Sillrester från skeppet Vasa kan hjälpa forskarna att förutsäga hur sillen kommer att påverkas av klimatförändringar de kommande hundra åren. Resultaten från studien får betydelse för planering av ett hållbart fiske, nu och i framtiden.
Varför är vatten viktigt och hur kan vi ta hand om det? Möt en marinbiolog, experimentera med vatten och upptäck vår blå planet i vår nya utställning. Lördag 22 mars bjuder Naturhistoriska riksmuseet in till vattnets värld.
Det här är en sammanfattning av hur Naturhistoriska riksmuseet synts i media under den gångna veckan. Det har handlat om årsrapporten för ringmärkta fåglar 2024. Vi ser en halvering av antalet ringmärkta rödhakar och lövsångare och orsaken kan vara förändringar i klimatet som påverkar häckningssäsongen och tillgången på föda. I övrigt World Whale Day och pollen.
För år 2024 noteras det lägsta antalet ringmärkta fåglar på 35 år. Orsaken kan vara klimatförändringar som påverkar fåglarnas häckningssäsong och tillgången på mat. Vår vanligaste småfågel, lövsångaren, har minskat i antal under 15 år. Nu visar även rödhaken en vikande kurva. Antalet ringmärkta rödhakar har gått från 30 000 till 13 000 på fyra år.
Det här är en sammanställning av hur Naturhistoriska riksmuseet synts i media den gångna veckan. En art i timmen dör ut – David Bernvi presenterar sin bok Arter utan framtid i Nyhetsmorgon. Hela Sveriges biolog Didrik Vanhoenacker porträtteras i Sveriges Natur och förklarar i SvT hur en rekordvarm oktober hänger ihop med att färger saknas på årets höstlöv.
Absoluta merparten av världens miljontals insektsarter är inte beskrivna och vi vet alltför lite om deras evolution och påverkan på våra ekosystem. Det ska forskningsprojektet DarkTree ändra på. Studien ska dessutom utveckla nya metoder som kommer ha stor betydelse för framtida forskning och miljöövervakning. Projektet har idag tilldelats 24 miljoner kr av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.
Naturhistoriska riksmuseets i media vecka 41: Det handlar om ett alternativt ”Nobelpris” i biologi och om allt tjockare snokar som dessutom luktar lycka. Vi får en förklaring på varför Mount Everest blir högre varje vår och varför döda uttrar skickas till museet. Det pratas klimatförändringar och miljögifter. Och så får vi lära oss att lövens röda höstfärg är en slags solskyddsfaktor.
Museet i media vecka 40. Fullsatt mammutkväll på museet med föredrag av professor Love Dalén och samtal med Jesper Nyström, författare till boken Vem dödade Lonely boy?. Museets David Bernvi intervjuas i NynäshamnsPosten om sin nya bok Arter utan framtid och jourhavande biolog kör quiz i Nyhetsmorgon. Dessutom rekordstort deltagande i björninventeringen och uttern har återigen synts vid Slussen.
Att klimatet blivit varmare i Sverige märks på landets snokar. De har blivit både längre och fått mer kroppshull. Samtidigt finns det signaler som tyder på att de klarar vintrarna sämre. Det visar en ny forskningsstudie gjord på en unik tidsserie insamlad under 68 år.
Naturhistoriska riksmuseet meddelar idag sitt deltagande i det internationella initiativet Ecsite Environmental Emergency Pledge, som har till syfte att visa de deltagande institutionernas engagemang, att göra skillnad och att ta socialt ansvar.
I veckan har det handlat mycket om den senaste tidens regn och hur det har påverkat djur och natur. Jourhavande biolog Didrik Vanhoeanacker ger sig ut på fästingjakt och ger tips om vad man ska göra om man stöter på farliga djur i skogen. Dessutom nämndes Naturhistoriska riksmuseet i Robert Fux sommar i P1, där han skämtsamt ryser vid tanken på att hamna uppstoppad på museet.
Förmågan att anpassa sig till klimatförändringar avgör hur väl en art kommer att kunna överleva i det allt varmare klimatet på jorden. I en ny studie har forskare från bland annat Naturhistoriska riksmuseet upptäckt att tre arter riskerar utrotning från delar av den tibetanska högplatån om de inte lyckas flytta sig till områden med lämpligare klimat.
I sommar har Naturhistoriska riksmuseet förekommit mycket i media. Detta är ett urval från perioden 7 juli till 11 augusti. Vi får bland annat höra om hur det gick med sommarens alginsamling, om tripsarna som kryper runt i prästkragar och maskrosor, samt om myrsvärmar i huvudstaden.
Detta är ett urval av nyheter som visar hur Naturhistoriska riksmuseet förekommit i media den senaste veckan. Det handlar bland annat om museets bi-beach, myggors nytta och en eventuell ny Geopark i Filipstads bergslag.
Detta är en sammanställning av hur museet har förekommit i media 12-25 maj. Självklart har mycket handlar om späckhuggaren som strandade i Hunnebostrand förra veckan och vars skalle nu förvaras i en frys på museet.
Vid en inventering av vattendrag i de centrala delarna av Madagaskar hittades femton nya arter av vattenlevande skalbaggar. Studien från Naturhistoriska riksmuseet gjordes i en dåligt utforskad höglandsskog som hyser en mångfald av unika arter. Den kvarvarande skogen är akut hotad. Nu läggs fokus på trädplantering och brandgator för att skydda de sista skogsresterna.
Det är fortsatt höga halter av PFAS i svenska uttrar, men de senaste åren har halterna stabiliserats. Det visar en ny rapport från Naturhistoriska riksmuseet. Samtliga undersökta uttrar i studien hade många olika miljögifter och läkemedel i sig.
Forskare vid Naturhistoriska riksmuseet har tillsammans med ett internationellt forskarlag kunnat visa att damm som lagras i isen på Antarktis under glacialtider kommer från södra Sydamerika. Analysen visar att det cirkulationsmönster vindarna har idag, med främst västliga vindar, också varit dominerande under mycket lång tid tillbaka.