Blogginlägg -

Kan motion verkligen minska ångest och depression?

Sportlovstider råder och var vi än befinner oss i vårt land börjar ljuset sakta men säkert att komma åter. Kanske ger det dig större lust att röra dig, mer energi och glädje. Kanske inte. Oavsett hur dina aktivitetsvanor ser ut finns det många hälsofördelar med att komma i gång.

Det är ingen hemlighet att träning gör gott för kroppen. En aktiv livsstil kan minska både risken för att råka ut för sjukdomar och ge dig mer kraft som underlättar i stort sett alla vardagssysslor, från att bära hem tunga matkassar, skotta snö och klippa gräs till att klara av att sitta vid skrivbordet med god hållning under längre stunder.

Vad händer i kroppen när vi rör på oss?

Effekterna som totalt sett bidrar till en bättre hälsa är många - men vad händer egentligen i våra kroppar när vi rör på oss?

  • När vi regelbundet aktiverar oss så att pulsen höjs, så ökar hjärtats pumpförmåga, vilket kortfattat leder till att vår blodcirkulation blir mer effektiv och är bättre rustad för ökade krav
  • Vi förbättrar också vår ämnesomsättning, vilket leder till att vi minskar risken att utveckla bl.a diabetes typ 2, en av våra stora folksjukdomar

Ökad muskelstyrka och sänkt blodtryck

Att stärka våra muskler, oavsett om vi jobbar med det hemma, utomhus eller med redskap på gymmet, bidrar till en mängd hälsofrämjande effekter, som t.ex:

  • Ökad muskelstyrka, kanske den mest naturliga effekten
  • En förbättring av musklernas uthållighet och sänkt fettmassa i våra kroppar
  • Sänkt blodtryck och lägre nivå av blodfetter
  • Ökad bentäthet och ett förbättrat smärttillstånd i både leder och muskler

Om vi dessutom lägger till bättre balans och rörlighet, vilka leder till att vår skaderisk minskar oavsett ålder och aktivitetsnivå, så har vi ändå bara räknat upp några av alla vinster som vi får.

Bättre minne och mindre ångest med motion

De psykologiska aspekterna av motion är stora. Man har kunnat påvisa att efter tre månaders fysisk motion får man samma effekt som efter tre månaders internetbaserad KBT.

Genom rörelse kan man se en minskad grad av stress och oro. Det beror på att stresshormonet kortisol minskar och vi får mer ”glad-hormon” som oxytocin och endorfiner i kroppen. Ångest har visat sig minska betydligt, precis som nedstämdhet, depression och mental trötthet. Även upplevelsen av livskvalitet ökar genom att vi rör på oss. Vår självkänsla och vårt självförtroende har också visat sig förbättras när vi motionerar.

De kognitiva effekterna av rörelse är att vi får bättre minne och koncentrationsförmågan. Sömnen förbättras också eftersom motion påverkar vårt naturliga sömn-hormon, melatonin. De psykologiska effekterna av rörelse kan ses efter bara ett par veckor.


Hitta en aktivitet som du gillar

På psykologisk nivå kan man uppleva effekt genom lågintensiv träning som promenader. Det är viktigt att du hittar något som ger dig en positiv upplevelse av rörelsen. Om du tvingar dig till något du inte uppskattar att göra, behöver du prova andra alternativ, som kan göra att du upplever den fysiska träningen som något positivt. Om man är ovan att motionera är det dock, för de allra flesta, en tröskel man behöver ta sig över, så att motståndet till träning minskar och det känns lättare att ta den där joggingturen eller styrkepasset hemma.

Sätt inte upp för höga mål

Sätt inte upp för höga mål, som att gå ner många kilo i vikt eller träna inför beach 2021. Fundera istället på vad du tror du skulle må bra av och kommer kunna fortsätta med framöver. Vill du att träningen ska innehålla naturupplevelser, eller tävlingsmoment eller svettas tillsammans med andra på ett gruppass? Du kan också sätta upp mål som att t.ex. cykla till jobbet varje dag eller jogga 5 km på 30 min, om det gör att träningen känns mer peppig.

Hur kan jag komma igång?

Så vad kan vi göra för att komma igång, om vi inte är vana att röra på oss?

Att förändra våra vanor och mönster är inte tvärenkelt. Det är många delar inblandade - våra gener, vår omgivning, våra erfarenheter, våra tankar, våra känslor. Vi är ”vanemänniskor” som ofta gör samma sak, som igår, förra veckan eller förra månaden. Att förändra beteenden och vanor kräver mer energi av våra hjärnor än att göra samma som förut.

