Konsekvenserna av en kris kan påverka människor livet ut. För dagens unga har pandemin bland annat inneburit ökad psykisk ohälsa och svårigheter att komma ut på arbetsmarknaden. Genom att dra lärdomar av tidigare kriser och agera nu kan vi bromsa de negativa konsekvenserna, skriver Myndigheten för delaktighet, som har kartlagt pandemins påverkan på barn och unga.
Pandemin innebär stora konsekvenser för personer i behov av extra stöd. Detta har blivit särskilt tydligt inom vården och socialtjänsten när bland annat habilitering, ledsagning och assistens har prioriterats ned. - Vi måste tala om utmaningarna som personer med funktionsnedsättning ställts inför under pandemin och sedan planera för åtgärder, säger Malin Ekman Aldén, GD på MFD
MFD har undersökt hur elever med funktionsnedsättning upplever distansundervisningen. • 56 procent av de tillfrågade eleverna är mindre aktiva på lektionerna • 41 procent upplever att distansundervisning har inneburit mer skolarbete än tidigare • Endast fyra procent svarar att de inte känt någon ökad oro eller stress under pandemin Nu förlängs perioden av att studera på distans ytterligare.
I regeringens budget och i flertalet skuggbudgetar för 2021 föreslås omfattande satsningar för att minska samhällseffekterna av coronapandemin. Men träffar verkligen insatserna de som behöver dem mest, frågar generaldirektören för Myndigheten för delaktighet Malin Ekman Aldén.
I dag krävs e-legitimation för att hantera de flesta digitala ärenden. Under Coronapandemin är det därmed en nödvändighet för att undvika butiker och möten med andra människor. Samtidigt visar undersökningen ”Svenskarna och Internet” att 6% lever i digitalt utanförskap och att de som saknar e-legitimation ofta ingår i högriskgrupperna för Covid 19. Det innebär stor otrygghet i julhandeln.
Vi vet inte hur det går i skolan för elever med dyslexi, synnedsättning, ADHD och andra funktionsnedsättningar. Det gör att stödinsatser inte går att följa upp och att resurser inte fördelas utifrån behov, skriver generaldirektörerna Malin Ekman Aldén på Myndigheten för delaktighet och Fredrik Malmberg på Specialpedagogiska skolmyndigheten i en debattartikel i Dagens Samhälle.
Personer med intellektuell funktionsnedsättning ges väldigt små möjligheter att göra egna val. Trots skilda förutsättningar ser livsresorna väldigt lika ut, utan variation i val av utbildning, arbete och boende. Det visar en sammanställning från Myndigheten för delaktighet.
Diskriminering av personer med intellektuell funktionsnedsättning går långt tillbaka i tiden och historiskt sett har rätti
Nu lanseras webbplatsen digitalvardochomsorg.se för samordning och inspiration kring digitala verktyg för kommunal vård, omsorg och socialtjänst i Coronapandemin. Webbplatsen erbjuder kunskap och verktyg för att frigöra tid och hitta nya sätt att arbeta.
- Digitalvardochomsorg.se ger tillgång till snabb information och tydligt stöd vad gäller till exempel nya digitala verktyg och arbetssätt. Må
Många elever känner sig otrygga i skolan. I en ny rapport visar Myndigheten för delaktighet hur ansvariga på skolor kan bidra till en tryggare skolgång för alla elever.
Tillgången till fritidsaktiviteter skiljer sig mycket över landet. För barn, unga och vuxna med funktionsnedsättning är möjligheterna att ha en aktiv fritid betydligt färre än för andra. Det visar en kartläggning från Myndigheten för delaktighet.
Ansvaret för krisberedskap rör många aktörer och är delat mellan myndigheter och kommuner. Det är också ett område där funktionshinderperspektivet i stor utsträckning saknas. Det visar Myndigheten för delaktighets uppföljning av funktionshinderspolitiken.
Föräldrar till barn med funktionsnedsättning upplever ofta att de inte får rätt stöd från samhället. Många beskriver att det krävs mycket kunskap och administration i kontakt med de verksamheter som vänder sig till barn. Det visar en sammanställning som Myndigheten för delaktighet har gjort.
