Blogginlägg —
Därför spelar årstiden roll när du mäter radon
Radon kan mätas året runt. Men för att få ett tillförlitligt årsmedelvärde ska mätningen pågå i minst två månader under den så kallade eldningssäsongen, från 1 oktober till 30 april. Anledningen är att radonhalten kan variera över tid och påverkas av bland annat väder, temperatur, ventilation och hur byggnaden används.
Att radonmätning är säsongsstyrd beror på att radonhalten i en byggnad inte är konstant. Den kan variera både under dygnet och mellan olika dagar och årstider. Väder, ventilation, temperatur och hur mycket man vädrar är några av de faktorer som påverkar halten.
Under höst och vinter värms byggnader upp samtidigt som fönster och dörrar vanligtvis hålls stängda i större utsträckning. Skillnaden mellan temperaturen inomhus och utomhus kan skapa ett undertryck som bidrar till att markluft, och därmed radon, sugs in genom otätheter i byggnadens grund.
Förhållandena under eldningssäsongen gör därför perioden särskilt lämpad för långtidsmätningar som ska användas för att uppskatta radonhaltens årsmedelvärde.
– Radonhalten kan förändras betydligt över tid och påverkas av flera olika faktorer. Vill man få en tillförlitlig bild av radonläget räcker det därför inte med ett enstaka mätvärde. Genom att mäta under minst två månader under eldningssäsongen får man ett betydligt bättre underlag för att bedöma radonhalten i en bostad eller på en arbetsplats, säger Karl Nilsson, vd för Radonova Laboratories.
Årsmedelvärdet ger en rättvisande bild
Ett årsmedelvärde beskriver den genomsnittliga radonhalten under ett helt år. Det går att mäta under samtliga tolv månader, men i praktiken behövs inte en så lång mätperiod. Genom en långtidsmätning under minst två månader under eldningssäsongen går det att få ett tillförlitligt underlag för att uppskatta årsmedelvärdet.
Att mätningen pågår under en längre tid är viktigt eftersom radonhalten kan variera både mellan olika dagar och under ett och samma dygn. En kort mätperiod påverkas i större utsträckning av tillfälliga förhållanden och ger därför inte samma bild av den långsiktiga exponeringen.
Även andra nordiska länder tillämpar motsvarande princip, även om perioderna skiljer sig något. I Norge pågår mätsäsongen mellan 15 oktober och 15 april och i Finland mellan 1 november och 31 mars.
Omkring 500 lungcancerfall varje år
Radon är en radioaktiv gas som varken syns, luktar eller smakar. Det enda sättet att ta reda på radonhalten i en byggnad är därför att mäta.
Det är framför allt den långvariga exponeringen som innebär en hälsorisk. Strålsäkerhetsmyndigheten uppskattar att radon i bostäder orsakar omkring 500 lungcancerfall varje år i Sverige. Risken ökar vid långvarig exponering och är särskilt stor för personer som röker.
Den svenska referensnivån för radon är 200 becquerel per kubikmeter luft (Bq/m³), uttryckt som årsmedelvärde.
Korttidsmätning kan användas när tiden är knapp
Att eldningssäsongen är viktig innebär inte att radon bara kan mätas mellan oktober och april. Det finns situationer där en snabbare mätning behövs, exempelvis inför en husaffär eller för att kontrollera resultatet efter en radonåtgärd.
En korttidsmätning kan då ge en användbar indikation på radonhalten. Eftersom resultatet påverkas mer av de förhållanden som råder under själva mätperioden ger den dock inte samma underlag som en långtidsmätning.
– Olika situationer kräver olika typer av mätningar. Ibland behöver man snabbt få en indikation på radonhalten och då kan en korttidsmätning fylla en viktig funktion. Behöver man däremot ett årsmedelvärde är en långtidsmätning under eldningssäsongen rätt metod, säger Karl Nilsson.
Läs hela artikeln här.
Läs mer om radon och radonmätning här.