I KBT (kognitiv beteendeterapi), brukar man rekommendera att börja med beteendet. Att prova göra tvärtom emot vad du brukar och sedan observera vilka tankar och känslor som uppstår - istället för att försöka ändra våra tankar och känslor först.

Här kommer några enkla tips för att börja motionera:

  • Försök att hitta en optimal tid att sätta igång med den träning du planerat. Välj en tid då du brukar ha relativt hög energinivå.
  • Sätt ett alarm på telefonen som påminnelse
  • Packa väskan eller lägg fram kläder i förväg
  • Se motionsaktiviteten som ett experiment (oavsett hur jobbigt det känns) och utvärdera efteråt
  • Träna eller promenera med någon annan som kan fungera som draghjälp
  • Kan du välja en tid som gör att du slipper något annat som kan kännas ännu jobbigare? Kanske kan du komma överens om att kunna träna på arbetstid eller när maten ska lagas (om du har en sambo eller vän som kan bjuda på middag)

Här kommer några tips på hur du kan smyga in vardagsmotionen:

  • Ta trapporna istället för hissen
  • Gå av bussen/pendeln en hållplats tidigare eller senare
  • Städa
  • Kliv upp och sträck på dig om du har ett stillasittande jobb
  • Stretcha framför TV:n

Det är aldrig för sent för att börja träna. Forskning visar att regelbunden fysisk aktivitet är associerat med förbättrad hälsa även för dem som börjat träna sent i livet. Så med risk för att komma med en gammal klyscha; all rörelse lönar sig, även lättare träning i kombination med regelbundenhet gör väldigt mycket gott för våra kroppar. Vi är byggda för att röra oss men hur, när och var har ingen större betydelse. Bara det faktiskt sker.

Lycka till och ta hand om dig!

Linda Siverhall, leg. fysioterapeut, Pratamera.nu

Kristina Ahlman, leg. psykolog, Pratamera.nu

Relaterade länkar

Ämnen

  • Corona

Kategorier

  • psykolog
  • känslor
  • ångest
  • oro
  • acceptans
  • grubbel
  • psykisk ohälsa
  • stress
  • välmående
  • mindfulness
  • mental hälsa
  • tips
  • psykisk hälsa
  • elitmotionär
  • psykolog online

Relaterat innehåll

  • Läkarkompetens för tryggare behandling av psykisk ohälsa

    Fr.o.m. den 25:e januari erbjuder pratamera.nu medicinsk hjälp som komplement till samtal med psykolog eller psykoterapeut. ”Med läkarkompetens i vårt behandlingsteam hoppas vi det blir både enklare och tryggare för våra vårdtagare, som nu kan få både psykologisk och medicinsk hjälp på samma ställe”, säger Patrik Hast, vd för Pratamera Sverige AB.

  • Om ökade symptom för personer med ätstörningar under Covid-19

    ​Media rapporterar om ökade besvär hos personer med ätstörningar under pandemin. Till grund för detta ligger både forskningsresultat och rapport från patientförening. Upplever du ökade ätstörningssymtom, oro över din psykiska hälsa eller oro för återfall? Undrar du hur du bäst kan stötta din närstående? Det viktigt att ta kontakt tidigt, för att så snabbt som möjligt få hjälp att bryta beteendet.

  • Prestera när det gäller del 2 - gratis lunchwebbinarium

    Kan du prestera som bäst när det gäller som mest? När det verkligen gäller är det inte bara din styrka, snabbhet eller teknik som spelar roll, utan även din förmåga att prestera under press. Anders Ekstrand, leg. psykolog specialiserad mot idrottspsykologi, föreläser om hur om hur man blir mentalt tuff. Webbinariet är andra delen av två och går av stapeln torsdagen den 25/3 kl. 12.00-13.00

  • Jag har kraschat in i väggen – vad gör jag nu?

    Välkommen till ett kostnadsfritt webbinarium om stress & utmattning, torsdag 4/11 kl. 19.00 Föreläsningen riktar sig till dig som lever med stark stress eller nyligen har drabbats av utmattning och som vill veta mer om varför man hamnar i utmattning, vad det kan bero på och hur du med hjälp av olika strategier, tankar och beteenden kan påverka ditt mående och vilken slags hjälp som finns att få.

  • "Normalt deppig" eller dags att söka hjälp? Gratis föreläsning om nedstämdhet & depression

    Välkommen till ett kostnadsfritt webbinarium om nedstämdhet & depression, den 25/1 kl. 19. Vår psykolog Camilla Gunnarsson kommer bl. a att prata om skillnaden mellan ”normal deppighet” och diagnosen depression, vem som drabbas, varningssignaler och depressionens onda cirklar. Du får konkreta råd och tips kring hur du som är nedstämd eller deprimerad kan förhålla dig till tankar och beteenden.

