Sötsug– en svängig cha-cha-cha mellan energi, sömn och blodsocker

Ett svängande blodsocker kan påverka allt från humör, energinivå och sömn till sötsug, huvudvärk och fysiska sjukdomar.

Blodsocker är mängden glukos i blodet och ett av hjärnans bränslen. Maten vi äter kan omvandlas olika snabbt till glukos och det är det som avgör om till exempel kolhydrater klassas som snabba eller långsamma kolhydrater. Vi har flera sätt att höja vår glukosnivå, till exempel genom att stressa eller att äta något men vi har bara ett sätt att sänka glukoshalten i blodet. Det tyder på att vi i vår ursprungsform inte behövde oroa oss för att blodsockret skulle bli för högt. Det var inte heller något som hände flera gånger om dagen för då hade vi utvecklat fler system för att få ner blodsockret. Vi är med andra ord inte skapta att ha höga blodsockertoppar ofta och det är alltid bra att vara medveten om hur vi är skapta i vårt ursprung för att få förståelse för vad som ska funka och inte funka idag.

Det som händer i oss när blodsockret höjs för mycket är att insulin utsöndras. Insulinet är en överlevnadsstrategi eller en akutåtgärd och har företräde framför andra processer i kroppen. Kroppen vill nämligen inte ha för höga nivåer av glukos i blodet för det kan slita på hjärnan, kärlen och organen. Därför är det viktigt att få ner nivåerna när de stiger för högt.

När vi äter något som ger en snabb blodsockerhöjning skickar bukspottkörteln ut insulin. Insulinet är som en inkastare som städar bort flanörer ifrån gatan och föser in dem på restauranger och klubbar. Det föser undan glukosen från blodet och stoppar in det i till exempel fettvävnad där det lagras för att sparas som energin till senare. Det är alltså en skyddsmekanism för att hindra att skador på vävnad uppstår som kroppen använder sig av insulin på det här sättet. Eftersom vi är skapta till att bara göra detta ibland är det inte konstigt att vi idag, när vi gör det mycket oftare, lättare kan råka ut för obalanser. 

När kroppen börjar tröttna på den här hanteringen kan bukspottkörteln bli trött och inte riktigt få ut insulinet direkt när larmet går, vilket gör att blodsockret hinner stiga ännu högre. Det i sin tur kräver ännu mer insulin när bukspottkörteln väl får tummen ur och börjar skicka ut det. Följdeffekten blir att vårt blodsocker blir högre under längre perioder. Ju mer blodsockret höjs desto mer insulin kommer att behöva skickas ut och till slut blir cellerna i kroppen trötta på att insulinet hela tiden kommer och knackar på och tjatar om att få släppa in sin glukoskompis. ”Det är fullt” säger cellerna, ”vi orkar inte mer nu”. Det gör att vi får både höga nivåer av blodsocker och höga nivåer av insulin i omlopp och vi kan utveckla en så kallad insulinresistens. Det vill säga att cellerna har blivit resistenta mot insulinets tjat och vägrar göra vad insulinet ber om. På grund av de förhöjda blodsockernivåerna kan vi utveckla diabetes typ 2, där kroppen inte kan få ner blodsockernivåerna med sin egen insulinproduktion utan kan behöva hjälp av tillfört insulin. Men allt beror förstås på hur högt blodsockret stiger, det vill säga vad vi äter.

Susanne hjälper dig på ett pedagogiskt och intressant sätt förstå kopplingen mellan kosten och hälsan

Läs mer i boken STRESSMATEN

detta är del 4:5 i en serie för mer kostförståelse och stress