Din hjärna stänger av i stress ...

När vi är i stress omdirigerar hjärnan sina resurser. 

Under stress förstärks vissa funktioner medan andra funktioner pausas eller stängs av. Den biokemi som skapas i stress gör oss mer ytliga och vårt fokus riktas till yttre omständigheter – för det är livsviktigt när vi är i riktig stress. Stressen är till för att hjälpa oss fly eller fäkta och även vår hjärna behöver fokusera sina resurser på det som på bästa sätt kan hjälpa oss att överleva den hotfulla situationen.

Stress gör att vi fokuserar på tre saker - kroppen, omgivningen och tiden – som är livsviktiga när vi är i fara. Att sitta i bilkö eller brottas med en seg internetuppkoppling är inte livshotande – men så fort vi får ett stresspåslag reagerar kroppen utifrån dessa urgamla funktioner. De funktioner som förstärks är framför allt vår uppfattning av tiden, omgivningen och kroppen. I en flyktsituation är dessa fokusområden lämpliga, men i vår vardag är de ganska meningslösa och kanske kan de till och med bidra till att spä på stressen ännu mer.

När det gäller tidsuppfattningen behövde den förstärkas för att vi lättare skulle kunna avgöra om vi hade en möjlighet att sätta oss i säkerhet innan rovdjuret hann fram eller om våra vänner skulle hinna komma till undsättning. Det var till stor hjälp att förstärka tidsuppfattningen så att vi kunde göra bra bedömningar om huruvida vi skulle fly eller stanna kvar och slåss. När det gäller uppfattningen av vår omgivning så var även den viktig för att vi snabbt skulle kunna avgöra om något i vår omgivning kunde vara till användning eller vara ett potentiellt hinder. Ett tillhygge som kunde användas som vapen, en rot man kunde snubbla över, ett träd eller en grotta att söka skydd i. Den tredje aspekten, den ökade kroppsuppfattningen, var också viktig. Vi behövde ha stenkoll på vår kropp och dess styrkor och svagheter. Dessutom behövde vi ha koll på vår motståndares fysik.

Dessa tre fokusområden var superviktiga då. Men idag när stressen handlar om att komma i tid till ett möte eller oro över att inte kunna betala räkningarna fyller de ingen större funktion. Men det är intressant att fundera över om samhället har präglats av att vi har dessa förstärkta uppfattningar en stor del av vår vakna tid. Det räcker med att gå så lite som tjugo år tillbaka i tiden och fundera på hur vi förhöll oss till tid. Om någon var tio minuter sen var det inte hela världen. Idag väntar vi minsann inte utan att samtidigt vara produktiva. På tio minuter hinner vi betala en räkning vi glömt, skicka några sms och förstås kolla igenom aviseringarna på sociala medier. Tittar vi närmare på det här med rumsuppfattning kan vi fråga oss om vårt fokus på inredningstrender har något med våra stressnivåer att göra? Idag byter vi köksinredning med skåp, tapeter och möbler nästan lika ofta som vi en generation tillbaka enbart bytte köksgardinerna. Och att kroppsuppfattningen är hög nuförtiden behöver väl nästan inte poängteras. Vi behöver bara öppna våra sociala medier för att vi ska få reda på hur tjocka ögonbryn vi ska ha, hur långa ögonfransarna ska vara eller hur vi i övrigt förväntas se ut. Det är en intressant aspekt att just tids-, rums- och kroppsuppfattning förstärks när vi är i stress. Och om vi är i stress en stor del av vår vakna tid är det inte konstigt att det återspeglas på en samhällelig nivå.

Del 2:4 

Läs mer i STRESSMATEN av Susanne Törnkvist