  • Webbinarium - Så skapar du en långsiktigt hållbar idrottskarriär

    En idrottares karriär är full med utmaningar och svårigheter att bemästra och klara av. Vad bör en idrottare tänka på och göra för att skapa en långsiktigt hållbar karriär, och hur kan man som tränare eller lärare hjälpa sina idrottare framåt på ett långsiktigt hälsosamt sätt? Välkommen att delta vid Pratamera Sports kostnadsfria lunchwebbinarium om idrottssatsningar som håller i längden.

  • Psykisk ohälsa bland idrottare - gratis lunchwebbinarium 27/5

    Gratis webbinarium med fokus på psykisk ohälsa bland idrottare. Hur ser det ut idag, varför drabbas idrottare av psykisk ohälsa, inom vissa idrotter t.o.m. oftare än bland den genomsnittliga befolkningen? Vilken typ av psykisk ohälsa drabbas de av och hur kan vi som arbetar inom idrotten upptäcka och förebygga psykisk ohälsa bland våra föreningsaktiva och skolungdomar - och stötta de som drabbas?

  • Gratis webbinar - Varför är jag nedstämd när jag borde vara glad?

    Tisdag den 25/5 kl. 19.00-20.00 är du välkommen att delta i ”Varför känner jag mig nedstämd när jag ’borde’ vara glad?”, ett kostnadsfritt webbinarium om nedstämdhet och depression. Föreläsningen hålls av vår psykolog Camilla Gunnarsson, som bl.a kommer att prata om vad nedstämdhet och depression är, vilka varningssignaler man kan hålla koll på för att veta om eller när man kan behöva söka hjälp.

  • Duger jag som jag är? Gratis föreläsning online om självbild & självkänsla

    Är det "normalt" att tvivla på sig själv? Tisdagen den 27/4 kl. 19.00-20.00 är du välkommen att delta vid vårt webbinarium ”Duger jag som jag är?” om självbild & självkänsla. Det är helt gratis och leds av vår legitimerade psykolog David Nicolaidis. David kommer bland annat att prata om vad skillnaden är mellan självförtroende, självkänsla och självbild, hur de kan påverka vårt mående.

  • Håller jag på att gå in i väggen? - Gratis webbinarium

    Hur vet man om man är utmattad eller "bara" stressad? Den 30/3 kl. 17.00-18.00 är du välkommen att delta vid ett gratis webbinarium om stress & utmattning. "Håller jag på att "gå in i väggen"?" är det första i en serie webbinarium om olika aspekter av psykisk (o)hälsa från oss på Pratamera. Det är helt gratis och leds av vår legitimerade psykolog Kristina Ahlman.

  • ​Hur uppfattar barn det när vuxna dricker?

    Det är lätt hänt att man unnar sig ett glas vin extra under påsken, utan att lägga någon större vikt vid hur barnen i familjen uppfattar det. Det många inte tänker på är att barn på en millisekund kan uppfatta när du övergår från nyktert till berusat tillstånd. Vad kan du som vuxen tänka på när ditt eller någon annans barn befinner sig i situationer där alkohol är inblandat?

  • Kan man bli fri från ångest?

    Vi pratar mer om ångest idag vilket ka bero på att psykisk ohälsa har blivit mer synliggjort i media. Ångest i sig inte är farlig, även om den kan vara mycket obehaglig. Ångest fyller i grunden en viktig överlevnadsfunktion, då den signalerar för oss att något är farligt. Det som blir problematiskt är när vi reagerar starkt på sådant som faktiskt inte är farligt och blir hindrade i vår vardag.

  • Om att förstå och bli förstådd i en nära relation

    Genom ökad förståelse kring kommunikation och samspel kan du bli bättre på att navigera i relationer och minska risk för missförstånd och ändlösa konflikter. Man brukar säga att människor inte vill bli förändrade, de vill bli förstådda. Och vi strävar många gånger efter att själva bli förstådda, mer än vi strävar efter att förstå andra.

  • Såhär kan du prata med ditt barn om depression

    Gör vi verkligen barnen en tjänst om vi låter bli att prata om svåra saker, som t.ex. mammas eller pappas depression? Oftast märker barn när något ”inte är som vanligt” med en förälder. Om vi inte pratar med dem om det lämnar vi dem ensamma med sina tankar, känslor och frågor, och oftast känns allt mycket värre då. Att våga prata, och visa att det är okej att prata, är alltså viktigt.

  • Hur kan relationen överleva när hemmet blir gemensamt kontor?

