Gå direkt till innehåll

Ämnen: Vetenskap, teknik

  • Ny spindelart upptäckt i Saudiarabiens berg

    Bergsområdena i södra Saudiarabien hör till Arabiska halvöns minst utforskade områden när det gäller spindlar. Nu har forskare upptäckt en tidigare okänd art, Oecobius asirensis, som ger ny kunskap om regionens biologiska mångfald och kan påverka hur en hel grupp spindlar klassificeras. Kunskap om arter och deras släktskap är en förutsättning för att fatta välgrundade beslut om naturvård.

  • Ny rekordfågel i Sverige - Sveriges äldsta levande sillgrissla

    En ny rekordfågel. Sveriges äldsta levande sillgrissla observerades den 1 juli på Söderskär i Stockholms skärgård. Denna ”Östersjöns pingvin” är 49 år gammal och fullt frisk, vid gott hull och häckande, vilket betyder den kan ha många år kvar att leva. ”Det här är stort för mig! Jag har väntat i många år på att hitta det äldsta exemplaret av den här fascinerande havsfågeln”, säger Claes Kyrk .

  • Fler invasiva plattmaskar upptäckta - husdjur kan bidra till spridning

    Ytterligare två invasiva arter av landlevande plattmaskar har påträffats i Sverige. Fynden tyder på att de invasiva rovdjuren fortsätter sin spridning norrut i Europa och ny forskning pekar på att vanliga husdjur kan bidra till att sprida dem lokalt. På sikt kan de invasiva maskarna påverka markens ekosystem och skapa både ekologisk och ekonomisk skada.

  • 13 miljoner räddar miljöprovbanken på Naturhistoriska riksmuseet

    Miljöprovbanken på Naturhistoriska riksmuseet är räddad. Efter flera år av varningar om platsbrist i Naturhistoriska riksmuseets miljöprovbank är en lösning nu på plats. Stiftelsen för Strategisk Forskning (SSF) tilldelar museet 13 miljoner kronor till ett nytt frysrum – en satsning som säkrar en central del av Sveriges miljöövervakning.

  • Förhistoriskt DNA avslöjar grottlejonets unika historia

    EMBARGO TILL 3 JUNI 17.00 CEST. Det utdöda grottlejonet var betydligt mer evolutionärt unikt än forskare tidigare trott. En ny studie från Centrum för Paleogenetik visar att grottlejon och dagens lejon skildes åt för mer än en miljon år sedan. Resultaten ger också ny kunskap om hur klimatförändringar påverkat djurarters utbredning och möjligheter till genetiskt utbyte. Studien publiceras i Cell.

  • Forskare efterlyser fler rapporter om döda tumlare

    Tumlarens dag på lördag. Östersjötumlaren är akut hotad, och populationen i Bälthavet minskar kraftigt i antal. Inför Tumlarens dag den 17 maj ber Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) och Naturhistoriska riksmuseet allmänheten om hjälp. Genom att rapportera fynd av strandade tumlare kan privatpersoner bidra till forskningen och bevarandet av tumlaren.

  • Rekordår för kungsörn i Sverige

    Inventeringen av kungsörn i Sverige 2025 är klar och visar på ett starkt år. Totalt inventerades 869 revir under året. Av dessa bedömdes 612 vara aktivt använda av en stationär kungsörn eller ett örnpar. 280 häckningar lyckades, det högsta sedan den nationella inventeringen inleddes, och sammanlagt observerades 347 ungar – omkring 100 fler än året innan.

  • Rekordörnen blev 36 år gammal

    Sveriges har fått en rekordörn. Förra våren hittades Sveriges äldsta havsörn död i Böda ekopark på Öland. Obduktionen visade att den bar på hagel i kroppen från en gammal skottskada, trots att arten varit fredad i nästan hundra år. Nu har den monterats och får nytt liv i undervisningssyfte på Naturhistoriska riksmuseet. Örnen blev 36 år gammal.

  • Fossil avslöjar uråldrig jättehaj i Australien

    Nya fossilfynd visar att en gigantisk släkting till dagens vithaj simmade i haven redan för 115 miljoner år sedan. Fynden ger forskarna fördjupad kunskap om hajars evolutionära historia och visar att arten intog rollen som havens toppredator betydligt tidigare än man trott. Studien presenterar en ny tvärvetenskaplig metod för att återskapa hur hajars kroppsstorlek utvecklats genom årmiljonerna.

