Museet i media - Död späckhuggare, hotade tumlare och hammarhajar som håller andan

Detta är en sammanställning av hur museet har förekommit i media 12-25 maj. Självklart har mycket handlar om späckhuggaren som strandade i Hunnebostrand förra veckan och vars skalle nu förvaras i en frys på museet.

Miljögifter, genetik och hälsa analyseras hos död späckhuggare

I förra veckan hittades en död späckhuggare i en småbåtshamn i Bohuslän. Späckhuggarens huvud anlände till Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm i helgen och förvaras just nu i en frys. Vävnadsprover från flera organ har tagits för att analysera hälsa, genetik och spår av miljögifter.
– Det är väldigt sällsynt att döda späckhuggare hamnar i Sverige och ännu mer sällsynt att få så färska och omfattande prover från dem, säger Linnea Cervin, marinbiolog på Naturhistoriska Riksmuseet.

Utöver vävnadsprover valde Naturhistoriska riksmuseet även att ta vara på späckhuggarens skalle, som efter preparering och rengöring kommer införlivas i museets bensamling.
– Skallen kommer att komma till användning i flera olika forskningssammanhang. Vi kommer bland annat titta i detalj på skallens utseende och på tandslitage, säger Daniela Kalthoff, intendent och ansvarig för däggdjurssamlingarna på Naturhistoriska riksmuseet.

Vi skrev ett pressmeddelande på detta. Nyheten plockades upp av flera medier. I helgen berättade Linnea Cervin bland annat för P4 Väst att det var 60 år sedan sist Naturhistoriska riksmuseet tog in en späckhuggarskalle. Hon pratade också om den döda späckhuggaren i TV4 Nyhetsmorgon i helgen. (Kolla gärna 2:14 in i programmet).

Späckhuggaren obduceras – flyttad till återvinningsstation

Efter att späckhuggaren hade hittats var det först lite osäkert vad som skulle hända med kroppen. Daniela Kalthoff, intendent och ansvarig för däggdjurssamlingarna på Naturhistoriska riksmuseet, berättade för Göteborgsposten att museet gärna tog hand om kraniet.
– Vi ska i alla fall ta in vävnadsprov, det är muskelprov och prov från späck. Vi önskar också ta in kraniet men det är osäkert om det är möjligt. Det beror lite på hur stor den är och om man får av kraniet. Sen är det rent logistiskt om man kan frakta det till Stockholm, säger Daniela Kalthoff till Göteborgsposten.

Forskare uppmanar allmänheten att rapportera in fynd av döda tumlare

Bara dagen innan späckhuggaren hittades död i Hunnebostrand skickade Naturhistoriska riksmuseet och SVA ut ett pressmeddelande med en uppmaning att rapportera in fynd av döda tumlare och andra valar. Det för att få bättre kunskap om tumlare och deras hälsotillstånd. Den tredje söndagen i maj varje år är det nämligen ”Tumlarens dag”.
– Tumlarens största hot är bland annat skadliga miljögifter som de får i sig via födan samt drunkning i fiskeredskap. Många miljögifter kan påverka tumlarens hälsotillstånd och reproduktion negativt, säger Linnea Cervin, marinbiolog på Naturhistoriska riksmuseet.

Tumlaren hotad i Östersjön – akut behov av inventering

Tumlaren fick också uppmärksamhet i TV4 som intervjuade Kylie Owen, intendent på enheten för miljöforskning och övervakning. I början av 1900-talet var tumlaren en vanlig syn i Östersjön. Vid den senaste inventeringen för 10 år sen bara runt 500 individer kvar. Nu vill forskarna få till en ny inventering av tumlarna i Östersjön för att se hur populationen mår.
- Det är inte bara så att tumlare från Västkusten kan komma in till Östersjön. Tumlaren har en viktig roll i ekosystemet högst upp i näringskedjan, säger museets Kylie Owen till TV4 Nyheterna.

Hammarhajar håller andan för att inte frysa när de jagar

För första gången har forskare sett att flerhornig hammarhaj verkar hålla andan, för att inte frysa när den tar sig ner till 800 meters djup för att jaga, rapporterar SR:s Vetenskapsradion.

- Det här är helt nytt. Man har aldrig tänkt i de här banorna, att hajar kan göra såhär", menar marinbiologen och hajexperten David Bernvi, vid enheten för miljöforskning och övervakning på Naturhistoriska riksmuseet.

