Det här är en sammanställning av hur Naturhistoriska riksmuseet synts i media. Den invasiva sammetsgetingen närmar sig Sverige. Dessutom denna vecka: museet lanserar metod för att rädda en bortglömd art i biodiversitetskrisen, plus bäverboom och svar på frågan varför man blir brännskadad av vissa växter.
Det här är en sammanställning av hur Naturhistoriska riksmuseet synts i media. Veckan bjöd på vilda djur i storstan – både bäver och älg i centrala Stockholm. Dessutom ett fint reportage om Miljöprovbanken i repris från Vetenskapsradion.
Vi vet att tigrar och noshörningar är hotade arter i den globala biodiversitetskrisen. Men hur är det med de oansenliga arter som trots sin litenhet spelar stor roll i våra ekosystem? Över en tredjedel av Europas mossarter är hotade, något som kan få stora konsekvenser för den biologiska mångfalden. Nu lanseras en lättanvänd metod för att identifiera vilka mossor som är i störst behov av åtgärder.
I september 2018 drabbades Brasiliens nationalmuseum i Rio de Janeiro av en förödande brand och 85 procent av museets ovärderliga samlingar gick förlorade. Nu donerar Naturhistoriska riksmuseet 400 föremål för att bidra till återuppbyggnaden, lagom till jubileumsfirandet av 200 års diplomatiska relationer mellan Sverige och Brasilien.
Den gångna veckan i media: Rovströmming i Östersjön, rekordstor licensjakt på björnar i höst och frösådd parkslide - ett "skräckkfynd" i Kungsbacka. Det är några av den gångna veckans inslag i media. Dessutom ser vi räven som knycker postpaket.
Det här är en sammanställning a hur museet förekommit i media det gångna två veckorna som bjudit på dykarskalbaggarnas släktträd, giftiga larver, penis-spelande vatteninsekter och jättemask med nervgift. Dessutom en sammanställning av Sveriges konstigaste frågor om djur.
Ringmärkningscentralen får ny ledning. Naturhistoriska riksmuseet välkomnar Johan Lind som förste intendent och ledare för verksamheten vid ringmärkningscentralen. Johan tillträder sin tjänst den 1 september och efterträder Thord Fransson, som går i pension efter 40 år i museets tjänst.
Har du någon gång legat på mage och kikat ner i en damm eller kanske rent av doppat en vattenhåv i sötvatten? Då har du garanterat stött på dem – dykarskalbaggar! Nu har ett forskarteam för första gången kunnat kartlägga deras evolutionära släktskap med hjälp av ny DNA-teknik. Och på köpet upptäckt att äldre forskning baserad på enbart anatomi ibland var mer träffsäker än senare genstudier.
Det här är en sammanfattning av hur Naturhistoriska riksmuseet synts i media den gångna veckan. Getingsommar på gång, Biologiska mångfaldens dag, rapport från jätteartbingo, ny kartläggning av tumlares matvanor och en artikel om forskningsinfrastruktur. Läs också en forskares tankar kring skolprojektet ”låna en forskare” och dessutom - allt du velat veta om hajar.
Den 22 maj är det Biologiska mångfaldens dag. Naturhistoriska riksmuseet arrangerar aktiviteter under en hel vecka, både på museet och andra platser. Spela artbingo, gå på visningar, träffa experter och fråga allt du vill veta om djur och natur!
Det här är en sammanfattning av hur museet synts i media den gångna veckan. Gå kurs och bli sälobservatör för att hjälpa forskarna. Vit koltrast på kyrkogården och ny film om delfiner på Cosmonova.
Det här är en sammanställning av hur museets synts i media under de senaste två veckorna. Komdovaran från 30-talet gästar TV-studio, invasiv platsmask är gensekvenserad och har argentinsk bakgrund, museet flyttar magasin till Morgongåva, Biologiska mångfaldens dag i Akalla och sill från Vasaskeppet i klimatstudie.
Sill från Vasaskeppet i klimatstudie, biolog letar björndjur, ung forskare vinner Naturhistoriska riksmuseets pris och utdöda djur som väcks till liv. Välkommen till ett axplock från media i påskveckan.
Sillrester från skeppet Vasa kan hjälpa forskarna att förutsäga hur sillen kommer att påverkas av klimatförändringar de kommande hundra åren. Resultaten från studien får betydelse för planering av ett hållbart fiske, nu och i framtiden.
Varför är vatten viktigt och hur kan vi ta hand om det? Möt en marinbiolog, experimentera med vatten och upptäck vår blå planet i vår nya utställning. Lördag 22 mars bjuder Naturhistoriska riksmuseet in till vattnets värld.
I Sverige registrerades 179 lyckade häckningar för kungsörn under 2024, den näst lägsta siffran på fem år, men ändå strax över det nationella målet. I Östergötland noteras den allra första lyckade häckningen i modern tid och framgången fortsätter även för Västra Götaland. Tillgång på föda och väder har troligen störst inverkan.
Detta är en sammanfattning av hur museet synts i media under den gångna veckan. Varför vi är så rädda för hajar och hur startade myten om hajen som ett människoätande monster? Dessutom ett samtal om vårtecken och fågelsång och bästa tipsen för att lära sig vilken fågel som sjunger.
För år 2024 noteras det lägsta antalet ringmärkta fåglar på 35 år. Orsaken kan vara klimatförändringar som påverkar fåglarnas häckningssäsong och tillgången på mat. Vår vanligaste småfågel, lövsångaren, har minskat i antal under 15 år. Nu visar även rödhaken en vikande kurva. Antalet ringmärkta rödhakar har gått från 30 000 till 13 000 på fyra år.
Detta är en sammanfattning av hur museet synts i media den gångna veckan. Regeringen menar att referensvärdet för varg kan sänkas och stöder sig på forskning. En allvarlig feltolkning hävdar forskarna. Dessutom ser vi en vilsekommen djuphavsmarulk och läser om pollen och nomineringar till Årets museum.
Detta är en sammanställning av hur Naturhistoriska riksmuseet synts i media den gångna veckan. Varför anfaller hajen människor och vad händer nu i arbetet med björninventeringen? Det är två av veckans medianedslag. I övrigt läser vi om appar för artbestämning, rovfågel i centrala Stockholm och larven från helvetet.
