Naturhistoriska riksmuseet har vunnit Web Service Award i kategorin Samhällskommunikation med motiveringen: ”Långt ifrån alla nya webbplatser lyckas med att få toppbetyg av användarna. Men det har den nya webbplatsen gjort. Målgrupperna tycker att den är tilltalande, användarvänlig med bra och tydlig information. Stort plus för all fantastisk information till skolundervisningen.”
Naturhistoriska riksmuseets i media vecka 41: Det handlar om ett alternativt ”Nobelpris” i biologi och om allt tjockare snokar som dessutom luktar lycka. Vi får en förklaring på varför Mount Everest blir högre varje vår och varför döda uttrar skickas till museet. Det pratas klimatförändringar och miljögifter. Och så får vi lära oss att lövens röda höstfärg är en slags solskyddsfaktor.
Ny forskning visar att manteln i jordens inre är kemiskt mycket mer homogen än forskarna tidigare trott. Matthijs Smit och Ellen Kooijman ligger bakom det geovetenskapliga detektivarbete som visar att lava på öar som Hawaii, Samoa eller Island har ett gemensamt ursprung i en kemiskt homogen del av jordens inre. Sina unika egenskaper får lavan först på vägen till jordytan.
Detta är en sammanfattning av hur Naturhistoriska riksmuseet har förekommit i media de senaste två veckorna. Tom van der Valk erhåller 17 miljoner kronor av The European Research Council för en banbrytande studie.. Museets Emma Granqvist projektleder en pilotstudie inom Mistra. Utöver det: röster om museernas ekonomiska utmaningar samt pollen från Ambrosiamalört, exotiska grodor och storkägg.
När de utdöda får nytt liv: Naturhistoriska riksmuseets Tom van der Valk erhåller prestigefyllt och omfattande anslag på 17 miljoner kronor av The European Research Council (ERC) för att leda en banbrytande studie av hittills okända förändringar i utdöda arters arvsmassa. Studien kan ge oss nya förklaringar till både arters utveckling och de genetiska faktorer som bidrog till deras utdöende.
Den sista populationen av ullhåriga mammutar härstammade från färre än tio individer. Trots att stammen återhämtade sig led mammutarna av skadliga mutationer under tusentals år fram till utdöendet. Det visar en ny banbrytande studie gjord vid Centrum för paleogenetik i Stockholm. Studien ger nya insikter kring de långsiktiga genetiska utmaningar arter står inför efter att antalet individer minskat
Erik Acharius betraktas av många som 'lichenologins fader’. Runt 800 föremål direkt härrörande från honom beräknas nu ha hittats i Naturhistoriska riksmuseets botaniska samlingar, varav runt 100 föremål uppskattas vara typmaterial. Fyndet innebär att museet nu innehar en av de största samlingarna av Acharius-material i världen.
En grupp internationella forskare har hittat bevis för ett meteoritnedslag som inträffade för ungefär en miljard år sedan. Spåren av kratern, troligen dold under inlandsisen om den fortfarande finns bevarad, är bland de äldsta som hittats på jorden. Upptäckten ger en fingervisning om att det fortfarande finns många oupptäckta kratrar spridda över världen.
Fredrik Ronquist, professor vid enheten för bioinformatik och genetik på Naturhistoriska riksmuseet, en minnesmedalj i guld av Kungl. Fysiografiska sällskapets i Lund. Minnesmedaljen i guld delas ut till svensk man eller kvinna som belöning för vetenskapliga arbeten av synnerlig förtjänst. Ämnesområdet växlar mellan biologi, matematik-fysik och medicin.
Naturhistoriska riksmuseet meddelar idag sitt deltagande i det internationella initiativet Ecsite Environmental Emergency Pledge, som har till syfte att visa de deltagande institutionernas engagemang, att göra skillnad och att ta socialt ansvar.
Åtgärderna med innertaket i Naturhistoriska riksmuseets huvudentré och det anslutande trapphuset kommer att ta många månader. Som tidigast kommer museets utställningar delvis kunna öppnas upp för besökare till sportlovet nästa år. Under tiden planerar museet om sin publika verksamhet för att möta besökare på nya sätt.
Detta är en sammanställning av hur Naturhistoriska riksmuseet förekommit i media 25 maj till 2 juni. Det har fortsatt handlat mycket om späckhuggaren som strandade på västkusten och vars huvud förvaras på museet Men det har också bland annat handlat om att klimatförändringar rubbar rytmen hos gnagare samt om en ökande björnstam i Dalarna.
För första gången har en av de gråsälskutar som släppts ut från avelshägnet i Forsmark setts med en egen kut. ”En solskenshistoria”, enligt den ansvariga forskaren vid Naturhistoriska riksmuseet.