Sänkt moms men ökade kostnader - svenska matproducenter kläms åt mellan handeln och politiken

Köpkraften ökar men de svenska livsmedelsproducenternas försäljning fortsätter minska. Inför den kommande matmomssänkningen har dagligvaruhandeln och regeringen gjort klart att man inte kommer acceptera höjda priser, samtidigt som producentledets kostnader för bland annat förpacknings-, nedskräpnings- och elnätsavgifter ökar dramatiskt. Det är några av nyheterna i Livsmedelsföretagens konjunkturbrev för Q3 2025.

Hushållen fortsätter hålla hårt i plånboken och svensk livsmedelsindustri minskade återigen sina volymer under Q3. Därmed har försäljningen av svensk mat och dryck fallit under årets tre första kvartal, något som ytterst få av Livsmedelsföretagens 750 medlemmar förutsåg vid årsskiftet. Det framgår av Livsmedelsföretagens senaste konjunkturbrev.

– De positiva prognoserna lutade sig mot en stärkt köpkraft bland hushållen, tillsammans med en klart mer återhållsam livsmedelsinflation. Men precis som inom all övrig privat konsumtion har hushållen inte låtit sig övertygas av att inflationen närmat sig Riksbankens inflationsmål. Man tar hellre det säkra före det osäkra, det vill säga lägger en del av den ökade köpkraften på sparkontot, säger Carl Eckerdal, chefekonom på Livsmedelsföretagen.

Producenterna förväntas svälja alla kostnadsökningar inför matmomssänkningen

Regeringens sänkning av matmomsen från 12 till 6 procent den 1 april 2026 är tänkt att stärka hushållens ekonomi. En klar majoritet av Livsmedelsföretagens medlemmar – 60 procent – tror att reformen kan leda till ökad försäljning. Men förväntningarna från politiskt håll på stora prissänkningar riskerar att skapa nya konflikter.

– Om inte hela livsmedelskedjan håller inne med också de mest nödvändiga prisökningarna inför att matmomsen sänks så är risken stor att de politiska förväntningarna på sänkta matpriser inte infrias. Jag tror tyvärr att vi då måste räkna med en ny omgång av populistiskt färgad matprisdebatt och politiskt ”blame game”, med ytterligare svartmålning av den svenska livsmedelsbranschen som resultat. Att 2026 dessutom är ett valår kommer inte göra saken bättre, säger Carl Eckerdal.

Dagligvaruhandeln, alltså butiksledet, har gjort klart att man inte tänker acceptera höjda leverantörspriser inför momssänkningen – trots att producenternas kostnader fortsätter stiga. Sex av tio av Livsmedelsföretagens medlemmar uppger följaktligen att möjligheterna att få igenom nödvändiga prisökningar kommer att försämras under våren 2026. Enligt Carl Eckerdal är det uppenbart att dagligvaruhandeln vill undvika att anklagas för att inte släppa igenom matmomssänkningen i sin helhet.

– Producenterna förväntas därför att på egen hand svälja alla kostnadsökningar, även om det innebär att de går med förlust. Detta kommer bli extremt utmanande för alla de producenter som för sin försäljning är beroende av de tre största dagligvaruaktörerna. För små till medelstora förädlingsföretag kan det till och med bli konkursdrivande. Matmomssänkningen har satt igång en kedjereaktion och det är producenterna som får ta smällen, säger Carl Eckerdal.

Nya avgifter äter upp effekten av momssänkningen

Dramatiskt ökade kostnader för förpacknings- och nedskräpningsavgifter riskerar dessutom att neutralisera effekterna av momssänkningen. Redan idag står förpackningsavgifterna för omkring tre procent av livsmedelsföretagens totala produktionskostnader. Kostnaderna väntas öka ytterligare när det nya hushållsnära insamlingssystemet ska vara fullt utbyggt i alla 290 kommuner senast våren 2027.

Dessutom har det införts en ny nedskräpningsavgift, administrerad av Naturvårdsverket. Fyra av tio av Livsmedelsföretagens medlemmar omfattas redan, och bland dem som fått sin första faktura låg avgiften för nästan 80 procent betydligt över vad man räknat med. Den 27 november kom nyheten att den statligt reglerade elnätsavgiften, som höjts kraftigt flera år i rad, nu kommer höjas igen med upp till 14 procent. Ett hårt slag för den elintensiva livsmedelsindustrin.

– Det är svårt att förstå hur politiken tänker sig att maten ska kunna bli billigare när de politiskt beslutade avgifterna ökar i den här takten. Man ger med ena handen och tar med den andra. En välvillig tolkning är att politikerna inte har koll på att man har tagit besluten som ligger bakom avgiftsökningarna, men det är ingen tröst för företagen som kommer se sina redan små marginaler krympa ännu mer, säger Carl Eckerdal.

Ersätt matpriskommission med lönsamhetskommission

Regeringen har nu tillsatt en matpriskommission som under ledning av Konjunkturinstitutet och Konsumentverket ”ska följa och analysera livsmedelsprisernas utveckling samt analysera om sänkningen av matmomsen får fullt genomslag på livsmedelspriserna”. De senaste åren har Konkurrensverket, Konjunkturinstitutet och SCB på regeringens uppdrag letat med ljus och lykta efter företag och delbranscher inom hela livsmedelskedjan som – enligt något okänt godtyckligt mått – stuckit ut med en för hög lönsamhet. Det myndigheterna har kommit fram till är i korthet att händelser i omvärlden påverkar även den svenska livsmedelskedjan.

I veckan blev det klart att Livsmedelsföretagen är en av aktörerna som matpriskommissionen ska "ha en dialog med och inhämta synpunkter från". Carl Eckerdal välkomnar möjligheten att kunna bidra med producentledets perspektiv till kommissionens arbete. Men om chefekonomen hade fått bestämma hade han hellre sett en annan sorts kommission.

– Livsmedelsbranschen har i flera år granskats på nästintill mikroskopisk nivå. Det som alla granskningar visar är att branschen, och i synnerhet producentledet, har bland den lägsta lönsamheten av samtliga svenska industrigrenar. Vi deltar gärna i en matpriskommission. Men den som tittar på både matprisutvecklingen och på lönsamheten i branschen inser att det som verkligen behövs är en lönsamhetskommission med uppgift att skapa förutsättningar för en ökad produktivitet och lönsamhet i hela den svenska livsmedelskedjan, säger Carl Eckerdal.

Läs hela konjunkturbrevet här.