Studien kan få betydelse för hur vi ser på hammarhajens roll i ekosystemet, enligt forskarna.

Snok på vindrutan

Ett viralt klipp har spridits på sociala medier visar hur en snok ringlar sig över vindrutan på en bil i full fart. I Kvällspasset i P4 med Christer Lundberg, kommenterar ormexperten Johan Nylander, från zoologiska enheten på Naturhistoriska riksmuseet, klippet. (Ca. 33 minuter in i sändningen). Hur vanligt är det med ormar i motorhuven egentligen?

Jourhavande biolog i natten

Natten mot 13 maj deltog jourhavande biolog Didrik Vanhoenacker i Fågelsångsnatten i P1. En åtta timmar lång live-sändning, mellan kl.00-08, där bland annat rördrom, tofsvipor, enkelbeckasin och tranor hördes vid Långsjön i Sörmland.

Bäver vandaliserade inte kungens träd

I april planterade kungen ett träd, av slaget oxel, i slottsparken i Uppsala. Han fick lägga på jord med hjälp av en 3D-printad spade medan kören Allmänna sånger framförde olika vårsånger, skriver Svensk Dam. Efter besöket uppmärksammades dock en tråkig nyhet. Någon hade vandaliserat trädet och det var avknäckt.

Svensk Dam skriver att det spekulerades att en bäve orsakat skadan, men att det ryktet snabbt dementerades av ”en biolog vid Naturhistoriska riksmuseet”. Nu kan vi avslöja att biologen som ryckte ut till bäverns försvar inte är någon annan än själva jourhavande biolog Didrik Vanhoenacker. Som tur är har kungen nu fått ett slags revansch. Vid ett besök i Örebro häromveckan planterade han ytterligare ett träd, ett silverpäron, utanför Kulturgården.

Därför traskade en bäver runt vid riksdagen

Apropå bävrar. Det sägs råda "bäverhysteri" i Stockholm. De stora gnagarna har dykt upp på ställen i innerstan där de inte brukar vara, skriver Mitt i Stockholm.
– Den kan ha blivit skrämd av en hund, säger Didrik Vanhoenacker, jourhavandebiolog på Naturhistoriska riksmuseet.
Och det är inte bara bävrar som kan driva runt i stan.
– Om man går längs Skeppsbron finns det en bra chans att se sälar. Samma möjligheter finns vid stränderna på Djurgården, säger Didrik till Mitt i Stockholm.

Experten om möjlig getingsommar: Ska inte sätta sina barn i pant

Det kan bli en getingsommar i år, rapporterar P4 Uppland. Helt säkert att säga är det dock inte.
- Det beror på hur vädret blir och hur getingarna och deras mat reagerar på det, så man ska inte sätta sina barn i pant på hur mycket getingar det blir i slutet av sommaren", säger jourhavande biolog Didrik Vanhoenacker.

Lägg ägg – måsen har parkerat boet bland bilarna

Mitt bland köpcentrumets kunder finns besökare som ruvar på annat än extrapriser. På parkeringen har fiskmåsar hittat en plats för sitt rede, skriver Helsingborgs Dagblad. Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog på Naturhistoriska museet, tror att måsarna tyckt att p-platsen passar bra som häckningsplats då den ger intryck av att vara en kal klippö.
- Å andra sidan är det inte omöjligt att just eftersom det är en stor parkering så kanske rovdjur som rävar till exempel tycker det är lite jobbigt att gå ut där också, säger Didrik Vanhoenacker till tidningen.

Till sist… Tvestjärtar kryper inte in i dina öron när du sover

Allas skriver om myter om sommaren och plockar upp en 11 år gammal artikel i Aftonbladet där jourhavande biolog Didrik Vanhoenacker dödad myten att tvestjärtar kryper in i dina öron när du sover. Myten om tvestjärten har gett den smeknamnet öronmask och öronkrycka, och på engelska kallas insekten för earwig.
- Det har säkert hänt någon gång att de hamnat i någons öra, men det var knappast avsiktligt. De äter i första hand multnande växtdelar och gömmer sig i mörka skrymslen och vrår. Så, nej, det är inte så att de letar efter öron att gömma sig i, säger Didrik Vanhoenacker till Aftonbladet.