Pressmeddelande -
Världens äldsta växter upptäckta
Forskare vid Naturhistoriska riksmuseet har hittat fossil av 1,6 miljarder år gamla rödalger. De spektakulära fynden visar att avancerat liv uppstod långt tidigare än vi hittills trott.
Forskarna har hittat två typer av rödalger i unikt välbevarade sedimentära bergarter i Chitrakoot i centrala Indien. Den ena typen är trådformad, den andra består av bulliga kolonier, och forskarna har kunnat se distinkta inre cellstrukturer och så kallade cellfontäner, som är typiska för rödalger.
– Det går inte att få ett hundraprocentigt bevis på så här gammalt material, eftersom det inte finns något DNA kvar, men karaktärerna överensstämmer mycket väl med hur rödalger ser ut och är byggda, säger Stefan Bengtson, professor emeritus i paleozoologi vid Naturhistoriska riksmuseet.
De tidigaste spåren av liv på jorden är åtminstone 3,5 miljarder år gamla. Men då handlar det om encelliga organismer utan cellkärna och andra organeller. Avancerade, så kallade eukaryota organismer uppträdde långt senare, och stora flercelliga organismer blev vanliga först för ca 600 miljoner år sedan, nära gränsen till den geologiska tidsåldern fanerozoikum, som betyder ”det synliga livets tid”.
Sällsynta äldre fynd av flercelliga eukaryoter har förbryllat forskare, som med molekylärbiologiska och matematiska metoder försöker rekonstruera och datera livets träd. Redan de tidigare äldsta kända rödalgerna, 1,2 miljarder år gamla, har varit svåra att passa in. De här nya fynden, som är 400 miljoner år äldre och de överlägset äldsta växterna som någonsin hittats, pekar mot att de tidiga förgreningarna av livets träd behöver kalibreras om.
– Det ”synliga livets tid” började av allt att döma mycket tidigare än vi trott, säger Stefan Bengtson.
Inbäddade i stromatoliter
Rödalgerna ligger inbäddade i fossila mattor av cyanobakterier, så kallade stromatoliter, i 1,6 miljarder år gammal indisk fosforit. De trådformade algerna upptäcktes först, och när den dåvarande doktoranden Therese Sallstedt undersökte stromatoliterna hittade hon även andra, mer komplexa strukturer.
– Jag blev så exalterad att jag var tvungen att gå tre varv runt huset innan jag gick till min handledare för att berätta vad jag sett! säger hon.
Forskargruppen har kunnat titta inuti algerna med hjälp av synkrotronbaserad röntgentomografisk mikroskopi och bland annat sett regelbundet återkommande plattor i varje cell, som de tolkar som delar av kloroplaster, alltså de organeller inuti växtceller där fotosyntesen äger rum. De har också sett distinkta och regelbundna strukturer i mitten av varje cellvägg, vilket är typiskt för rödalger.
Pressbilder finns att hämta på Mynewsdesk och får användas vid angivande av källa.
För ytterligare information kontakta
Therese Sallstedt
Geobiolog
Tel: 0739-16 34 09
E-post: therese.sallstedt@nrm.se
Stefan Bengtson
Professor em. i paleozoologi
Tel: 0708-11 61 86
E-post: stefan.bengtson@nrm.se
Michaela Lundell
Vetenskapskommunikatör
Tel: 0708-68 53 94
E-post: michaela.lundell@nrm.se
Ämnen
Kategorier
Fakta om Naturhistoriska riksmuseet
Genom att vara en arena för kunskap, upplevelser, samtal och debatt vill vi öka allas kunskap om vår gemensamma miljö och natur samt påverka och förnya landets miljö- och naturvårdsarbete. Naturhistoriska riksmuseet är en forskningsinstitution av världsklass. Vi forskar om arternas släktskap och evolution, jordklotets utveckling, miljögifter och om hur människan påverkar naturen. Våra samlingar utgör ett fantastiskt arkiv med närmare tio miljoner föremål. Här kan du besöka utställningar på olika teman, lyssna till föredrag och delta i programaktiviteter. På Cosmonova, som också är ett av Europas främsta digitala planetarier, visas filmer i världens största filmformat, som tar dig med in i äventyret!