  • Livet i havet återvände snabbt efter massdöden

    Ett skandinaviskt forskarteam har hittat över 30 000 fossil från marina djur på den arktiska ön Spetsbergen. Fynden ger nya insikter om hur snabbt livet återhämtade sig efter jordens hittills största massutdöende. ”Bara tre miljoner år efter katastrofen fanns nya marina komplexa näringskedjor”, säger Benjamin Kear, Naturhistoriska riksmuseet.

  • PFAS i Sveriges stora sjöar - halterna minskar men riskerna kvarstår

    Sedan 2000-talet har halterna av PFAS-ämnen sjunkit i Vänern, Vättern och Mälaren. En nyligen genomförd studie visar att regleringar och åtgärder lönar sig, men mycket återstår att göra både internationellt och lokalt. Med nya striktare EU-direktiv skulle alla tre sjöarna fortfarande överskrida tillåtna nivåer. Studien har gjorts genom att mäta förekomst av PFAS i fisk.

  • Världens äldsta bakterie-DNA hittat i en miljon år gammal tand från mammut

    Ett internationellt forskarteam har upptäckt DNA från bakterier och andra mikrober bevarat i rester från mammutar. Analyserna avslöjar några av de äldsta mikrobiella DNA-fynd som någonsin återfunnits, och identifierar dessutom bakterier som kan ha orsakat sjukdomar hos mammutar. Studien har letts av forskare vid Centrum för paleogenetik och resultaten publiceras i Cell.

  • Järnmeteoriten – vad händer nu? Naturhistoriska riksmuseet kommenterar

    Högsta Domstolen har avgjort vem som äger den järnmeteorit som föll ned utanför Enköping i november 2020. Meteoriten tillhör upphittarna, inte markägaren. ”Vi inleder nu en diskussion med ägarna om att få behålla den i våra samlingar, för forskning och för att kunna visa upp den för allmänheten”, säger Naturhistoriska riksmuseet.

  • Första analysen av strandade näbbvalen

    Ett team av veterinärer och marinbiologer från Naturhistoriska riksmuseet och Statens veterinärmedicinska anstalt har gjort en första analys av näbbvalen som strandade nära Kungsbacka i helgen. Strandningar av näbbvalar är mycket ovanliga men tycks ha ökat de senaste åren.

  • Museet i Media - invasiv sammetsgeting, mossor och farliga palsternackor

    Det här är en sammanställning av hur Naturhistoriska riksmuseet synts i media. Den invasiva sammetsgetingen närmar sig Sverige. Dessutom denna vecka: museet lanserar metod för att rädda en bortglömd art i biodiversitetskrisen, plus bäverboom och svar på frågan varför man blir brännskadad av vissa växter.

  • Museet i Media - älgar och bäver i storstan

    Det här är en sammanställning av hur Naturhistoriska riksmuseet synts i media. Veckan bjöd på vilda djur i storstan – både bäver och älg i centrala Stockholm. Dessutom ett fint reportage om Miljöprovbanken i repris från Vetenskapsradion.

  • De bortglömda arterna i biodiversitetskrisen – mossornas bevarande i fokus

    Vi vet att tigrar och noshörningar är hotade arter i den globala biodiversitetskrisen. Men hur är det med de oansenliga arter som trots sin litenhet spelar stor roll i våra ekosystem? Över en tredjedel av Europas mossarter är hotade, något som kan få stora konsekvenser för den biologiska mångfalden. Nu lanseras en lättanvänd metod för att identifiera vilka mossor som är i störst behov av åtgärder.

    Körsbärsbryum, Bryum blindii, är en mossa som förekommer på ett fåtal platser i Sverige.
  • Naturhistoriska riksmuseet bidrar till återuppbyggnaden av Brasiliens nationalmuseum

    I september 2018 drabbades Brasiliens nationalmuseum i Rio de Janeiro av en förödande brand och 85 procent av museets ovärderliga samlingar gick förlorade. Nu donerar Naturhistoriska riksmuseet 400 föremål för att bidra till återuppbyggnaden, lagom till jubileumsfirandet av 200 års diplomatiska relationer mellan Sverige och Brasilien.

    Lisa Månsson, överintendent på Naturhistoriska riksmuseet förevisar en del av museets samlingar.
Visa mer