Det går inte att bygga bort segregationen
Att bygga blandade bostadsområden kan mildra skillnader – men det räcker inte. Nya studier visar att segregationen drivs av växande inkomstklyftor och brist på gemensamma mötesplatser.
Ämnen: Bygg, fastighet
-
-
Tiotusentals hemlösa – men vem tar ansvar?
Drygt 27 000 personer lever i hemlöshet i Sverige – trots att det allmänna är skyldig att trygga den enskildes rätt till bostad. En ny avhandling från Malmö universitet visar hur stat och kommuner skjuter över ansvaret på varandra, vilket gör att problemen består.
-
Dialog krävs då gamla byggnader ska omvandlas
Att omvandla gamla fastigheter, som uttjänta magasin, till bostäder och kontor är viktigt av både miljömässiga och byggnadshistoriska skäl. Men för att få ekonomi i sådana transformationsprojekt krävs nya finansieringsmodeller och bättre dialog. Det konstaterar forskare vid Malmö universitet.
-
Skräphantering som strategi i utsatta områden
Kan hanteringen av skräp bidra till att förändra bilden av ett bostadsområde? Forskaren Kim Roelofs har undersökt hur och varför bostadsbolag använder skräphantering som en del av sina trygghetsstrategier – i hopp om att få områden borttagna från polisens lista över utsatta områden.
-
Konsten att vänta på bussen
Ska jag stå närmast stolpen, en bit därifrån eller bli sittande på bänken i lugn ro? Uppläggen skiljer sig åt i den ädla konsten att vänta på bussen vid en hållplats. Forskare vid Malmö universitet har studerat vad Malmöborna har för olika strategier när de måste klumpas ihop med främlingar en stund.
-
Forskningscentrum ska utveckla fordon där robot och människa samarbetar
Ett nytt forskningscentrum vid Malmö universitet ska leda ett projekt som kombinerar modern teknologi med mänskligt samarbete för att utveckla intelligenta och ultralätta elektriska fordon.
-
Evakueringssystem ska förhindra kaos vid katastrofer
För att öka säkerheten och förbättra kommunikationen i samband med utrymningar i större byggnader, håller forskare vid Malmö universitet på att ta fram ett system som kan användas vid bränder, jordbävningar och terroristattentat.
-
50 miljoner till framtidens byggnader i lera
Vilket är det bästa sättet att bygga lättviktsväggar helt av naturliga och förnybara material? En europeisk forskargrupp har fått 50 miljoner svenska kronor för att ta fram ett recept för framtida byggande som påverkar miljön så lite som möjligt.
-
Gettopolitik får negativa konsekvenser redan medan den implementeras
Målet med den danska gettolagen är att skapa en större blandning av människor i ett bostadsområde och därigenom ökad integration. Men i fallet Mjølnerparken i Köpenhamn uteslöts snarare de boende. Det menar doktoranden Rebecka Söderberg som följt utvecklingen i området, som många av hyresgästerna nu fått lämna.
-
Bilden av utsatt område lever kvar trots insatser
2019 blev bostadsområdet Gårdsten i Göteborg det första utsatta området som Polisen bedömde hade förbättrats. I en ny avhandling har forskaren Kim Roelofs frågat de boende hur de upplever området i dag. Hon diskuterar också hur mycket socialt ansvar som ska läggas på allmännyttiga bostadsbolag.
-
Forskare: Nya bostäder behövs - men på rätt plats
Forskare vid Malmö universitet ska ta fram en innovativ modell för mer strategisk planering av bostadsbyggandet. Syftet: Minskad segregation i och mellan kommuner.
-
Framtiden med AI - experter vid Malmö universitet
AI, artificiell intelligens, kan användas inom speldesign, hälsovård, energiproduktion, kollektivtrafik med mera. Utvecklingen av tekniken innebär stora möjligheter men också utmaningar och risker. Forskare vid Malmö universitet undersöker hur AI kan integreras och förbättra användningen av olika system men också vilka demokratiska, etiska och samhälleliga konsekvenser den snabbt föränderliga tekn
-
Ökad social blandning i Malmö – men 7 000 hushåll i bostadslimbo
Vilken betydelse har de kommunala bostadsbolagen i praktiken för en fungerande bostadsförsörjning? En forskargrupp vid Malmö universitet har studerat allmännyttans insatser och dess reella påverkan i Malmö och Göteborg under den senaste tioårsperioden.
-
Att stanna på hemorten är också att välja
Att stanna där man växte upp beskrivs ibland som ett misslyckande och det finns en norm att karriären ska övertrumfa valet av plats att bo på. Men att inte ge sig i väg är också ett val visar ny forskning från Malmö universitet.
-
Kvinnor som vill studera till ingenjör får stöd av många – utom av män
Kvinnor som vill studera till ingenjör är relativt få. De upplever uppmuntran från de flesta håll i sin närhet. Undantaget är dock jämnåriga män med samma intresse.
-
Subtil ohövlighetssmitta på jobbet kan vara skadlig
Känslan inför att börja jobba igen efter semestern kan vara kopplad till bemötandet av folk på arbetsplatsen. Ny forskning visar att ohövligt beteende från någon med makt uppfattas som mer allvarligt och ökar chansen för att en tredje part blandar sig i och säger ifrån. Men det är viktigt att komma ihåg att brist på respekt och hövlighet även i mindre laddade situationer kan leda till ohälsa.
-
Lera kan svalka under svåra värmeböljor
Kylsystem som drivs på el står redan idag för en mycket stor andel av den totala energikonsumtionen i varma klimat. Det kostar på, för både plånbok och miljö. Arkitekten och forskaren Marwa Dabaieh utvecklar nu ett klimatvänligt kylsystem.
-
Unik kartläggning av trångboddhet i Malmö
I Rosengård är upp till var tredje hushåll extremt trångbott. I Holma-Kroksbäck är det upp till var femte. Boendesituationen kan stressa och påverka sömnen. Det kan också påverka studier och sociala relationer negativt. Det visar en ny rapport som släpps idag.
-
Sjuksköterska och fastighetsmäklare populära yrkesval 2021
Många vill bli kriminologer, socionomer och sjuksköterskor. Särskilt sjuksköterskeprogrammet lockar rekordmånga sökande vid Malmö universitet. Raketen är dock fastighetsmäklare. Det visar antagningsbeskeden som kom idag.
-
Växande överskott av män på landsbygden
Under 1900-talet minskade genusgapet mellan landsbygd och stad i Sverige. Men under 2000-talet har genusgapet återigen ökat och överskottet av män på landsbygden är idag i princip lika stort som 1968. Det finns inga tecken på att utvecklingen kommer vända. Det är tvärtom hög risk att gapet blir större.
Visa mer
Loading...