Nya lagkraven som kan kosta miljoner – idéburen sektor kan vara räddningen

Från den 1 januari 2024 måste livsmedelsbransch och dagligvaruhandel separera livsmedelsavfall och återvinna materialet, annars väntar vite. Nu hoppas aktörer inom idéburen sektor att fler ska se möjligheten att låta varorna göra nytta där de behövs som mest – och samtidigt undvika stora kostnader. ”Funktionellt svinn kan bli till en efterlängtad middag i ett hushåll som lever i matfattigdom”, säger Ida-Lina Frisell Aasland på MatRätt i Göteborg.

De nya EU-direktiven, som träder i kraft vid årsskiftet, kommer främja en mer hållbar hantering av organiskt avfall och förpackningar. Men kraven kommer också innebära en avsevärd utmaning och insats för verksamheter i den svenska livsmedelsbranschen och dagligvaruhandeln. Varje verksamhet måste nämligen säkerställa att bioavfall antingen separeras och materialåtervinns vid källan, eller samlas in separat och inte blandas med andra typer av avfall. Senast den sista oktober i år ska en plan för implementeringen av de nya direktiven finnas på plats.

Butikskonceptet MatRätt i Göteborg, som hör till Räddningsmissionen och som säljer funktionellt matsvinn till människor i matfattigdom, ser att kännedomen om de nya kraven är relativt låg i branschen. Därför argumenterar man för möjligheten att låta idéburen sektor hjälpa branschen att ställa om, samtidigt som man kan stötta fler i människor som lever i utsatthet.

– Vi ser stora möjligheter att hjälpa branschen att minska sina kostnader för matsvinn, genom att ta hand om varorna innan de blir till avfall. Funktionellt svinn kan bli till en efterlängtad middag i ett hushåll som lever i matfattigdom, säger Ida-Lina Frisell Aasland, verksamhetschef på MatRätt och för Socialt Företagande på Räddningsmissionen.

Enligt en av Sveriges ledande koncerner i branschen inom hållbarhet, Axfood, kommer de nya kraven bland annat innebära stora förändringar i arbetssätt i denna omställning. Men Karin Bildsten, hållbarhetsstrateg på Axfood, är själv initiativtagare till matsvinnsbaserade butiker, och ser därför många möjligheter i och med de nya utmaningarna:

– Att donera ätbara men osålda livsmedel till sociala organisationer eller matsvinnsbutiker är mycket mer hållbart och kostnadseffektivt, både för butiker och leverantörer, jämfört med att bekosta separation av förpackningar och betala dyra avfallskostnader. Här ser jag stora möjligheter att minska matsvinnet samtidigt som man gör gott för både människor och miljön, säger Karin Bildsten.

MatRätt har för närvarande två butiker i Göteborg som tar hand om donerat funktionellt svinn från livsmedelsindustrin och dagligvaruhandeln, som uppgår till cirka 30 ton i veckan. Varorna säljs sedan till en tredjedel av ursprungspriset till butikens medlemmar.

Och svinnbaserad försäljning, som den MatRätt erbjuder, är initiativ som behövs. I skuggan av pandemin och inflationen har behovet av billig mat blivit alltmer skriande för fler människor. Idag lever var tionde svensk i relativ fattigdom där konsekvensen ofta blir att det är svårt att ha råd med mat. Varje vecka besöker cirka 5 000 personer MatRätts butiker i Göteborg. Dessutom fyller MatRätt-butikerna en annan viktig funktion som arbetsträningsplatser för personer som vill närma sig arbetslivet.

– Nu vill vi att fler aktörer inom livsmedelsbranschen och dagligvaruhandeln använder oss som en fantastisk lösning för att inte slänga ätbar mat. Tillsammans kan vi ta oss an tre stora samhällsutmaningar på en gång – klimathotet, arbetsintegration och ekonomisk utsatthet, säger Ida-Lina Frisell Aasland.

Hela listan – här är svinnet som MatRätt tar emot:

• Krossade ytterförpackningar
• Defekta varor
• Mat med kort datum
• Färskvaror med minst två till tre dagar kvar på sitt bäst före-datum
• Torrvaror som har passerat bäst före-datum
• Frysvaror som har passerat bäst före-datum och har obruten fryskedja
• Protein som närmar sig utgångsdatum, fryses ner och doneras fryst
• Produkter med felaktig innehållsförteckning
• Produkter med innehållsförteckning på annat språk än svenska
• Produkter som bytt förpackning eller utseende
• Storförpackningar
• Returer