Ämnen: Vetenskap, teknik

Fjäderklädd dinosaurie som jagar ett däggdjur. Snöfall och vulkaner i bakgrunden som orsakade vulkanisk vinter med snö och minusgrader. Målning av konstnären Larry Felder.

Vulkanisk vinter och istäckt Arktis gynnade uppkomsten av dinosaurier

Tidsperioderna trias och jura karakteriserades av ett varmt klimat, en växthusvärld utan polarisar. Nya forskningsresultat visar att massutdöendet i övergången mellan dessa tidsperioder inleddes med en köldperiod för 201 miljoner år sedan, orsakad av omfattande vulkanisk aktivitet som ledde till år av vulkanisk vinter, innan växthuseffekten ändrade klimatet fullständigt.

Under jordens värsta massutdöende drabbades stora våtmarker av skogsbränder och världens största kolsänkor omvandlades till kolkällor. Bild Victor O. Leshyk.

Brinnande våtmarker bakom värsta massutdöendet

Uttorkade våtmarker som förstördes av skogsbränder kan ha utlöst ekosystemens kollaps under jordens värsta massutdöende för 252 miljoner år sedan, visar ny forskning. Även dagens våtmarker är viktiga kolsänkor för att minska effekterna av vår tids klimatförändring.

Varg blev hund både i öst och väst

Varg blev hund både i öst och väst

Dagens hundar härstammar från två olika vargpopulationer som tämjdes i östra eller centrala Asien. Det har forskare kommit fram till efter att ha analyserat dna från förhistoriska vargar på norra halvklotet. Hundar med afrikanskt och europeiskt ursprung har dessutom ett visst arv från förhistoriska vargar i Mellanöstern i sitt dna. Studien publiceras i Nature.

Lär känna de pollinerande insekterna i sommar! Foto: Lena Granefelt

Sommar med surr! Det händer på Naturhistoriska riksmuseet sommaren 2022

Sommar med surr! Välkommen att bekanta dig med kända såväl som okända pollinerande insekter. Spana in dem i vår gröna stadsodling och vår nya fotoutställning SURR! Gör ditt eget insektshotell och dansa bi-dansen. Våra experter och forskare berättar om insekternas liv i digitala kanaler. Sommarlovet firar vi 27 juni- 14 augusti och vi har öppet kl. 10-18 alla dagar.

Nannofossil från juratiden hittades i Yorkshire, Storbritannien.

Fossil visar att plankton har klarat globala uppvärmningar

Forskare har hittat massor av mikroskopiska avtryck, eller ”spökfossil”, av encelliga plankton som levde i haven för miljontals år sedan. Upptäckter från tre globala uppvärmningar i jordens historia antyder att dessa plankton var mer motståndskraftiga än man tidigare trott och inte kollapsade av havets försurning.

Flygekorre i vanligt ljus till vänster, ultraviolett ljus till höger. Rosa färg i ultraviolett ljus beror på en restprodukt som kroppen gör sig av med genom deponering i hår. Foto Séverine Toussaint.

Rosa igelkottar: Hur vanliga är självlysande däggdjur?

Pälsen hos olika däggdjur uppvisar nyanser i rosa och rött under belysning med ultraviolett ljus. En ny studie med olika däggdjur från museets samlingar tyder på att det är ett mycket utbrett fenomen.

Spyfluga från fotoutställningen SURR. Foto: Lena Granefelt.

Doldis-pollinerarnas roll för den biologiska mångfalden uppmärksammas

Bin och humlor känner de flesta av oss till i rollen som naturens pollineringshjältar. Under vår- och sommarmånaderna gör Naturhistoriska riksmuseet en insats i att bredda bilden av våra pollinerare. Säg bland annat hej till spyflugan - vår dolda hjälte.

Påfågelöga. Foto: Lena Granefelt.

Små insekter, stort format! Ny fotoutställning på Naturhistoriska riksmuseet om pollineringsfrågan

Den 14 maj 2022 surrar det till lite extra i stadsodlingen på Naturhistoriska riksmuseet. Då öppnar fotoutställningen SURR, där stora och iögonfallande fotografier låter oss komma nära såväl våra välkända bin och humlor som pollinerarvärldens doldisar.

Rekordgammal sillgrissla blev 48 år

Åldersrekordet för en fågel ringmärkt i Sverige är slaget. En sillgrissla som ringmärktes som unge 1973 på Stora Karlsö, Gotland, har nu hittats död i Skåne, mellan Trelleborg och Höllviken. Åldern blev 48 år och sju månader, vilket gör den till den äldsta kända ringmärkta fågeln i Sverige.

Upptäck våren i Labbet!

Ringmärkning och stora filmupplevelser! Det händer på Naturhistoriska i påsk.

Upptäck våren i Labbet, anta utmaningen i escape room och se spännande filmer på Cosmonova. Vårt påsklov bjuder på något för hela familjen. Vi firar påsklov 9 - 18 april och har öppet kl. 10-18 dessa dagar.

På vilket sätt gör ringmärkning att vi håller koll på vart fåglarna flyttar? Det får man reda på i Labbet.

Barn och unga lär sig om miljöövervakning på Naturhistoriska riksmuseet

Hur kan forskare se förändringar i naturen? Hur vet vi var fåglarna varit på vintern? Och varför är insekterna så viktiga? Det är något som de unga deltagarna i aktivitetsrummet Labbet får kunskap om genom undersökande och kreativa aktiviteter.

