Blogginlägg -

Hantera obehag och ångest med självmedkänsla

Vår tillvaro rymmer både toppar och dalar. En del händelser väcker glädje, medan andra orsakar sorg, ilska och besvikelse. För en del blir dessa upplevelser flytande, medan andra kan fastna i sina negativa upplevelser och obehag. Ett sätt att hantera negativa upplevelse är med hjälp av självmedkänsla.

Men vad är egentligen självmedkänsla? I grunden kan det ses som ett förhållningssätt gentemot sig själv och sina upplevelser. Mycket av teorin kring självmedkänsla utgår från att motgångar och lidande är en oundviklig del av livet - oavsett hur mycket vi anstränger oss kommer de flesta uppleva att en närstående går bort, att man själv drabbas av sjukdom eller att något viktigt man hoppats på inte blir som man önskade sig. Lidande är helt enkelt något vi inte kan undvika helt och hållet i livet. Det vi däremot kan göra, är att välja hur vi hanterar det lidande vi upplever, så vi inte skapar ännu mer lidande för oss själva.

Det handlar inte om just dig...

Det är här självmedkänsla kommer in. Självmedkänsla innebär att se vårt lidande som något allmänmänskligt och som något vi erfar därför att vi är just mänskliga, snarare än att lidandet är ett tecken på att vi själva är “fel”, “dåliga” eller på annat sätt otillräckliga. Utifrån detta blir självkritik något vi inte behöver engagera oss i. Så i stället för att tänka på hur vi misslyckats eller själva är misslyckade kan vi ge utrymme för självvänlighet och tankar om hur vi, utifrån våra begränsningar som människor, faktiskt gjort vad vi kan.

Här är tre förslag på hur du kan närma dig ditt lidande på detta sätt i praktiken.

  • Fråga vad du hade sagt till en vän och säg det till dig själv
    En del av självmedkänsla är att se sina svårigheter från ett allmänmänskligt perspektiv. Samtidigt upplever många att det är enklare att vara förstående mot andra än mot sig själv - och att de ställer högre krav på sig själva än på andra. Genom att aktivt fråga dig själv vad du hade sagt till en vän som kommit till dig med exakt de upplevelser du själv bär på, kan du använda detta till din fördel! Hur hade du ordagrant bemött din vän, och kan du säga de orden till dig själv? Det kan vara hjälpsamt att säga det högt eller t.o.m. skriva ned det för att göra det mer konkret och specifikt.
  • Se ångest som en beskyddare som vill dig väl
    Ofta ser vi ångest som något negativt, något som utgör ett problem och som vi vill bli kvitt i våra liv. Men detta perspektiv missar att ångest är naturligt och något som hjälpt oss människor att överleva. Att reagera med ångest när man står inför ett hot är normalt och en del forskning har även pekat på att en viss nivå av ångest kan hjälpa oss att prestera i olika situationer. Ångest kan dock bli ett problem när vi blir rädda för vår ångest och reagerar med ännu mer ångest - det blir som att hälla bensin på en öppen eld.

    Ett sätt att hantera just det här är att ändra på hur vi ser på vår ångest. Att betrakta den som en beskyddare som vill oss väl, men som kanske inte vet hur den ska uttrycka sig, snarare än att se den som något hemskt vi inte vill uppleva. Ångesten visar sig med andra ord inte när den vill oss ont utan när den vill oss väl, och det den behöver är samma bemötande du hade gett en vän som var rädd, eller en rädd släkting, partner eller barn.
  • Skapa och använd dig av en inre trygg plats
    När vi upplever starka negativa känslor och tankar kan det ibland vara hjälpsamt att använda sig av en metod som kallas för “trygg plats”. Vad vi tänker och gör i vårt medvetande påverkar ofta vad vi känner i kroppen - på samma sätt som tankar på hemska saker kan göra att vi spänner oss, kan tankar på trygga saker hjälpa oss att slappna av och känna lugn.

Övningen “trygg plats” innebär att man använder en inre bild till att skapa lugn. Den trygga platsen kan vara en verklig plats där man varit, men det kan också vara en fullkomligt fiktiv plats som bara finns i ens fantasi. Det viktiga är att platsen känns trygg och att man känner sig välkommen där när man plockar fram den. Platsen måste inte vara identisk varje gång, t.ex. kan årstiderna variera, och du måste inte vara där själv, kanske ett älskat husdjur gör dig sällskap. Låt dessa saker göra vad de vill, och fokusera i stället på hur det känns att vara på denna behagliga plats och vilka sinnesupplevelser du får, t.ex. vilka dofter du känner, vad du kan känna med händerna, hur luften är mot huden. Ju mer du kan fördjupa dig i dessa behagliga upplevelser, desto mer av ett lugn kan du skapa för dig själv.

Kom ihåg: lidande är inte något konstigt eller ett tecken på att du är defekt som person. Tvärtom är lidande naturligt, och det viktigaste vi kan göra när vi upplever det är att bemöta det som rör sig inombords på ett sätt som inte medför att vi skapar ännu mer lidande.

Ta hand om dig!

David Nicolaidis
Leg. psykolog, Pratamera

Ämnen

  • Corona

Kategorier

  • självkänsla
  • självförtroende
  • psykisk ohälsa
  • oro
  • mental hälsa
  • ångest
  • psykolog
  • välmående
  • psykisk hälsa
  • känslor
  • acceptans
  • psykolog online
  • grubbel
  • pratamera

Regioner

  • Västra Götaland

Relaterat innehåll

  • Duger jag som jag är? Gratis föreläsning online om självbild & självkänsla

    Är det "normalt" att tvivla på sig själv? Tisdagen den 27/4 kl. 19.00-20.00 är du välkommen att delta vid vårt webbinarium ”Duger jag som jag är?” om självbild & självkänsla. Det är helt gratis och leds av vår legitimerade psykolog David Nicolaidis. David kommer bland annat att prata om vad skillnaden är mellan självförtroende, självkänsla och självbild, hur de kan påverka vårt mående.

