Museet i media - Oroande minskning av lövångare, antalet bälthavstumlare minskar kraftigt och konstgjorda snögrottor för sälungar

Detta är en sammanställning som visar hur Nathurhistoriska riksmuseet förekommit i media de senaste två veckorna. Det handlar bland annat om oroande minskningar av ringmärkta lövsångare i Sverige och antal tumlare i Bälthavet. Men också om konstgjorda snögrottor som kan rädda livet på sälungar och om att allt fler hajarter hotas.

Oroande minskning av lövsångare i svensk ringmärkning

Vi skickade ut ett pressmeddelande i veckan om att Sveriges vanligaste fågel, lövsångaren, uppvisar en tydlig minskning när ringmärkningen i Sverige för 2023 summerats. De tre senaste åren har antalet märkta lövsångare varit klart lägre än tidigare år. Förra året märktes 13 000 lövsångare, vilket är en halvering jämfört med 2020.

När TT rapporterade om nyheten fick den stor spridning över hela landet, bland annat i Göteborgs-posten. SR:s Ekot intervjuade Thord Fransson som berättade att minskningen kan bero på klimatförändringaringa. Även P4 Skaraborg, Forskning.se, Natursidan och tidningen Syre tog upp nyheten bland många andra.

Forskare varnar: Antalet tumlare minskar kraftigt i Bälthavet

I morse skickade vi ut ett pressmeddelande om att tumlarpopulationen i området från Kattegatt till sydvästra Östersjön mer än halverats. För att beståndet ska kunna återhämta sig får inte fler än 24 djur dödas årligen, men siffror visar att över 900 individer dör i fisknät varje år. Forskare i Sverige, Danmark och Tyskland varnar nu för att situationen för den så kallade Bälthavspopulationen av tumlare är betydligt allvarligare än vad som tidigare varit känt.

I en nyligen publicerad artikel i Frontiers in Marine Science visar forskarna att under de senaste 18 åren har populationen halverats. Minskningen har framförallt skett från åren 2012 och 2016 då populationen bestod av cirka 40 000 individer. Idag återstår endast cirka 14 000.

Under dagen har bland andra P4 Halland, Forskning.se och Tidningen Syre plockat upp nyheten.

Konstgjorda snögrottor räddar livet på sälungar

Vikaresälens ungar blir hemlösa när Östersjöns isar krymper. Nu testas att bygga grottor av plast och plywood för att få ungarna att överleva i ett allt varmare klimat, skriver TT i en artikel som har fått stor spridning över landet, bland annat tar Aftonbladet upp i nyheten.

Hur det gått visar sig senare i vår när grottorna inventeras efter att kutarna lämnat boet. Men förra året blev en konstgjord grotta boplats åt en kut, berättar Markus Ahola (PAN), förste intendent vid Naturhistoriska riksmuseet, som arbetar med övervakningen av Östersjöns sälpopulationer och deltar i projektet som volontär.

– Just den grottan bestod av en kompostbehållare av plast, säger han till TT.

Att hitta sätt att hjälpa vikaresälarna att leva kvar i Östersjön är en viktig pusselbit för hela ekosystemet, menar Markus Ahola. Till exempel äter vikare gärna storspigg som ökat enormt i Östersjön och blivit ett bekymmer.

– Sälarna är topp-predatorer som balanserar ekosystemen. Försvinner de kan det påverka även många andra arter.

Allt fler hajarter hotas

SR:s Vetenskapsradion gör ett längre program där de tar upp att många av världens hajarter hotas på grund av fiske och nu gäller det inte längre bara de ytligt levande arterna utan också de som lever i djuphaven, det visar ny forskning. Varför fiskas de? Och hur driver vaccin, kosttillskott och kosmetika på hajfisket? Medverkar gör David Bernvi, hajexpert och marinbiolog vid Naturhistoriska Riksmuseet; Charlott Stenberg, marinbiolog specialiserad på hajar; Mikael Svensson, biolog på artdatabanken vid SLU.

Så kan du boosta naturen hemma: "Som terapi"

Från livlös "gräsmatteöken" – till oas för fjärilar och blåmesar. Sarah Edin är en av tusentals svenskar som rapporterat hur de boostat artrikedomen i sin trädgård eller på balkongen, skriver TT i en artikel som har fått spridning över landet.
Sarah Edin är en av knappt 17 000 svenskar som rapporterat sina insatser till projektet Ett rikare Sverige sedan starten 2022. Det drivs av folkbildningsprojektet Rikare trädgård och Naturhistoriska riksmuseet med syftet att inspirera privatpersoner att gynna artrikedomen på hemmaplan.

Erik Hansson, som leder projektet Ett rikare Sverige, hoppas på en ändrad syn på vad som är en "fin" trädgård och att idealet med prydliga gräsmattor försvinner.
– Jag tror att insatserna för artrikedomen kan sprida sig när grannarna ser att trädgårdarna med mer växter som går i blom har mer fjärilar till exempel.

Han önskar att även de som beslutar om större grönområden, såsom kommuners eller bostadsrättsföreningars mark, tar intryck.
– Mycket av det vi rekommenderar för trädgårdar går att göra på större ytor. Det handlar ofta om enkla saker som kan göra stor skillnad.

