Museet i media - Tasmanska tigrar, sötvattenmaneter och succésommar för svenska museer

Den senaste veckan har det rapporterats mycket i media om hur Naturhistoriska riksmuseet drabbats ekonomiskt på grund av nedstängningen av museet, samt hur stort anslaget blev i budgetpropositionen för 2024. Men museet har också förekommit i media på andra sätt, bland annat i nyheter som handlat om tasmanska tigrar, sötvattenmaneter och en succésommar för svenska museet.

Genombrott för att återuppliva utdött djur
Pungvargen i Australien dog ut för snart 100 år sedan. Men det finns skinn och djur bevarade på museer, bland annat här på Naturhistoriska riksmuseet. DNA i cellernas gener innehåller koden för hur djur ska se ut och fungera. När cellerna läser av DNA-koden gör cellen RNA, en slags tillfälliga kopior av utvalda delar. Ungefär som att skriva av ett recept ur en kokbok på en lapp när man ska laga mat. RNA är dessa lappar och med hjälp av dessa kan cellerna bygga olika proteiner som sedan påverkar hur djur ser ut och fungerar.

Tidigare har man trott att bara DNA bevarats i gamla skinn, men nu har bland andra professor Love Dalén vid Centrum för paleogenetik, ett samarbete mellan Naturhistoriska riksmuseet och Stockholms universitet, lyckats avläsa även RNA ur ett 130 år gammalt pungvargsskinn från Naturhistoriska riksmuseet. Genom att få tillgång till dessa ”lappar” kan man få en tydligare bild av hur ett djur som pungvargen ”tillagades” och det gör att det i framtiden kanske till och med blir möjligt att återskapa pungvargar.

Det här är något som uppmärksammas över hela världen, till exempel i CNN. Också i flera svenska medier som DN, TT och Vetenskapsradion (ca.4 minuter in i sändning).

Kinesiska maneter hittade i Danderydssjö
På kort tid har flera personer hittat kinesiska sötvattenmaneter i Ösbysjön, skriver Mitt i. Fynden kan vara ett resultat av klimatförändringar, menar biologen Didrik Vanhoenacker. Sedan slutet på 60-talet har den dykt upp i svenska sjöar då och då.
– De senaste två decennierna har den dykt upp mer regelbundet, man tror att det har att göra med att somrarna blir varmare.

Även P4 Stockholm uppmärksammar sötvattensmaneterna i Danderyd (ca.34 minuter in i sändningen)

Experten svarar: Allt du vill veta om maneterna i hamnen

Har du promenerat i Nynäshamns hamn den senaste tiden och frågat dig var alla maneter kommer ifrån? Lugn, Nynäshamnsposten har svaret på det och mycket mer om det mystiska nässeldjuret – direkt från experten Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog.

Krönika om svampintresse

Under rubriken ”Jag stod ensam med min kunskap när morfar dog” skriver Per Wästberg, författare och ledamot av Svenska Akademien, en krönika i Svenska Dagbladet om sitt intresse för svampar. Han minns bland annat den årliga svamputställningen från Naturhistoriska riksmuseet.
”Jag återkallade tidiga år då jag kom hem från Bogesundslandet och öarna kring Vaxholm med ett tjugotal sorter. Med min morfar gick jag på den årliga svamputställningen på Naturhistoriska riksmuseet med veteranerna Nils Suber, som dog vid 95, och Bengt Cortin, som hann testa 500 sorter.”

Succésommar för svenska museer – här är de mest besökta

Publiken har hittat till museerna under sommaren och under juni, juli och augusti besökte sju miljoner personer landets museer, i nivå med sommaren år 2019. Det visar ny besöksstatistik från organisationen Sveriges museer, skriver DN.
– Det är ett styrkebesked att museerna står stadiga som besöksmagnet, säger Gunnar Ardelius, generalsekreterare på Sveriges museer till DN.

Naturhistoriska riksmuseet hamnar på en nionde plats, efter att museet först höll delvis, sedan helt, stängt under delar av augusti.

”En ohållbar rovdjurspolitik”

I en debattartikel i Barometern och i Dalademokraten skriver Anni Lönn, Etolog och viltrehabiliterare, att den nuvarande svenska rovdjurspolitiken är en ren utrotningspolitik. Enligt henne drabbar den inte enbart de stora rovdjuren utan genom dem hela den svenska floran och faunan. Anna Lönn skriver att Naturhistoriska riksmuseet, Stockholms universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, Artdatabanken, Vetenskapliga rådet för biologisk mångfald, Svenska naturskyddsföreningen, Svenska Rovdjursföreningen, Världsnaturfonden och Centrum för biologisk mångfald upplyste om att populationerna behöver ha ett mycket större antal individer än det som föreslagits av kommittén, om vår avsikt var att bevara dem.

Till sist... så här känner du igen en bålgeting

Jourhavande biolog Didrik Vanhoenacker får en hel del frågor från folk som har sett en stor geting och undrar om det är en invasiv asiatisk art. Nästan alltid handlar det dock om den svenska bålgetingen. I en video på Facebook förklarar han att man känner igen en svensk bålgeting på att den är lite röd i nacken.