  • Om ökade symptom för personer med ätstörningar under Covid-19

    ​Media rapporterar om ökade besvär hos personer med ätstörningar under pandemin. Till grund för detta ligger både forskningsresultat och rapport från patientförening. Upplever du ökade ätstörningssymtom, oro över din psykiska hälsa eller oro för återfall? Undrar du hur du bäst kan stötta din närstående? Det viktigt att ta kontakt tidigt, för att så snabbt som möjligt få hjälp att bryta beteendet.

  • ”Hur ska jag kunna njuta av sommaren och ledigheten?”

    Underbara sommar med ledighet, tid att umgås och bara vara med familjen eller få rå om sig själv. Och äntligen tid för det projekt som varit på gång så länge och dags att förverkliga sig själv. Eller? välkommen till vårt webbinarium om psykisk ohälsa – som denna gång handlar om hur du kan hitta ett sätt att vara här och nu utan självförminskande och negativa tankar som förstör.

  • Gratis webbinar - Varför är jag nedstämd när jag borde vara glad?

    Tisdag den 25/5 kl. 19.00-20.00 är du välkommen att delta i ”Varför känner jag mig nedstämd när jag ’borde’ vara glad?”, ett kostnadsfritt webbinarium om nedstämdhet och depression. Föreläsningen hålls av vår psykolog Camilla Gunnarsson, som bl.a kommer att prata om vad nedstämdhet och depression är, vilka varningssignaler man kan hålla koll på för att veta om eller när man kan behöva söka hjälp.

  • "Är det bara jag som mår dåligt?" Gratis webbinarium om psykisk (o)hälsa

    Är det bara jag som mår dåligt? På torsdag den 7/10 kl. 19.00 håller vår leg. psykolog Kristina Ahlman ett webbinarium om psykisk (o)hälsa. Det är helt kostnadsfritt och öppet för alla som vill veta mer om varför vi drabbas av psykisk ohälsa, vad det kan bero på, hur tankar och beteenden påverkar hur vi mår och vilken slags hjälp som finns att få.

  • Våga sätta gränser - på ett konstruktivt sätt

    Har du svårt att säga nej och vänder in och ut på dig själv för att vara andra “till lags”? Att vara en “ja-sägare” och tappa bort vad du själv egentligen vill är varken funktionellt eller hälsosamt på längre sikt. Vi behöver våga sätta gränser i en vardag som faktiskt kräver det, speciellt när den är full av stress och krav.

  • Kan motion verkligen minska ångest och depression?

    Kan motion verkligen minska ångest och depression? Oavsett hur dina aktivitetsvanor ser ut finns det många hälsofördelar med att komma i gång. Det är ingen hemlighet att träning gör gott för kroppen.

  • Kan man bli fri från ångest?

    Vi pratar mer om ångest idag vilket ka bero på att psykisk ohälsa har blivit mer synliggjort i media. Ångest i sig inte är farlig, även om den kan vara mycket obehaglig. Ångest fyller i grunden en viktig överlevnadsfunktion, då den signalerar för oss att något är farligt. Det som blir problematiskt är när vi reagerar starkt på sådant som faktiskt inte är farligt och blir hindrade i vår vardag.

  • Om att förstå och bli förstådd i en nära relation

    Genom ökad förståelse kring kommunikation och samspel kan du bli bättre på att navigera i relationer och minska risk för missförstånd och ändlösa konflikter. Man brukar säga att människor inte vill bli förändrade, de vill bli förstådda. Och vi strävar många gånger efter att själva bli förstådda, mer än vi strävar efter att förstå andra.

  • Vad gör jag när någon som står mig nära mår dåligt?

    När någon vi älskar mår dåligt vill vi gärna hjälpa och kanske ge goda råd och lösningar för problemen, medan den som mår dåligt endast ser hinder för hur han eller hon någonsin ska börja må bättre. Det är lätt att hamna i konflikt och kamp där den ena försöker lösa och den andra hamnar i försvar. Här är några saker du kan tänka på när du lever med någon som mår dåligt.

  • Vardagsdepp eller depression – när är det dags att söka hjälp?

    Depression är ett vanligt tillstånd som ca en tredjedel av oss någon gång i livet drabbas av - även om långt ifrån alla söker vård. Men hur vet man om det man upplever är ”normal deppighet som hör livet till” eller om det faktiskt är en depression som kräver behandling?

  • Hur pratar jag med mina barn om sociala medier?

    Dagens barn och unga är de första att växa upp med skärmar och sociala medier som en självklar del av sin vardag. Hur det påverkar deras mående är det ännu mycket som vi inte vet. Något som verkar eftersträvansvärt är att hitta en digital balans, men hur uppnår man det- och hur hjälper man sitt barn till det?

  • Ortorexi - när det hälsosamma blir ohälsosamt

    Att vi äter bra och rör på oss är viktigt för vår hälsa. Men vad gör man om det blir för mycket av “det goda”, när det slår över och det hälsosamma blir ohälsosamt?

  • Det går att bli frisk från ätstörningar

    Ätstörning är en sjukdom som omges av många myter och fördomar. Idag är det den internationella ätstörningsdagen och det vill vi på Pratamera uppmärksamma genom att sprida kunskap om just ätstörningar – och förhoppningsvis slå hål på en envis gammal myt.

Relaterade event