Stor stör står startklar – simmar snart

Atlantstören har varit utrotad i Europa i över 100 år. Men nu i april ska den planteras ut i Göta älv igen efter en idé av Dan Calderon sedan man år 2017 hittat några bevarade exemplar från Göta älv på Naturhistoriska Riksmuseet i Stockholm, rapporterar P1 Morgon.

Saga om harr i Halland

Fram till 1950-talet fanns Sveriges sydligaste harrbestånd i den halländska ån Lagan. Försurning och vattenkraftsuttbyggnad tros ha varit bidragande orsaker till att arten försvann. Nu ska man göra försök med att återintoducera denna eftertraktade sportfisk, skriver Fiske-journalen.

Projektet kommer att pågå under tiden 2024 -2027 och det ser ut att kunna bli en utmaning att hitta rätt fiskar att avla på.
– Genetiska analyser utförda av projektet via CGI på Naturhistoriska har visat, från en ännu opublicerad studie, att Lagan-harren är mer besläktad med den kontinentala harren från Danmark, England och Rhens källflöden än med den som simmar i mer nordliga vatten i Sverige, Vättern inkluderat säger Ebbe Berglund som är Sportfiskarnas projektledare.

Riskfyllda ismanövern när polisen inte vågar

Expressen gör ett inslag med Ann Orrsten som gjorde en riskfylld ismanöver för att ta hand om en död havsörn. Polisen vågade nämligen inte kliva ut på isen, då tog isvana Ann på sig att ta sig ut till ön där jättefågeln hittades. Havsörnen fördes sedan till Naturhistoriska riksmuseet.

Först sköts havsörnen – sedan kördes den på av tåget

En påkörd havsörn hittades full med hagel under sina vingar i Växjö kommun. Det ovanliga jaktbrott har avslöjats av Naturhistoriska riksmuséet i Stockholm, där örnen undersöktes, rapporterar P4 Kronoberg. Ärendet har sen lämnats över till polisen som ett grovt jaktbrott.

Röntgenundersökningar avslöjar misstänkta grova jaktbrott

Hittills i år har personal vid Naturhistoriska riksmuséet i Stockholm hittat gamla skottskador i örnar. Det är tre havsörnar och en kungsörn som träffats av blyhagelskott, skriver Jakt-journalen.

Råttlarm på förskola i Österåker

Trampet av små fötter på förskolan Färglådan var inte bara barn. När Österåkers kommun gjorde inspektion hittade man bajs från gnagare bland livsmedel och husgeråd, skriver Mitt i.

Enligt Ann Bisenius, skolchef för Österåkers förskolor, rör det sig, tvärt emot vad inspektionsrapporten säger, troligen om möss och inte råttor. Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuseet gör samma bedömning när Mitt i kontaktar honom: ”Det troligaste är väl husmus eller skogsmus” skriver han och tillägger: ”om jag inte luras helt av skalan” (möjligheten att bedöma hur lång spillningen är). Möjligen är även fladdermöss möjligt, avslutar han, ”men tror inte det”.

Här raskar räven längs Långholmsgatan

Mitt på dagen sågs en räv pinna runt i Hornstull. Södermalmsbon Fanny Franzén fick den på bild.
– Jag blev jätteförvånad, säger hon till Mitt i.

Att rävar raskar runt i innerstan är inte ovanligt, särskilt inte när grönområden finns nära. Mest aktiva är de vid gryning och skymning. Inne i stan är de oftare synliga på morgnar, då folk ofta rör sig i ute på kvällarna.
– Djur som bosätter sig nära människor vänjer sig vid människor, det händer med rådjur, fältharar och även rävar, säger

Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog vid Naturhistoriska riksmuseet till tidningen. På 1980-talet gick rävstammen ner efter ett stort utbrott av rävskabb, men på senare tid har antalet rävar ökat igen.
– Min bild är att rävskabb inte längre är ett problem. Förresten, något som är fränt med rävar är att de luktar fränt. De luktar så starkt att det går att känna om en räv passerat om man går ute i skogen. Det är en av få djur som går att artbestämma på lukten, säger Didrik till Mitt i.

De tävlar i årets upplaga av Tempo Documentary Award

Varje år koras årets bästa svenska dokumentära långfilm i Tempo Documentary Award. I år tävlar åtta filmer, en av dem är ”Meteoriten” av Johan Palmgren och Isabel Andersson. Den handlar om den meteorit som hittades utanför Enköping 2021 och som i dagsläget förvaras på Naturhistoriska riksmuseet tills det avgörs vem som har rätt till stenen, markägaren eller upphittarna.

Filmen beskrivs så här: ” En stor järnmeteorit hittas av två entusiaster med stenkoll. Men vem äger den? En underfundig film om äganderätt som utvecklas till en filosofisk och smått absurd historia”.

I filmen medverkar bland andra Dan Holtstam, ansvarig för de geologiska samlingarna på museet, och Pär Rådling, chef för avdelningen för verksamhetsstöd.

Till sist... Naturhistoriska del av världens största solsystemmodell

Sweden.se, som drivs av Svenska Institutet, har gjort en fin film om världens största solsystemmodell, där Naturhistoriska riksmuseet medverkar. Globen i Stockholm representerar solen. Planeterna skalas i storlek och avstånd relativt Globen och sträcker sig norrut. Skalan är 1:20 miljoner. Här på museet finns både Jorden och månen!