Museet i media - Gamla kelpskogar, rikare trädgårdar och udda beteenden hos änder

Detta är en sammanställning som visar hur Naturhistoriska riksmuseet förekommit i media den senaste veckan. Det handlar bland annat om väldigt gamla kelpskogar, folkrörelsen Ett rikare Sverige och udda beteenden hos änder.

Stilla havets kelpskogar äldre än vad man tidigare trott

Tångskogarna av kelp längs nordöstra Stillahavskusten utgör ett unikt ekosystem med mycket stor biologisk mångfald. Tidigare har forskare trott att ekosystemet utvecklats samtidigt som kelpen under de senaste 14 miljonerna åren. Men en ny studie, ledd av paleontologen Steffen Kiel, visar att kelpen började växa där långt innan dess. Vi skrev ett pressmeddelande om det här och det fick stort internationellt genomslag. Nyheten dök bland annat upp i The Science Times, Nature World News, Earth.com, forskning.se och Natursidan.

Sveriges allt rikare trädgårdar – omvandlingen fortsatte 2023

Det börjar växa fram en folkrörelse bland Sveriges trädgårdsägare för att minska förlusten av biologisk mångfald. Det visar resultatet från folkbildningsprojektet Rikare trädgårds och Naturhistoriska riksmuseets gemensamma kampanj Ett rikare Sverige. Under 2023 rapporterades det in insatser på ungefär 116 000 kvadratmeter i landets trädgårdar för att berika växt- och djurlivet. Sammanlagt har nästan 330 000 kvadratmeter omvandlats till en rikare miljö sedan kampanjen startade 2022. Landets trädgårdsägare har bland annat planterat träd och anlagt ängar, blommande rabatter och dammar. Pressmeddelandet från Rikare trädgård plockades bland annat upp av P1 Morgon och P4 Stockholm.

Nytt förhistoriskt groddjur upptäckt

Ett nytt förhistoriskt groddjur är upptäckt! Den nya arten, en gigantisk grodliknande köttätare som levde för nästan 300 miljoner år sedan, har fått namnet Stenokranio boldi.
Namnet har den fått efter sin speciella platta huvudform ("Stenokranio" betyder "smal skalle") och nu har även dess roliga, rätt grodlika utseende tagit internet med storm. Även paleontolog Thomas Mörs gläds åt upptäckten.
- Det här är ett av de tidigaste och viktigaste fynden av den här typen av groddjur, säger Thomas Mörs till Göteborgs-Posten.

Unikt ekosystem var nära spolas bort i t-banan

Sveriges minsta spindel, gruvdvärgspindeln, har endast observerats på fuktiga bergväggar vid Kungsträdgårdens tunnelbanestation i Stockholm, skriver Forskning & Framsteg.
Den är bara några millimeter stor och har levt här ända sedan tunnelbanan invigdes på 1970-talet, men när ett städbolag av misstag spolade väggarna med högtryckstvätt hade allt kunnat vara över. Mycket av det unika ekosystemet – som drivs av det artificiella ljuset – spolades bort.
Efteråt lyckades Magnus Ivarsson, forskare vid Naturhistoriska riksmuseet, hitta enstaka gruvdvärgspindlar och bedömningen är att livet på plattformen kommer att återhämta sig.

Hur klarar djuren av stora temperaturförändringar?

Temperaturerna har pendlat stort i Sverige under vintern. I Västernorrland hade de för några veckor sedan minus 40, sen gick det upp till plus 5, sen ner mot minus 30 och snart ska det bli plus igen. P4 Västernorrland ringde upp jourhavande biolog Didrik Vanhoenacker och frågade hur djuren klarar av väderomställningarna. Han berättar att för vissa djur innebär det helt klart problem, framför allt för att det påverkar snön. För om det blir tö och det sedan fryser igen, får man en skare och en del djur som vill kunna krafsa sig ner under snön för att hitta mat får det jobbigt då. Lyssna här från ca: 02:19:45.

