EU-kommissionen meddelade idag att man drar tillbaka EU:s föreslagna Green Claims-direktiv. Förslaget, som syftade till att harmonisera reglerna för hur företag får kommunicera miljö- och hållbarhetspåståenden inom den inre marknaden, faller därmed i sin nuvarande form. Livsmedelsföretagen välkomnar beskedet.
Den 24 juni är det än en gång dags för Livsmedelsdagen i S:t Clemens ruin i Visby. På agendan står samtal och debatt om konsumenttrender, AI och innovation, kompetensförsörjning, livsmedelsberedskap, matpriser och framtiden för svensk livsmedelsproduktion. Dagen avslutas med Almedalens matigaste mingel!
Trumps tullkaos får svenska hushåll att dra ner på sina livsmedelsinköp. Livsmedelsproducenternas snabbast ökande kostnadspost är förpackningsavgifter, och 80 procent av företagen oroar sig för ökade råvarukostnader de kommande två åren. Det är några av nyheterna i Livsmedelsföretagens konjunkturbrev för Q1 2025.
Vill du vara med och utse Årets kokbok 2025? Cajsa Warg-priset söker nu en mat- och litteraturintresserad person till prisets finaljury. Alla med god smak och passion för kokkonst och kvalitetslitteratur och som vill bedöma kokböcker med matprofiler som Sofia Dalén, Jerka Johansson och Johanna Westman är välkomna att ansöka senast den 19 juni.
2024 blev BUBS en internationell sensation, drivet av influencers i USA och Sydkorea. Svenskt lördagsgodis, med BUBS som galjonsfigur, fick över 122 miljoner visningar på TikTok och företagets omsättning nådde nästan 400 miljoner kronor. För sina exportframgångar har BUBS nu belönats med priset Årets Livsmedelsexportör.
Företagen som utgör Svenska Juiceföreningen får just nu väldigt många frågor från media och konsumenter om juicen som säljs i Sverige har amerikanskt ursprung. Faktum är att apelsinjuice som säljs i Europa – och i synnerhet i Sverige – väldigt sällan kommer från USA.
Cajsa Warg-priset utser Årets kokbok, har en prissumma på 100 000 kr och har snabbt etablerat sig som det folkliga och breda kokbokspriset. I årets finaljury hittar vi en spännande blandning av Sveriges bästa stjärnkockar, poddare och matjournalister.
Livsmedelsföretagen presenterar idag unik statistik som visar att Sveriges livsmedelsindustri och dagligvaruhandel har den femte lägsta lönsamheten i hela EU. Chefekonom Carl Eckerdal hoppas att statistiken kan bidra till att en gång för alla få slut på den populistiska jakten på syndabockar.
Tidigt den 1 april blev industrins avtalsparter överens om nya kollektivavtal. De nya avtalen löper över två år och har ett totalt avtalsvärde på 6,4 procent med två lönerevisioner under avtalsperioden. Livsmedelsföretagens förhandlingschef Henrik van Rijswijk är tillfreds med att avtalen är på plats men konstaterar att avtalsvärdet är högt givet det svåra läget för många livsmedelsproducenter.
Sex av tio svenskar är mer oroliga för livsmedelsberedskapen än de var för fem år sedan, och sju av tio tror att konkurrenskraftiga livsmedelsföretag är en förutsättning för Sveriges försörjningsförmåga. Det visar en opinionsundersökning av Livsmedelsföretagen som vill se satsningar för att öka matproduktionen, stärka producenternas lönsamhet och bygga upp beredskapslager av kritiska insatsvaror.
De opartiska ordförandena (OpO) föreslår ett treårigt avtal med tre lönerevisioner och ett totalt kostnadsvärde om 7,7 procent för livsmedelsindustrin. Livsmedelsföretagen accepterar hemställan förutsatt att icke-förhandlade avtalsyrkanden från facken inte införs i den kommande slutförhandlingen.
Livsmedelsföretagen välkomnar regeringens uppdatering av den nationella livsmedelsstrategin. Strategins fokus på ökad robusthet, exportfrämjande och gastronomi kommer ge svenska livsmedelsproducenter bättre förutsättningar att bli lönsamma, öka produktionen och stärka livsmedelsberedskapen. Men nu måste regeringen gå från ord till handling, säger Björn Hellman, vd Livsmedelsföretagen.
Idag träffade Livsmedelsföretagens vd Björn Hellman finansminister Elisabeth Svantesson och landsbygdsminister Peter Kullgren. Hellmans budskap till ministrarna var bistert: Valet står mellan billigare mat och en livsmedelsindustri som kan föda befolkningen i kris och krig.
Livsmedelsföretagen är inbjudna till ett möte med finansminister Elisabeth Svantesson och landsbygdsminister Peter Kullgren med anledning av de ökande matpriserna. Livsmedelsföretagen välkomnar att regeringen bjuder in till samtal och kommer bland annat lyfta frågor om lönsamhet och beredskap.
Medlarna inom industrins avtalsförhandlingar har lämnat ett avtalsförslag som innebär en avtalsperiod om 36 månader med tre lönerevisioner. Livsmedelsföretagen accepterar förslaget förutsatt att kostnadsramen tar hänsyn till det allvarliga säkerhetspolitiska läget och de svenska livsmedelsproducenternas rekordlåga lönsamhet.
Livsmedelsföretagen presenterar idag Recept för resiliens, en omfattande rapport om varför torkan 2018, Covid 19-pandemin och kriget i Ukraina inte har märkts på svenska matbord – samt vad som krävs för att stärka Sveriges livsmedelsberedskap inför kommande kriser. Högst upp på listan står främjande myndigheter, kraftigt ökade exportsatsningar och uppbyggnad av strategiska lager av insatsvaror.
Efter ett halvljummet 2024 tror svenska livsmedelsproducenter på en vändning 2025. EMV är fortfarande den viktigaste konsumenttrenden men svenskproducerat erövrar andraplatsen. EMV-tillväxt och fortsatt ökade kostnader pressar lönsamheten. Det är några av nyheterna i Livsmedelsföretagens konjunkturbrev för Q4 2024.
Vilken kokbok blir Årets kokbok 2025 och belönas med 100 000 kr? Efter förra årets succé öppnar Cajsa Warg-priset nu upp årets anmälan. Sista anmälningsdag är den 5 september och vinnaren koras den 10 november.
2022-2023 ökade matpriserna med i snitt 24 procent. Samtidigt gick den svenska livsmedelsindustrin med förlust, och lönsamheten har fortfarande inte återhämtat sig. Hur går detta ihop? Varför ökade matpriserna så mycket och hur kommer de att utvecklas 2025? Livsmedelsföretagens chefekonom Carl Eckerdal reder ut och förklarar.
Att ökade priser på något så fundamentalt som mat och dryck skapar debatt är inte konstigt. Men det krävs en faktabaserad debatt och inte politiker som är ute efter att plocka billiga poänger, skriver Björn Hellman, vd Livsmedelsföretagen, i en replik till Adnan Dibrani (S), Europaparlamentariker, i Dagens Industri.
