Gå direkt till innehåll

Ämnen: Rasism, diskriminering

  • 27 januari uppmärksammas Förintelsens minnesdag. Malin Thor Tureby är forskare med inriktning på Förintelsen och judisk historia.

    Ny studie: Rädslan för att utsättas för antisemitism är stark

    27 januari är det Förintelsens minnesdag. Malin Thor Tureby har i ett forskningsprojekt intervjuat judiska kvinnor i Sverige om deras upplevelser av antisemitism. ”Efter 7 oktober 2023 lever många i vad de beskriver som en existentiell rädsla eller skräck”, säger hon.

  • Det finns ett stort missnöje från berörda yrkesgrupper, bland annat lärare, mot förslaget om den så kallade angiverilagen.

    Anmälningsplikten: Experter vid Malmö universitet

    Den här veckan presenteras utredningen av regeringens förslag om att offentligt anställda måste rapportera papperslösa personer till Migrationsverket och polisen. Regeringen kallar förslaget för informationsplikt, men kritiker säger att det i praktiken handlar om en angiverilag. Här listar Malmö universitet en rad experter som kan svara på frågor om förslaget.

  • – Stereotypen om etniska svenskar matchar inte den nationella stereotypen om vad en svensk är. Alla ser kanske inte traditionellt svenska ut, men de är svenskar, säger forskaren Caroline Adolfsson.

    ”Vi använder inte ordet ras”

    Vem får göra anspråk på att vara svensk? Och när någon gör detta anspråk, godkänns det av andra inom gruppen? En ny avhandling visar att det trots den svenska aversionen mot begreppet ras finns en tydlig bild av svenskhet. Blonda blåögda är fortfarande standardefinitionen, oavsett vem du frågar.

  • Den som kommer ut som hbtq-person inom den kristna frikyrkan drabbas ofta av olika typer av sanktioner.

    Kristna frikyrkor stöter bort hbtq-personer

    Att vara öppen som hbtq-person kan i många kristna frikyrkliga miljöer innebära att man reduceras till en andra klassens församlingsmedlem. Det konstaterar Charlotta Carlström, forskare vid Malmö universitet, i sin nyutkomna bok: ”En villkorad gemenskap: hbtq, sexualitet och kristen frikyrklighet”. Boken baseras på den första svenska vetenskapliga studien i ämnet.

  • Expertlista: Internationellt forum om Förintelsen i Malmö

    Expertlista: Internationellt forum om Förintelsen i Malmö

    Den 13 oktober arrangeras Malmö internationella forum för hågkomst av Förintelsen och bekämpande av antisemitism. Vid Malmö universitet finns flera forskare och experter som kan ge perspektiv på och/eller kommentera frågor kopplade till den pågående konferensen.

  • Ny handlingsplan för undervisning om svåra samhällsfrågor

    Ny handlingsplan för undervisning om svåra samhällsfrågor

    Arbetet mot diskriminering ska bli mer systematiskt och de pedagogiska metoderna för undervisning i komplexa samhällsfrågor ska utvecklas, enligt en handlingsplan som nu tas fram vid Malmö universitet. ”Vi måste värna både de akademiska värdena och studentinflytandet. Det är viktigt för såväl lärare som studenter”, säger Kerstin Tham, rektor.

  • Kontakt är en av flera förklaringsfaktorer vad gäller skillnader i attityd mot minoriteter.

    Ytlig kontakt ger mer negativa attityder

    Ytliga kontakter i skolmiljö ökar negativa attityder bland svenska elever gentemot elever med icke-svensk bakgrund. Det är visar en ny studie som baserar sig på enkäter med 5 220 skolelever i 473 klasser.

  • Internationella kvinnodagen 8/3: Experter vid Malmö universitet

    Internationella kvinnodagen 8/3: Experter vid Malmö universitet

    Söker du en expert med genusperspektiv inför internationella kvinnodagen 8/3? Vid Malmö universitet finns en rad forskare med intressanta infallsvinklar, här finns också ett genusvetenskapligt kollegium som arbetar för att synliggöra forskning på området.

  • Karina Villacura och Suruchi Thapar-Björkert har intervjuat Järvabor och tagit del av medierapporteringen av Järvaområdet under pandemin.

    Coronapandemin: ”Invånarna i Järva vill bli hörda”

    Journalister har blivit bättre på att prata med snarare än om invånare i Järva. Men trångboddhet och neddragen samhällsservice skapar ändå en upplevelse av övergivenhet i förorten. Det visar en ny studie om Järva under coronapandemin.

  • Victor Lundberg studerar fascism och menar att det till stor del handlar om ett politiskt beteende. Symboler och uniformer är viktigt. På bilden nazistkravaller i Linköping 1943 (Linköpings universitet/Östergötlands museum CC BY-NC 4.0).

    Tittar i backspegeln för att förstå fascismen

    Fascismen är en brutal ideologi. Men den är också ett politiskt skådespel med maskulinitet och våld som två viktiga ingredienser. Det gör det till en bekväm och kravlös gemenskap för en del unga män. Det menar Victor Lundberg, docent vid Malmö universitet.

  • Internationella kvinnodagen 8/3: Experter vid Malmö universitet

    Internationella kvinnodagen 8/3: Experter vid Malmö universitet

    Söker du en expert med genusperspektiv inför internationella kvinnodagen 8/3? Vid Malmö universitet finns en rad forskare med intressanta infallsvinklar, här finns också ett genusvetenskapligt kollegium som arbetar för att synliggöra forskning på området.

  • Maria Persdotter har studerat rivningen av det uppmärksammade Sorgenfri-lägret i Malmö 2015. Foto: Olof Holmgren

    Fri rörlighet i Europa och i Malmö – men inte för alla

    Inom EU är den fria rörligheten värnad. Men ny forskning visar att fattiga gruppers fria rörlighet inskränks indirekt genom att möjligheterna att stanna och bosätta sig begränsas. Den uppmärksammade rivningen av Sorgenfri-lägret i Malmö 2015 är ett tongivande exempel. En fortsättning av ett långvarigt förtryck av romer, menar Maria Persdotter.

  • Christina Hansen disputerar den 25 oktober med sin avhandling om politisk aktivism i Malmö. Foto: Jonathan Pye

    Första kartläggningen av Möllevången som politisk plats

    Möllevången är ett populärt område i Malmö. Men det är också en berättelse om hopp, social utsatthet och politisk vilja. Det gör det till en utmärkt plats att bedriva politisk aktivism på. Det visar den första studien om en av de synligaste och mest levande aktivistmiljöer i Sverige.

  • Malmö universitets nya hedersdoktor Sara Ahmed är internationellt erkänd för sin forskning och känd för att ha myntat begreppet "den feministiska glädjedödaren".

    Feministiska ikonen Sara Ahmed blir hedersdoktor vid Malmö universitet

    Det är en inflytelserik feministisk teoretiker och profilerad kritiker av akademin som ska utses till hedersdoktor vid Malmö universitet. – Sara Ahmed har betytt mycket för vår fakultets doktorander och unga forskare. Vi är mycket stolta över att välkomna henne som vår hedersdoktor, säger Rebecka Lettevall, dekan vid fakulteten för kultur och samhälle.