Europaparlamentet har idag den 24 april, beslutat att stråket Oslo-Stockholm ska ingå i EU:s prioriterade järnvägsförbindelser. Oslo-Stockholm är därmed en del av ScanMed-korridoren, som ingår i Trans-European Transport Corridors (TEN-T).
Under onsdagen lämnade Oslo-Sthlm 2.55 in ett remissvar på regeringens Inriktningsunderlag för infrastrukturplaneringen för perioden 2026–2037. Oslo-Sthlm 2.55 konstaterar att infrastrukturen står inför stora utmaningar de kommande åren – underhållsskulden och kapacitetsbristen är stor.
På måndag väntas Ungern bli det sista landet att godkänna Sveriges Natoansökan. Ett inträde i Nato innebär inte bara ett starkare skyddsnät mot militära angrepp utan åtföljs även av förpliktelser gentemot övriga medlemsländer.
I en rad artiklar i Dagens Industri den senaste veckan, belyser såväl experter som infrastrukturministern det omfattande upprustningsbehovet av landets infrastruktur för
I slutet av januari skickade Oslo-Sthlm 2.55 in sin EU-ansökan om en lokaliseringsutredning för Nobelbanan, och fördjupad utredning kring finansiering för en ny gränsbana mellan Sverige och Norge. Ansökan är granskad av Trafikverket i Sverige, samt godkänd av den svenska Regeringen med stöd av Samferdselsdepartementet i Norge.
Oslo-Sthlm 2.55 välkomnar samarbetet mellan Alstom och Skanska som resulterat i rapporten "Nya skandinaviska järnvägen Oslo–Stockholm". Denna rapport belyser en realistisk plan för att effektivisera resandet mellan Oslo och Stockholm, med ett starkt fokus på hållbarhet och innovation.
Förhandlingarna mellan EU:s medlemsländer och Europaparlamentet har nu kommit i mål och det innebär att EU kommer besluta att hela sträckan Oslo-Stockholm ska inkluderas i den så kallade transportkorridoren Scan-Med. Det innebär också att stråket Oslo-Stockholm kommer få högsta prioritet när medel för att förbättra infrastrukturen inom EU ska fördelas.
Det går att bygga järnväg på den viktigaste delen mellan Oslo och Stockholm betydligt snabbare och billigare än vad som tidigare beräknats.
Om spåren läggs på pelare på prefabricerade landbroar. Det här föreslår Skanska och Alstom.
Samtidigt pekar regeringen ut Oslo–Stockholm som ett projekt som näringslivet kan vara med och finansiera.
Det handlar om de 10,6 milen ny järnväg m
En nyligen publicerad rapport har identifierat sju avgörande slutsatser som belyser vikten av en fungerande järnvägslänk mellan Oslo och Stockholm för Sveriges totalförsvar och försvarsindustri. Rapporten betonar att stråket, som sträcker sig i östvästlig riktning över Sverige och Norge, utgör en kritisk resurs för såväl totalförsvaret som försvarsindustrin i båda länderna.
I den möjlighetsstudie för Oslo-Stockholm som norska Jernbanedirektoratet och svenska Trafikverket tidigare gemensamt presenterat konstaterades att det antagligen fanns omfattande regionala samhällsekonomiska nyttor i stråket mellan Oslo och Stockholm. Men att dessa låg utanför avgränsningen för det uppdrag myndigheterna fått och därför inte beräknats i rapporten. Bolaget Oslo-Sthlm 2.55 påtalade
Bolaget Oslo-Sthlm 2.55 har låtit Sweco göra en genomlysning av godstrafiken i stråket och titta på vilken betydelse en förbättrad järnväg mellan Oslo och Stockholm skulle ha för godstrafiken i Sverige och Norge. Resultaten är tydliga.
EU:s medlemsländer i rådet föreslår att hela sträckan Oslo-Stockholm inkluderas i den så kallade Scan-Med-Korridoren. Det innebär att stråket Oslo-Stockholm kommer prioriteras högre när medel för att förbättra infrastrukturen inom EU ska fördelas.
- Det här är ett jätteviktigt besked. Det innebär att arbetet med att förverkliga en bättre järnväg mellan Oslo och Stockholm nu tar ett viktigt ste
Trafikverket och Jernbanedirektoratet har i dagarna levererat en gemensam utredning till ländernas regeringar om förutsättningarna för att förbättra järnvägen mellan Oslo och Stockholm. Utredningen visar att en förbättrad järnväg skulle generera ett kraftigt ökat resande tillsammans med stora vinster för klimat och samhälle. Myndigheterna bekräftar därmed potentialen i att utveckla en bättre järnv