Bli en forskare i Labbet! Foto: Martin Stenmark

Forskarfrossa! Det händer på Naturhistoriska riksmuseet under sportlovet 2022

Sportlov = forskarfrossa på Naturhistoriska riksmuseet! Iklä dig i rollen som forskare, anta utmaningen i escape room och se hur rymdforskare jobbar i filmen Asteroid Hunters på Cosmonova. Vi erbjuder också spännande aktiviteter för dig som firar lov hemifrån. Välkomna att fira sportlovet med oss 19 februari – 6 mars.

Programledare Henrik Ekman och forskare Vivi Vajda i samtal. Foto: Utbildningsradion

Brännande samtal om natur- och klimatkrisen på Naturhistoriska riksmuseet

Hur kan den biologiska mångfalden bevaras? Kan temperaturhöjningen på vårt klot bromsas? Finns det chans för människan att ställa tillrätta de skador som åstadkommits? I vårens föredragsserie Tyst vår – 60 år senare samtalar forskare från Naturhistoriska riksmuseet och en rad högaktuella populärvetenskapliga författare inom ämnet.

Följ med på asteroidjakt på jullovet!

Asteroidjakt på Cosmonova och skoj med Dino-Doris! Jullov på Naturhistoriska riksmuseet

Jullov för hela familjen firas med asteroidjakt på Cosmonova och massor av skoj med Dino-Doris – museets egen dinosauriefantast. Träffa henne både i Labbet på museet och hemma i soffan. För den fotointresserade kommer en julklapp med bilder och berättelser som berör – se Afrikas vilda djur på nära håll och kliv in i naturskogen. God jul och god fortsättning!

Lisa Månsson ny överintendent vid Naturhistoriska riksmuseet

Lisa Månsson ny överintendent vid Naturhistoriska riksmuseet

Regeringen har utsett Lisa Månsson till ny överintendent och chef för Naturhistoriska riksmuseet. Lisa Månsson är idag museiverksamhetschef vid Naturhistoriska riksmuseet och har en bakgrund som museichef för Vasamuseet, tillika en forskarbakgrund från Karolinska institutet samt University of British Columbia. Lisa Månsson tillträder som överintendent den 1 november 2021.

Mossdjurens ursprung upptäckt

Mossdjurens ursprung upptäckt

Världens hittills äldsta fossil av mossdjur har hittats och därmed har även den allra sista av alla nu levande djurgrupper visat sig ha sitt ursprung från samma period för drygt 500 miljoner år sedan, den så kallade kambriska explosionen. Forskare från Naturhistoriska riksmuseet deltog i studien som publiceras i tidskriften Nature.

Ett prov ur månens yta grävs upp under den kinesiska, obemannade månlandningen i december 2020. Provet visade de yngsta stenarna som hittills hittats på månen. Foto CNSA Lunar Exploration and Space Engineering Center.

Månens yngsta stenar från kinesiska månlandningen

Den kinesiska månlandningen år 2020 fick med sig sten som var en miljard år yngre än tidigare prover vilket visar att vulkanism pågick mycket länge innan Månen blev kall och hård. Metoden för att åldersbestämma sten utvecklades vid Naturhistoriska riksmuseet som här samarbetat med den kinesiska forskargruppen.

Ny webbplats för forskning om biologisk mångfald

Ny webbplats för forskning om biologisk mångfald

”The future is data-driven” berättar en av talarna på invigningen av SBDI, måndagen den 4 oktober. SBDI – Svensk biodiversitetsdatainfrastruktur – är den nya svenska plattformen för publicering och åtkomst till data om biologisk mångfald.

Kvartsit med förgrenade spår av grävande djur. Skalan visar centimeter. Foto Stefan Bengtson.

Fossila djurspår från ”fel” tid

Centimetertjocka gångar i australisk kvartsit, synbarligen identiska med fossiliserade gångar grävda i sand av marina kräftdjur, har gäckat forskarna eftersom det ursprungliga sandsedimentet är en miljard år äldre än de äldsta kända djuren. Nu har forskare från Naturhistoriska rikmuseet löst gåtan.

Giftiga bakterier och alger kvävde floder och sjöar under Perm-utdöendet. Illustration: Victor O. Leshyk

Giftig algblomning bakom värsta massutdöendet

Klimatförändringen i samband med massutdöendet i slutet av tidsperioden Perm gick extremt snabbt med en temperaturökning på upp till 14 grader. Marken brann och ny forskning från Naturhistoriska riksmuseet visar att vatten i sjöar och floder förvandlades till ett giftigt mikrobiellt slam då världen drabbades av det värsta massutdöendet i livets historia.

Visa mer
Visa mer
Sök efter Vetenskap, teknik på Mynewsdesk

Naturhistoriska riksmuseet

Naturhistoriska riksmuseet är en myndighet under Kulturdepartementetet. Museets vision är att öka kunskapen om naturen och inspirera till ansvar för vår värld. Museets naturhistoriska samlingar är grunden för vår forskning och våra utställningar. Vi har som mål att befästa Naturhistoriska riksmuseets ställning som en av världens ledande forskningsinstitutioner inom det naturhistoriska ämnesområdet och att vara ett av Sveriges största besöksmål.

Naturhistoriska riksmuseet
Frescativägen 40
11418 Stockholm
Sverige
Naturhistoriska riksmuseets hemsida
Naturhistoriska riksmuseet på Facebook
Naturhistoriska riksmuseet på Twitter