Museet i media - Knölval vid Åland, "spökträd" och Långban vill bli svensk Geopark

Detta är ett urval av nyheter som visar hur Naturhistoriska riksmuseet förekommit i media den senaste veckan.

Har Halloween kommit tidigt i år?

Halloween verkar ha kommit tidigt i år, för just nu ser häggen ut som spökträd fulla av vit väv. Men vad är det egentligen som pågår? Det handlar troligen om häggspinnmal. Även om alla blad äts upp överlever träden att kalätas flera år i rad. Marcus Arnerup (BOT), vikarierande jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuseet, förklarar för P4 Stockholm, vad det är för något.

Didrik Vanhoenacker, ordinarie jourhavande biolog, bekräftar för Nerikes allehanda att det är mycket häggspinnmal i år.

– Vissa år är det mycket. Det beror antagligen både på hur vädret påverkar själva fjärilslarverna, och så påverkas de jättemycket av antalet parasitsteklar som äter upp larverna, förklarar han för tidningen.

Hägersten-Älvsjö stadsdelsförvaltning skriver på sin Facebook-sida att flera personer i stadsdelen skickat in bilder och frågat vad det är för något. De hänvisar till en faktasida om häggspinnmalen på nrm.se. Även Länstidningen Södertälje tar upp fenomenet.

Knölval utanför Åland

I helgen dök en knölval upp i åländska vatten, rapporterar Ålands radio. Knölvalen finns i alla större hav utom i Norra ishavet, östra Medelhavet och just Östersjön. Men det är inte första gången vi har val i Östersjön berättar Anna Roos intendent på Naturhistoriska riksmuseet för Ålands radio.

Välkommen till Mineralriket! Filipstads Bergslag vill bli Svensk Geopark

Med projektnamnet Mineralriket satsar flera aktörer i Filipstads kommun, för att Filipstads Bergslag ska få klassas som Svensk Geopark. En flera år lång process går nu in i en ny fas, tack vare beviljade projektmedel från LEADER. På måndag bjuder Värmlands museum in till en pressträff i Filipstad, där Jörgen Langhof, geolog på Naturhistoriska riksmuseet, är en av deltagarna.
– Långban är unikt inom mineral-diversitet motsvarande ett mikro-Amazonas inom bio-diversitet! Utan en entusiastisk allmänhet och hängivna mineralsamlare utgörande en citizen science (medborgarvetenskap) skulle vi aldrig ha hittat så många olika mineral på denna plats. Det här är något som måste fortsätta att drivas framåt in i framtiden och kommuniceras ut till allmänheten och framför allt ungdomar, säger Jörgen Langhof.

Bland annat har Nya Wermlands-tidningen fångat upp pressmeddelandet.

Forskarnas jakt på sanningen: Hur dog späckhuggaren?

P4 Göteborg rapporterar om den döda späckhuggaren som flöt i land död i maj i Hunnebostrand på Västkusten i mitten av maj. Naturmorgons reporter Karin Gyllenklev var med när djurets huvud tinades upp och pratade då med Daniela Kalthoff, som ansvarar för museets däggdjurssamlingar.

Malin fångade dramatiska djurmötet i trädet: "Hämtar andan fortfarande"

En ekorre som jagas iväg av en skata har fångats på film av nordvärmlänningen Malin Jonsson, rapporterar P4 Värmland. Malin Jonsson har sökt på internet och har en teori om vad ekorren var ute efter - fågelungar. Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuseet, berättar att det händer ibland, men att det inte är särskilt vanligt.

Se upp för måsungarna!

I maj och juni får många djur ungar. Vissa ser vi människor inte så mycket av andra lever mitt ibland oss. Då kan man tycka att det är oroväckande med till exempel en måsunge på trottoaren, skriver Mariefreds tidning/Måsen på Facebook.

– Fåglar som måsar är borymmare och lämnar boet nästan direkt när de har kläckts. I normala fall, när de bor på ett skär till exempel, fungerar det bra att de springer runt. Men det kan vara en annan sak när de hamnar på tak mitt i staden, berättar Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuseet, för tidningen.

Till slut… Påverkar en persons lukt hur ofta man får fästingar?

Ingen sommar utan fästingar – och faktum är att din trädgård kan vara ett paradis för de små parasiterna, helt utan att du vet om det, skriver Nyheter24. Men fästingarna påverkas inte bara av sin levnadsmiljö, utan även av lukter och temperaturer.
– Det finns alltså en möjlighet att olika personers lukt påverkar hur ofta man får fästingar, och att ämnen som luktar eventuellt skulle kunna påverka hur ofta man får fästingar, säger jourhavande biolog Didrik Vanhoenacker.

– Det gjordes ett försök med kustjägare och vitlökskapslar för drygt 20 år sedan, men analysen av den studien har kritiserats av andra forskare.