Gå direkt till innehåll

Pressmeddelande -

DEBATTARTIKEL - Inbjudan till kommunikologin - förklara för oss!

I en debattartikel på SVT Opinion 160121 bemöter det så kallade ”Kvalitetsrådet” vid Skandinaviskt Institutt för Kommunikologi den kritik som från flera forskare och Sveriges Radios Vetenskapsredaktion, riktats mot Kommunikologi som företeelse.

Tyvärr bemöter man genom att bland annat komma med direkta lögner där man påstår att:

Lundberg skrev redan för ett par år sedan om kommunikologi utan att ta reda på vad det är. Lundberg tackade då nej, precis som nu, till att träffa kommunikologer för att få möjlighet att öka sin förståelse för vad kommunikologi är.”

I själva verket fick Bea Alpherby, medlem av ”kvalitetsrådet” och undertecknare av debattartikeln följande till svar på sin inbjudan till en halv dags introduktion i Kommunikologi, i ett mail av Mattias Lundberg den 22 november 2013:

…Dessutom bygger vetenskap på kontrollerade studier och inte på anekdoter som jag anser att kommunikologin gör. Jag deltar gärna vid ngn av era halvdagar längre fram.”

Någon inbjudan efter 2013 har inte kommit.

Oförmåga att kommunicera

Vad ”Kvalitetsrådet” uppenbarligen inte förstått av den kritik som riktats är, ironiskt nog, oförmågan och oviljan att kommunicera vad kommunikologi är och på vilket sätt den utvecklats, utprovats och utvärderats. Under flera år har frågor ställts till kommunikologer i Sverige och till upphovsmännen med önskemål att beskriva den process som ligger bakom det man kallar en ny ”metadisciplin”, men svaren har uteblivit. Inte heller i sin debattartikel gör man något försök annat än att återupprepa den definition som ordagrann återfinns på varje kommunikologs hemsida. Dessutom, någon hjälp att förstå vad kommunikologi är från den vanliga och säkraste källan för kunskap, vetenskapliga databaser, får man inte heller, då den helt lyser med sin frånvaro där.

Att inte tillhandahålla tillräcklig information är en bra strategi om man vill anklaga någon för att inte förstå. Kvalitetsrådet har därför rätt när det påstår att vi inte tagit reda på vad kommunikologi är. Helt enkelt för att det inte går…., om man inte går deras kurser förstås… För det är på deras kurser man enligt upphovsmännen får tillräckliga analysverktyg för att kunna ta ställning till kommunikologin. Utan dem är man som forskare fast i gamla tankebanor och kan inte tillgodogöra sig den nya disciplinen.

Om kommunikologin, dess upphovsmän och företrädare är seriösa i att vilja dela med sig av sin disciplin torde det vara i deras intresse att faktiskt möta denna kritik genom att tillhandahålla nödvändig information istället för att komma med personangrepp och direkt felaktiga påståenden.

Inbjudan

Vi vill därför ta initiativ till ett heldagsmöte där upphovsmännen, ”kvalitetsrådet” och andra kommunikologer ges möjlighet att för oss och andra forskare från olika etablerade vetenskapliga discipliner, beskriva vad kommunikologi är. Vi lovar att tillämpa den så kallade ”generositetsprincipen”, vilket enkelt uttryckt innebär att vi går in med öppna ögon och tolkar kommunikologins budskap så välvilligt som möjligt. Vi tillhandahåller en ändamålsenligt lokal någonstans i Sverige, lunch och det enda villkor vi har är att vi får dokumentera mötet.

Våra frågor

Inför ett sådant möte har vi ett antal frågeställningar som vi tidigare försökt få svar på och som skulle underlätta för oss i vår förståelse om dessa kunde bli besvarade. Nedanstående är grundläggande frågeställningar för att få en förståelse över kommunikologins eventuella plats i förhållande till det etablerade forskarsamhället.

Metadisciplin/Metastudier:

  • På vilket vetenskapligt material är metadisciplinen kommunikologi baserat?
  • Hur har man gjort urvalet?
  • Hur har man vägt samman och konstruerat metadisciplinen?
  • På vilket sätt har identifikationen av de s k ”nycklarna” skett och hur är dessa utvärderade?

Utfall/utvärdering

  • Vad kan den som går en utbildning i kommunikologi förvänta sig för utfall/effekt av denna utbildning?
  • Vad ligger till grund för detta förväntade utfall?
  • Hur är kommunikologin som disciplin och utbildning utvärderade?
  • Finns det situationer/sammanhang där kommunikologi inte fungerar/är applicerbart och hur är det utvärderat och om nej, hur är det fastslaget?

Utbildning/förståelse

  • Hur många utbildningssteg måste man gå för att förstå kommunikologins budskap/kärna?
  • På vilket sätt examineras/kunskapskontrolleras kurstagarna?
  • Hur utbildas kurstagarna i kritiskt förhållningssätt till den egna "metadisciplinen"?

Mattias Lundberg, Docent i Psykologi, Umeå universitet

Magnus Lindwall, Professor i idrottsvetenskap med inriktning mot idrottspsykologi, Göteborgs universitet

Stefan Söderfjäll, Fil Dr i Psykologi, Ledarskapscentrum

Michael Gruber, Fil Dr i Psykologi, Umeå universitet

Peter M. Dahlgren, Doktorand i medie- och kommunikationsvetenskap, Göteborgs universitet

Fredrik Sandin, Leg. Psykolog, PsykologA

_____________________________________________

Denna debattartikel kan får publiceras som debattartikel på debattsida/motsvarande. Om artikelns innehåll av utrymmesskäl behöver kortas bör detta korresponderas med författarna.

För mer information, kontakta: Mattias Lundberg, mattias.lundberg@umu.se, 070-3154078

Ämnen

Kategorier


___________________________________________________________________________

Mattias Lundberg är Leg, Psykolog, Leg Psykoterapeut, Docent i Psykologi vid Umeå Universitet, Författare, Föreläsare och Moderator.

Kontakter

Relaterat innehåll

  • Stryp pengar till pseudovetenskap

    Stryp pengar till pseudovetenskap

    "Försäljarna av pseudovetenskap är tämligen skickliga, men hur mycket man än vill kan inte dessa skuldbeläggas för sina försök att tjäna pengar. Nej, ansvaret ligger helt och hållet på den upphandlande verksamheten. Det är den som ska vara tillräckligt kompetent att utforma ett upphandlingsförfarande som omöjliggör för pseudovetenskapen att smyga sig in i de offentliga verksamheterna."

  • Det vetenskapsfientliga Sverige!

    Det vetenskapsfientliga Sverige!

    Som representant för Akademin så möts jag inte sällan av en syn på akademiker som arroganta och elitistiska, där vi ser ner på människor utan högre utbildning. Jag känner inte igen mig själv, eller mina kollegor i den synen utan har snarare börjat se en ökad tendens till det motsatta. En fientlighet mot akademiker och ett växande förakt mot kunskap- och vetenskapssamhället som jag tycker är farlig

  • Mattias Lundberg, Leg Psykolog, Docent i psykologi

    Det vetenskapsfientliga Sverige – inte bara foliehattar

    När jag växte upp var något sant om det stod i tidningen. Senare blev det sant om man hört något på radio eller sett och hört det på tv. I dag är något sant om man läser det på webben. Människan har ett behov av att kunna referera till någon eller något då man förmedlat information, alltför att markera trovärdigheten i sitt budskap.