Gå direkt till innehåll
Statusskillnaderna mellan katt och hund håller på att suddas ut, säger professor Lars Werdelin till Godmorgon världen i P1. Foto Shutterstock.
Statusskillnaderna mellan katt och hund håller på att suddas ut, säger professor Lars Werdelin till Godmorgon världen i P1. Foto Shutterstock.

Blogginlägg -

Museet i media - Höjd kattstatus, ny damm och vilket NHL-djur vinner slutspelet?

Nedan några exempel på nyheter som visar hur Naturhistoriska riksmuseet förekommit i media mellan 5-12 maj 2023.

Nya lagen har höjt kattens status som husdjur

Sen den 1 januari i år är det lag på att registrera sin katt hos Jordbruksverket. Syftet är att ställa högre krav på kattägare och därigenom höja kattens status, rapporterar SR:s Godmorgon världen. Men, varför kommer lagen för katter först nu, när den har funnits för hundar sedan slutet på 90-talet?

Enligt Lars Werdelin, professor på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm, har det alltid funnits en skillnad i status mellan hund och katt. Hundar har setts som nyttodjur och familjemedlemmar i högre utsträckning än katten, som har fått springa fritt och varit mer självständig. Således har det funnits ett större intresse för att registrera hundar. Nu menar dock Lars Werdelin att statusskillnaderna håller på att jämnas ut.

– Hundar är inte lika mycket bruksdjur och katter blir mer som en familjemedlem än vad dem har varit tidigare, säger Lars Werdelin till God morgon världen.

Här inspekteras pollenfällan – följ med upp på taket

Det har varit mycket rapportering om höga halter av björkpollen i veckan och både Agneta Ekebom och Pia Östensson på palynologiska laboratoriet har medverkat i flera olika nyhetssändningar och artiklar. SVT Nyheter fick bland annat följa med Agneta Ekebom upp på taket när hon tömde pollenfällan och in i labbet för att se vad som hade fastnat.

Ny damm på museets innergård

I en video på sociala medier visar Johannes Bergsten, förste intendent på enheten för zoologi, vad man ska tänka på när man anlägger en damm i sin trädgård. Dammar är som bekant bra för den biologiska mångfalden. Dammen går att beskåda i Odla staden på museets innergård.

2028 ska mammuten vara tillbaka – ”Ganska säkra på det”

Ny teknik skriver att om bara fem år, 2028, ska mammuten åter ströva på vår planet. Det uppger genteknikföretaget Colossals vd, Ben Lamm, i en ny intervju med El País. Att kalla det djur Colossal försöker skapa för mammut är en sanning med modifikation. Genmodifikation närmare bestämt.

Projektet går ut på att först jämföra arvsmassa från prover av mumifierad ullhårig mammut med dagens asiatiska elefanter, för att spåra vad som skiljer dem åt. Därpå genredigeras hudceller tagna från asiatiska elefanter för att bära mammutgener. Att använda en surrogatmamma betraktas emellertid som kontroversiellt.

– Att använda elefanter som surrogatmödrar i ett sådant här försök är oetiskt. Colossal pratar om att använda en konstgjord livmoder, men de skulle fortfarande behöva elefanthonor för att kunna använda äggen, vilket skulle störa ett utrotningshotat djur, har Love Dalén, professor vid Centrum vid paleogenetik, tidigare berättat för Ny Teknik.

Läsarbild: parningstid för groddjuren

Snödroppar och uteserveringar är säkra vårtecken. Groddjurens parning är ett annat, och när Lars-Ingvar Olsson tog en runda på Djurgården i Stockholm fick han se ett fascinerande skådespel i Isbladskärret. Sida vid sida parade sig paddor och grodor, och runt om dem i vattnet låg deras befruktade rom. När Mitt i Östermalm visar bilden för Didrik Vanhoenacker, Naturhistoriska riksmuseets jourhavande biolog, blir han förtjust.

– Det här är ju extremt häftigt – flera arter på samma bild, säger han till tidningen.

Didrik Vanhoenacker får frågan varför det är så många hanar på paddhonan och svarar att det inte är något ovanligt.

– De parar sig på samma vis som fiskar, honan lägger sina ägg i vattnet och hanen försöker komma nära för att befrukta äggen. Så det är inget snopp i snippa-sex.

Här spanar bävern in riksdagshuset

En bäver tog en promenad utanför riksdagen tidigt på måndagsmorgonen. Monica Thelin fick syn på djuret när hon var på väg till gymmet. ”Jag skulle gå till gymmet, klockan var 05:50. När jag gått över Stallbron och in på Riksgatan så går det en bäver bredvid mig, berättar Monica Thelin för SVT.” Jourhavande biolog Didrik Vanhoenacker säger till SVT i ett videoklipp att det är rätt ovanligt att bävrar går runt mitt i stan.

Till sist… Vilket NHL-djur vinner slutspelet?

I veckan gästade jourhavande biolog Didrik Vanhoenacker Förmiddag i P4 Dalarna (ca. 2:40 in i programmet), med Gustav Jakobsson och Lars Svan, för att svara på frågan vilket NHL-lag som vinner slutspelet baserat på maskoten. Har Anaheim Ducks, San Jose Sharks, Florida Panthers eller Pittsburgh Penguins störst chans? Didrik gissar på att Florida-pantrarna, eller snarare pumorna, vinner i en final mot hajarna från San Jose.

Ämnen

Kategorier

Kontakter

Jonas Sverin

Jonas Sverin

Presskontakt Vetenskapskommunikatör 0736-794771

Naturhistoriska riksmuseet

Naturhistoriska riksmuseet är en myndighet under Kulturdepartementetet. Museets vision är att öka kunskapen om naturen och inspirera till ansvar för vår värld. Museets naturhistoriska samlingar är grunden för vår forskning och våra utställningar. Vi har som mål att befästa Naturhistoriska riksmuseets ställning som en av världens ledande forskningsinstitutioner inom det naturhistoriska ämnesområdet och att vara ett av Sveriges största besöksmål.

Naturhistoriska riksmuseet
Frescativägen 40
11418 Stockholm
Sverige