Gynnar vintern några djur?

Hur djuren klarar sig under denna kalla och snörika vinter väcker stort intresse i media. P4 Jönköping frågar jourhavande biolog Didrik Vanhoenacker vilka djur som trivs bra med vintern. Lyssnarna får reda på att djur som skogsharar, hermeliner, vesslor och ripor blir vita på vintern och för dem är snön alltså bra då den kamouflerar. Tvärtom är en snöfattig vinter dålig för dem, då de syns tydligare då. Snön är också bra för sorkar och småkryp, för den isolerar så det blir lite varmare precis vid markskiktet.

Statliga museer tappar besökare

Den slopade fria entrén på landets statliga museer har gjort avtryck i besöksstatistiken. De statliga museerna minskade antalet besök med i snitt 16 procent förra året, enligt en ny rapport från Sveriges Museer, skriver Magasin K. Störst tapp, 46 procent, har Naturhistoriska riksmuseet gjort, vilket är direkt kopplat till att museet tvingades stänga i slutet av augusti efter att puts släppt från taket. Även Livrustkammaren har gjort ett stort besökstapp på 28 procent jämfört med 2022. Nationalmuseum hade på grund av sin ansträngda ekonomi stängt två dagar i veckan under delar av 2023, museet tappade 23 procent av besöken jämfört med året innan.

Desto bättre ser det ut när det gäller digitala besök. Naturhistoriska riksmuseet är fortsatt Sveriges digitalt mest besökta museum. Hemsidan nrm.se hade lite drygt 2.6 miljoner webbplatsbesök förra året, nästan en miljon fler än tvåan, IKEA museum.

Vad är det för samhälle som våra politiker tycker att vi svenskar ska försvara?

Johannes Klenell skriver en krönika i Värmlands Folkblad med rubriken ” Vad är det för samhälle som våra politiker tycker att vi svenskar ska försvara?”, apropå budskapen från Folk och Försvar i Sälen om att svenskarna måste bli mer medvetna om att det kan bli krig i Sverige. ” Jag kan inte låta bli att undra vad det ska bli för samhälle kvar som våra politiker tycker att vi svenskar ska försvara. Hur ska vi mobilisera kring något som samtidigt får förfalla?... Nationalmuseums situation är en fis i vinden i sammanhanget. För taket trillar bokstavligen ned på Naturhistoriska Museet i Stockholm.”

Tuggummi på Orust avslöjar vad stenåldersmänniskorna åt

Rådjur, öring och hasselnötter hörde till dieten i Skandinavien för 10 000 år sedan. Det kan en ny studie av DNA i ett tuggummi hittat vid Huseby Klev på Orust visa. Studien visar också att en av personerna hade svåra problem med sina tänder, skriver NyheterSTO (Stenungsund, Tjörn, Orust)
Anders Götherström, professor vid Institutionen för arkeologi och antikens kultur och aktiv vid Centrum för paleogenetik, som är ett samarbete mellan Stockholms universitet och Naturhistoriska riksmuseet, leder projektet där studien genomförts.
– Det här ger en ögonblicksbild av livet för en liten grupp jägare-samlare på den skandinaviska västkusten. Jag tycker att det är fantastiskt – här kan vi se att dessa tonåringar åt rådjur, öring och hasselnötter för 9 700 år sedan, och att minst en av dem hade svåra problem med tänderna.

Till sist… Änder beter sig udda – hur mår de egentligen?

Änderna i vår stadsmiljö är närgångna och pickar mot gatstenarna i kylan. Beteendet väcker frågor om hur de egentligen mår vid den här tiden på året? Bland annat i centrala Södertälje rör sig änderna i grupper och pickar mot grus och varandra. Förbipasserande kan ha svårt att ta sig förbi deras nyfikna näbbar. Håller de på att gå under av hunger eller vad pågår? SVT lät Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuseet, svara på frågor.