisation för livsmedelsindustrin i Sverige. Vi verkar för att livsmedelsföretagen i Sverige ska karaktäriseras av högt anseende och mångfald samt ha god tillväxt, lönsamhet och konkurrensförmåga. Våra 750 medlemsföretag sysselsätter närmare 45 000 personer, omsätter 200 miljarder kr/år och utgör tillsammans Sveriges tredje största industrigren.