    Till följd av Covid-19 är det fler än vanligt som jobbar hemifrån. Många upplever en minskad stress av det, då det är enklare att ta fler pauser och lägga upp arbetet som man själv vill ha det. Men den nya situationen med fler i hushållet som är hemma på heltid är också något som oroar och skapar slitningar i våra relationer. Hur kan relationen överleva när hemmet blir gemensamt kontor?

  • Vad gör jag när någon som står mig nära mår dåligt?

    När någon vi älskar mår dåligt vill vi gärna hjälpa och kanske ge goda råd och lösningar för problemen, medan den som mår dåligt endast ser hinder för hur han eller hon någonsin ska börja må bättre. Det är lätt att hamna i konflikt och kamp där den ena försöker lösa och den andra hamnar i försvar. Här är några saker du kan tänka på när du lever med någon som mår dåligt.

  • Hur påverkas vi av att vara konstant digitalt tillgängliga?

    ​Hur påverkas vi av att vara konstant digitalt tillgängliga? Vi har gått in i en ny tidsepok där tekniken är en naturlig del av nästintill varje vardagsmoment. Om vi utgår från det faktum att vårt belöningshormon dopamin utsöndras när vi söker information, vad kan då ske när informationen aldrig tar slut?

  • Om att hantera ensamhet i Coronatider

    Om att hantera ensamhet i Coronatider De flesta av oss blir mer oroliga om vi är ofrivilligt ensamma. Ensamhet kan i sin tur leda till att vi får svårare att hantera ångest och oro. Vad beror det på? Hur kan vi hantera ensamheten och de känslor som följer med den?

  • Vardagsdepp eller depression – när är det dags att söka hjälp?

    Depression är ett vanligt tillstånd som ca en tredjedel av oss någon gång i livet drabbas av - även om långt ifrån alla söker vård. Men hur vet man om det man upplever är ”normal deppighet som hör livet till” eller om det faktiskt är en depression som kräver behandling?

  • Prestationen sitter i utförandet

    Var ligger ditt fokus när du står på startlinjen? Som spelare och idrottare utsätts man ständigt för nya och ombytliga förhållanden vid matcher och tävlingar. Händelser som inte kan förutses men som idrottare måste ta in och skapa en funktionell plan för. För att bibehålla fokus och driva sig själv fram mot rätt riktning är det viktigt att ha ett konkret mål att sikta på.

  • Förebygg och upptäck ätstörningar bland era idrottare

    Ätstörningar inom elitidrott syns oftast inte på samma sätt som i normalbefolkningen. Ofta uppvisar de drabbade inte ens minskad vikt. Hur kan man som tränare upptäcka ätstörning och vad kan vi inom idrottsrörelsen göra för att förebygga och stötta? Är något vi vet, så är det att tidig upptäckt och tidigt omhändertagande är en nyckel för att snabbt hjälpa personer med ätstörningar att bli bättre.

  • Hur pratar jag med mina barn om sociala medier?

    Dagens barn och unga är de första att växa upp med skärmar och sociala medier som en självklar del av sin vardag. Hur det påverkar deras mående är det ännu mycket som vi inte vet. Något som verkar eftersträvansvärt är att hitta en digital balans, men hur uppnår man det- och hur hjälper man sitt barn till det?

  • Hantera obehag och ångest med självmedkänsla

    Vi är ständigt med om olika situationer och händelser i vårt liv. En del väcker glädje, medan andra orsakar sorg, ilska och besvikelse. För en del blir dessa upplevelser flytande, medan andra kan fastna i sina negativa upplevelser och obehag. Ett sätt att hantera detta kan vara med hjälp av självmedkänsla.

  • Våga sätta gränser - på ett konstruktivt sätt

    Har du svårt att säga nej och vänder in och ut på dig själv för att vara andra “till lags”? Att vara en “ja-sägare” och tappa bort vad du själv egentligen vill är varken funktionellt eller hälsosamt på längre sikt. Vi behöver våga sätta gränser i en vardag som faktiskt kräver det, speciellt när den är full av stress och krav.

  • Ortorexi - när det hälsosamma blir ohälsosamt

    Att vi äter bra och rör på oss är viktigt för vår hälsa. Men vad gör man om det blir för mycket av “det goda”, när det slår över och det hälsosamma blir ohälsosamt?

  • Vågar vi prata om psykisk hälsa bland idrottare?

    Elitidrottare förväntas ofta ha starka psyken och starka hårda ideal. Men psykisk ohälsa bland elitidrottare har visat sig vara vanligare än man tidigare trott. De senaste åren har en del hänt vad gäller öppenheten kring ämnet även bland elitidrottare men än finns mycket att göra. Så hur kan vi våga prata ännu mer öppet om psykisk ohälsa bland idrottare, och varför är det så viktigt?

Relaterade event