Museet i media - Makroalginsamling, pollinerarhjälp och smarta dinosaurier

Finns i sjön! Stor makroalginsamling i Bohuslän

I veckan har Naturhistoriska riksmuseet gjort en stor insamling av makroalger i Bohuslän tillsammans med algspecialister vid Stockholms och Göteborgs universitet. Det är den första insamlingen till museets makroalgsamlingar på flera decennier. Makroalger är alger som går att se med blotta ögat, till skillnad mot mikroalger där det behövs ett mikroskop för att kunna se dem. Museets algherbarium har inte haft några specialister knutna till sig på flera decennier, därför har en aktiv insamling inte kunnat ske på många år. Det är något som Mia Ehn, biolog och intendent på Naturhistoriska riksmuseet, ville ändra på.

Insamlingen möjliggörs dels genom bidrag från Riksmusei vänner, dels genom ett fördjupat samarbete mellan Naturhistoriska riksmuseet och två algspecialister; Ellen Schagerström, forskare vid Göteborgs universtitet och Lena Kautsky, professor emeritus vid Stockholms universietet och Östersjöcentrum.

Förmiddag i P4 Väst gjorde en live-intervju med Mia Ehn (2h och 42 min in i sändningen) och Nyheter P4 Väst rapporterade också inför insamlingen.

Under själv insamlingen var även Förmiddag i P4 Väst med och gjorde ett live-inslag (1.03.45 in i sändningen) samt ett inslag i P4 Väst.

Så kan vi – och hundar – hjälpa våra pollinerare

Den här tiden på året flyger humlor, fjärilar och andra insekter från blomma till blomma. Vad kan vi göra för att hjälpa våra pollinerare? Gör exempelvis insektshotell någon skillnad? Entomolog Mattias Forshage (ZOO) medverkade i Vetenskapsradion i detta ämne tillsammans med Sofia Blomoqvist, doktorand i miljövetenskap vid Lunds universitet.

Extra mycket häggspinnmal skapar spökträd i Sundsvall

På många håll i Sundsvall och resten av länet har spåren efter häggspinnlarver varit extra tydliga i år, rapporterar SVT Nyheter Västernorrland. Orsaken till detta är än så länge oklar. – Man kan tänka sig att en varm juni gynnar detta, säger Peter Nilsson, biolog på Naturhistoriska riksmuseet.

Varg eller hund? – här är expertens utlåtande

Förra helgen filmade en läsare ett djur i skogarna mellan Gillhov och Bräcke. Frågan är vad det är för djur? För att försöka gå till botten med mysteriet kontaktade Östersunds-posten Peter Nilsson som är biolog på naturhistoriska riksmuseet. Det skulle visa sig att det inte är så lätt att utröna vilken typ av djur det handlar om.

DNA-test visar att ren inte orsakat skador

Studier har genomförts i Nordvästra Norrbotten för att artbestämma tallens skadegörare. De tyder på att viltskadorna i området framförallt kommer från älg och inte från ren, skriver Skogsstyrelsen i ett pressmeddelande. Det var Skogsstyrelsen som beslutade att genomföra DNA-test på de betade skotten för att se om det var möjligt att artbestämma skadegöraren. Detta genomfördes under försommaren 2022 och har nu analyserats av Naturhistoriska riksmuseet. DNA-test visar att ren inte orsakat skador.

Till sist... Hade dinosaurierna blivit smarta?

Vivi Vajda, professor i paleontologi, svarar på en läsarfråga i Forskning & Framsteg. Om inte stenbumlingen slagit ner i Yucatán för 66 miljoner år sedan hade evolutionen förstås fortsatt att experimentera med dinosaurierna. Tänk om det i stället för människan blivit en dinosaurie som utvecklat fingerfärdighet, större hjärnor, språk, samhälle och teknologi? Hur mycket intelligens och sociala strukturer tror man att de längst utvecklade dinosaurierna hade? Undrar läsaren Gunnar Hedenvind.